I trädgården just nu – våra utemöbler

Hej där,

Jag har haft en helt fantastisk dag med mina kollegor på Norrvikens Trädgårdar (gå in på deras hemsida – så vacker!) och nu slagit mig ner i soffan efter middag och läggning för att blogga lite om våra utemöbler. Får frågor om dessa varje dag så nu ska vi reda ut hur man tar hand om bambumöbler på bästa sätt.

Jag såg de här utemöblerna hos @dittesvanfeldt och blev kär direkt. Det är fasen inte lätt att finna snygga möbler att ha utomhus – jag tycker mest jag ser konstrotting, aluminium, plast och trä i rätt tråkiga former på marknaden. Men dessa – i bambu ~  är ju jättefina! Jag köpte direkt likadana som Ditte hos Jakobssons Möbler. 

De två solstolarna är från samma ställe och vi ångrar nu att vi inte köpte två till för de blev verkligen bra här. Genast började frågor om hur man tar hand om bambumöbler ramla in i dm, och om hur man gör med dem om det börjar regna….? Bär man in dem under tak?

Jag som aldrig läser bruksanvisning eller det finstilta hade faktiskt ingen aning så jag mailade istället för att fråga om lite bra tips och information om bambu.

Så nu har jag lärt mig att alla bambumöbler är handtillverkad, vilket innebär att varje produkt är unik.
& bambu är ett motståndskraftigt material som kan användas både inne och ute. Om man vill man att bambun ska behålla sina ursprungsfärg så rekommenderar de att den står under tak för står den ute så blir färgen mer grå med tiden. Det gör mig ingenting tänker jag.
Bambun bör också stå på en torr yta som trall, sten eller liknande för att undvika att benen absorberar fukt/vatten.
Fick också tips om att låta “fötterna” stå och dra i träolja. Det ska jag ta tag i.

Skötselråd:
Tvätta möbeln med en svamp som har en grov yta. Använd ett mögeltvättmedel eller så kan man  använda YES diskmedel eller ännu bättre ljummet vatten med ättika. Bättre för miljön.
Skölj väl med vatten.
Spreja en rengöringsprodukt som innehåller klor eller om man vill vinäger. Låt den ligga på ett tag och skölj sedan av möbeln med vatten och låt den torka i solen.Man bör vinterförvara torrt efter man har  gjort rent möblerna.

Så här ser det förresten ut i mina land just nu – det växer som tusan varje dag och just nu är jag så himla glad över att vi ska vara hemma så mycket i år. Då kan jag vara med mina blommor så mycket som möjligt.

Och Otto kan sitta ute varje dag och bygga modellflygplan.

Våra fina hönor får sällskap och vi kan baka rabarbermuffins av äggen.

Och så kan vi bada för i år är första sommaren med pool. Jag ska berätta mer om bygget för jag har fått mängder av frågor om storlek, duk osv.
Jag vill också berätta mer om varför vi tog beslutet att göra den här investeringen.

Detta sparar jag till ett helt eget inlägg dock för nu ska jag krypa till sängs.

Imorgon väntar nämligen en innehållsrik dag med We are Laja –  vi ska på teprovning och musselsafari.
Så spännande!!

Lite blandat – om te och kontraproduktivitet

Jag håller på med mitt te – fotar, packar, organiserar, redigerar och skriver. Sedan smakar jag och testar mig fram också.
Dricker flera glas om dagen och försöker lära mig alla egenskaper.

Det ska vara lite olika temperaturer på vattnet till de olika sorterna för attt få ut det bästa av teets egenskaper. Jag gillar de gröna teerna eller det vita allra mest.

Vitt te med mullbär – nr 009. Vitt te är extra eftertraktat och lent att dricka.
För att få vitt te plockar man endast de vita tebladsknopparna och de små späda, silverfärgade bladskotten. De fina skotten plockas för hand under våren och torkas sedan genast varsamt. Ett väldigt elegant te enligt tekännare – jag håller med.

Tanken är att jag ska hålla i teprovningar så småningom och just nu försöker jag lära mig allt det finns att veta om denna dryck.

Jag jobbar långa dagar just nu men jag tog både lördag och söndag ledigt och idag åkte jag hem tidigare för att mysa med barnen. Det blev sushi, kloka samtal och bad. Inget gör mig lyckligare än när barnen mår bra och har roligt. Känner mig otroligt tacksam.

Efter de senaste dygnens mediabevakning har jag också fått en smärtsam påminnelse om hur previligerad jag är som vit. Jag är chockad över vad jag tagit del av och skäms över att jag inte engagerat mig och haft mer kunskap i ämnet. Ifrågasätter mig själv och undrar varför jag inte pratat mer med barnen om rasism. Jag känner mig fortfarande ganska vilsen och dum, funderar på om den där svarta rutan jag publicerade idag med #blackouttuesday var kontraproduktiv och om jag kanske bara borde lyssna in och lära mig mer. Låta mig informeras och söka mer kunskap. Sedan vara en bra förebild för mina barn och aldrig mer blunda för rasism.

Jag lyssnade på det senaste avsnittet av Det skaver – gör det du också.
Vi diskuterar den senaste veckans händelser i USA, mordet på George Floyd och reaktionerna och protesterna som kommit efter det. Vad kan vi som vita aktivt göra i vår vardag för att ta ställning mot rasismen i vårt samhälle? Vi diskuterar vad vi själva gör för att försöka påverka och själva bli bättre allierade i kampen mot rasismen.

 

Har varit mamma mer än halva livet

I år har jag varit mamma i 21 år. Det är mer än halva mitt liv.

Det är den mest glädjerika och mest smärtsamma uppgift jag har i livet. Den viktigaste. Den roligaste. Jag älskar att vara mamma. Jag hatar att vara mamma. ibland. Det är svårt. Det är lätt. Alla känslor ska få ta plats och alla mammor gör så gott de kan efter sina egna förutsättningar och förmågor.

Vi lever med NPF i vår familj (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och jag tänker på en fin text Ditte delade en dag.

Till alla fina funkis mammor där ute;
Har du någonsin undrat hur mammor till barn med funktionsnedsättning väljs ut?
Visualisera dig att Gud svävar över jorden och väljer sina verktyg för fortplantning med stor omsorg och överläggning. När han observerar instruerar han sin ängel att göra anteckningar i en gigantisk huvudbok. Den här får en dotter. Skyddshelgonet blir Cecilia.”Den här får tvillingar. Skyddshelgonet blir Matthew.”Slutligen överlämnar han ett namn till en ängel och ler. “Ge henne ett barn med funktionsnedsättning.”

Ängeln blir nyfiken. “Men Gud varför denna? Hon är så lycklig.”Just det” ler Gud. “Kan jag ge ett barn med funktionsnedsättning till en mor som inte kan konsten att skratta? Det vore grymt!”Men har hon tålamod?” frågar ängeln. Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod då kommer hon att drunkna i ett hav av sorg och förtvivlan. När väl chocken och förbittringen avtar så kommer hon att hantera det. Jag såg henne idag. Hon har den där känslan av självständighet och oberoende som är så nödvändigt för en mor. Du förstår, barnet som jag