Brända kulörer

Tänk att det blev en gyllene trädgård även detta år. Det spelar ingen roll hur många blekt aprikosa och ljusrosa dahliaknölar samt blomsterfröer jag beställer – det blir färgprakt så det skriker om det ändå.

Lika bra att omfamna precis som allt annat i livet – vad glad för det man har och sluta vara besviken på att det inte blev som man tänkt sig.

Men måste ändå säga att de här brända kulörerna är bra vackra. Blanda med lite cerise så har du bästa kombinationen.

Apropå brända kulörer. Igår öppnade jag min keramikugn och plockade ut första laddningen av mina glaserade verk. Blev det som jag tänkt mig?

Nej, inte alls. Blev det bra ändå?
Ja, det blev helt okej och jag känner mig pirrigt glad över att vara igång med detta projekt. Längtar efter att ladda ugnen på nytt och lära mig mer om glasering.

En brun mugg med ränder på. Lite ojämn i både form och färg men så himla fin ändå.

Den fick följa med mig med morgonens första kaffe i.

I nästa inlägg ska jag visa er hur jag har det där inne i min lilla verkstad nu och så ska jag dela med mig av hur resultatet av den första bränningen blev. Just nu sätter några snickare in ett extra fönster så jag ska få lite mer ljus och jag väntar in regnet som har utlovats. Det känns välkommet!

Önskar er en riktigt fin vecka.

Vardagsliv under sommaren

Hej där.

Redan söndag, men skulle lika gärna kunna vara tisdag  – dagarna flyter ihop nu under sommarlovet.
Idag plockar jag upp två önskeinlägg och slår ihop dem.

“Jag läser gärna mer om vardagsliv under sommaren, inne som ute i trädgården. Tycker också om dina inlägg om sommar i Varberg eller närområdet!”

“Undrar alltid hur andra ordnar praktiska saker med familj och barn under skollov. Tycker själv att all tid går åt till att aktivera barnen så de inte tillbringar all tid framför skärmar.”

Denna sommar är lite speciell för oss eftersom jag jobbar med ett stort projekt samtidigt som jag bollar sommarlov och högsäsong hos KLco. Min man får ta ett lite större ansvar för allt praktiskt i hemmet och styra upp med barnen osv. Vi har valt att vara hemma i Varberg hela sommaren efter vi kom hem från Maison Violette – endast någon enstaka avstickare till min mans bror i Bohuslän. Vi bor ju i en sommarstad så vi har verkligen inga behov av att åka iväg – men v28-31 tycker jag personligen att det är rätt skönt att bara vara hemma i trädgården och bara njuta av några tidiga morgnar eller kvällar med solnedgång vid havet. Hålla sig borta från “semesterstimmet”.
Det är mycket turister i stan – stränder, butiker, hotell och restauranger är knökade och det går inte ta bil någonstans. Så kul – det gynnar verkligen näringslivet i vår vackra stad och det glädjer mig. Jag och många vänner driver ju verksamheter här i Varberg och är superglada över alla besök. Tacksam till tusen!
Jag själv passar på att njuta av allt detta härliga i juni, sena augusti och september.
Under högsommar har jag fullt upp med jobb och hänger helst i min trädgård då jag är ledig.

Har funderat upp och ner, brottats med dåligt samvete för barnen över att vi inte hittar på mer. Men sedan kommit på att det går verkligen ingen nöd på dem och att det är precis det här som passar våra. Killarna är i åldrarna 11, 15 och 22 år. De vill mest hänga med vänner så vi styr upp lunch och ser till att vi har gemensam middag på kvällen. Finns alltid tillgängliga på telefon, vill alltid veta vart de är och med vilka – skjutsar runt en del men mest tar de cykel eller moppe.

Det har varit några dippar under sommaren då jag tycker jag har fått plocka upp efter alla hela tiden och att hemmet har förvandlats till ett enda stort kaos. Därefter har vi pratat mycket om att det är viktigt att vi alla plockar bort efter oss och alla tre har varit med mig på mitt arbete och sommarjobbat lite. Känns fint att få sådan tid ihop och jag tycker det är väldigt viktigt att visa sina barn att det är givande och roligt att jobba.

Så här ser en vanlig sommardag ut:
06.00 – jag vaknar, tar en kaffe och går ut i trädgården och pillar med det jag känner för.
07.25 – min man går upp och vi åker och tar ett dopp vid bryggan eller så simmar vi några längder i poolen.
08.00 – vi två äter frukost ihop och sedan sätter vi oss oftast och jobbar ett par timmar.
10.30 – barnen börja komma till liv och vi försöker få i dem mat och peppar att hitta på något med en vän eller något annat skoj så de inte ligger kvar i sängen med skärmen… fast ibland är det ju väldigt skönt att ligga en hel dag och titta på en serie och precis vad kroppen behöver, eller hur?
Jag jobbar varannan vecka i butiken och varannan hemma. Så är jag hemma så jobbar jag med kameran eller vid datorn.
14.00 – sen lunch. Alla som är hemma äter och de andra får “order” om att gå och köpa mat i en foodtruck eller något sådant.
15.00 – jag varvar jobb med att pilla i trädgården & lära känna min keramikverkstad. Hux flux är klockan middag och min man och jag glor på varandra och undrar vad vi ska äta. Någon cyklar till Kvantum för att komplettera middagen med det vi inte finner i kylen och en annan sätter igång. Sedan ringer vi hem barn.
20.00 – middag och samtal. Älskar dessa stunder så mycket. Sen blir det kanske ett bad, en promenad runt kvarteret med Boris och en serie. Jag nattar trädgården och ser till att allt är som det ska , klipper några mördarsniglar mitt itu och kramar barnen godnatt.

Så, en helt vanlig dag. Det enda som saknas är träning – den har jag tyvärr inte prioriterat och det är så dumt. Men det är roligt för jag har kommit igång med keramiken, har jag skröjbränt och just nu står glaserade verk inne i ugnen. Sjukt spännande!
Och så ska jag investera i et par nya simfenor att dyka med.

Jag skulle vilja avsluta detta inlägg med något jag skrev om tidigare denna sommar. Att alla familjer är unika och man får försöka skapa en sommar som passar ens egna liv. Jag ser till exempel hur sociala många är under sommaren och känner “jag borde” vid flera tillfällen för att i nästa andetag bara inse att jag varken orkar eller vill. Det är okej.
Man måste inte göra allt på sommaren – vara på olika platser och träffa massa människor. Allt blir bra. Njut av din sommar och gör den till din egen.

 

Snabbvisit i Bohuslän

Jag lämnade Varberg tidigt denna morgon och körde mot Hamburgarö, Bohuslän. Jag körde in här på uppfarten innan min familj vaknat så nu sitter jag i skuggan och sänker axlarna  för ett tag.

Jag är här över dagen, ska bada från klippor, käka skaldjur och krama mina fina.

Igår befann jag mig vid andra klippor. Mina egna klippor vid Subbe Fyr. Jag jobbar med ett större projekt denna sommar och var nere och fotade i vattnet både vid lunch och solnedgång. Simfötter på och min finaste baddräkt. Fick hjälp av en annan fotograf för dessa bilder ~ så svårt med stativ och självutlösare i vattnet. Hahaha!

vilken solnedgång vi fick!! Jonathan, fotografen som hjälpte mig, tog fantastiska bilder. Så nöjd!

ok. Nu ska jag skaka igång min familj och ta tag i den här soliga semesterdag. Njutet börjar nu!

Sommarmorgon

Det är en strålande dag – jag började den med att cykla ner till bryggan direkt då jag vaknade.
På vägen hem köpte jag en ask jordgubbar och de är så där djupröda och stora nu – saftiga och söta.

Toppar med lite aprikos blomblad.
Jag tar ringblomma på allt denna sommar. Köksträdgården kryllar av dem – i en mängd olika kulörer står de där och sträcker sig upp mot solen. Tacksamma!
Min kamomill trivdes mindre bra så den rev jag faktiskt bort igår efter jag plockat vad jag kunde för att torka till vinterns egna te.

Så spännande att utforska och utmana sig med nya sorter – i år har jag verkligen tänkt ett steg längre och planerat för att det jag odlar ska passa vår mage också.
Men vet ni, en kul sak är att jag ska skröjbränna mina första skapelser från keramikverkstaden idag. Måste visa er hur de ser ut sedan – tänk om alla bara spricker och det blir pannkaka…

Just nu sitter jag här i dagbädden med benen i kors och datorn i knät. Min musli har jag ätit upp för länge sedan och jag har haft möte med min leverantör, skickat iväg alla viktiga mail, planerat för dagens fotografering och gått igenom morgondagens lansering med min kollega. Allt känns helt ok och jag är tacksam över allt även fast jag, med facit i hand, verkligen tagit mig vatten över huvudet denna sommar.
En kopp kaffe till tror jag allt. & så vilar vi och njuter av sommaren i mellanrummen. Jag är precis där jag ska vara. Tror jag.

Jag torkar vallmo till nästa år, laddar med olika sorters gödning och hänger upp små buketter med örter upp och ner.

Har ni en fin sommar?

Jag läste det här hos Ditte och det fastnade såklart. Hon har så rätt.

“Det känns som att jag ska gå under. Men så tänker jag att det finns dom som har det värre, det finns det alltid. Och så tänker jag på alla som känner sig stressade utav sommaren, allt de ”måste göra”, alla de måste träffa, alla ställen som de måste besöka. Rädslan av att missa saker.. och så tänker jag att så kände jag också… förut. Visserligen för ganska länge sen men ändå. Tänk om alla hade förstått att man har allt man behöver hemma, i mitt fall med min man och mina barn. Tänk om jag bara för en dag kunde få det tillbaka.. få en stund att bara vara VI igen, alla tillsammans. För det är bara det som betyder något egentligen. Inget annat. Så till dig som var som mig, stressade över sånt jag skrev om tidigare. Stanna upp, omfamna dina nära och kära och se, att den finaste stunden är här och nu oavsett vart du är.”

Bokcirkeln – om Svarta Näckrosor

Ja, nu duggar det inte tätt mellan inläggen och det är ju riktigt tråkigt tycker jag. Har mängder jag vill dela men oj vad dagarna går fort under sommaren. Jag fyller med jobb och semesterhärligt. Hoppas ni har det gott i sommarvärmen och hittar på mängder av mysiga saker. Läser ni något?

Nu kommer ett inlägg som rör vår Bokcirkel. Jag har nu läst ut Svarta Näckrosor och plockar fram nästa bok jag vill läsa. Hoppas ni hakar på.

Men först. Vad tyckte vi egentligen om Svarta Näckrosor av Michel Bussi?

Jag älskar att denna spänningsroman utspelar sig i Givernys vackra miljöer och att vi får besöka Monets trädgård. Jag kastades tillbaka till de gånger jag själv besökt byn och fascinerat promenerat runt i gränderna och njutit av vallmo och rosor som blommat. Ett glas kallt vitt hos Hotel Baudy och en tur i deras rosenträdgård, en promenad upp förbi hästhagarna och upp över byn, näckrosdammen och Monets underbara kök… Vill tillbaka!

“Turister flockas dagligen i den charmiga byn Giverny där Claude Monet målade sina berömda Näckrosor. Men när Jérôme Morval, en man lika besatt av konst som av kvinnor, hittas död i närheten av den vackra trädgården visar byn upp en mörkare sida. I hans ficka återfinns ett vykort av Monets Näckrosor med orden: “Elva år. Grattis på födelsedagen.” Tre kvinnor visar sig på olika sätt vara involverade i hans död: en ung, konstnärligt lovande flicka, en vacker byskolelärare och en gammal änka som huserar i den gamla kvarnen. Alla tre bär på en hemlighet. Och alla tre söker efter en väg ut.”

Boken byggs upp kring mordet på Jérôme Morval och vi får följa tre kvinnor som alla har kopplingar till Jeromes död.  Det tar ett bra tag innan man förstår hur allt hänger ihop och ibland blev jag faktiskt lite uttråkad.  Tempot  var ganska segt i början och jag hade svårt att hålla reda på alla karaktärer. Jag uppskattar dock författarens språk då det är väldigt målande, känner verkligen att jag får uppleva platsen. Boken är rätt klurig så jag rekommenderar att man läser den i ett svep och inte duttar så som jag har gjort.
Den grep tyvärr inte tag i mig och jag fångades inte av kärleksrelationerna som jag brukar.
Hur känner ni andra?

Är det bara jag eller känner ni också tydligt av att det är en man som skrivit boken?
Jag tror jag läser mest kvinnliga författare nu när jag tänker efter faktiskt… intressant…

Har ni läst något av Karin Smirnoff?
Det har jag. Hennes språk är helt fantastiskt och första gången jag läste henne tappade jag hakan – kan man skriva så sjungande, utan punkter och ordentligt grammatiskt in en bok?
Ja, uppenbarligen. Så poetiskt.  Jag tycker hon är fenomenal och längtar efter att sätta mig ner med boken Sen for jag hem.

Är ni med mig?

“Janakippo lämnar Smalånger för att delta i en utställning i Stockholm. Där kommer hennes förflutna åter en gång i kapp henne, samtidigt som nya möjligheter öppnar sig. Kanske innebär det en chans till ett värdigt liv. Med kärleken och konsten som kraft. Om det inte vore för john bror diana och de andra som kallar från norr. Med sina två första böcker om janakippo, Jag for ner till bror och Vi for upp med mor, etablerade sig Karin Smirnoff som en berättare av rang hyllad för sin särpräglade stil och djupt uppskattad för sin känsla för det mänskliga. Sen for jag hem är den dramatiska tredje romanen om janakippo som fullbordar trilogin.”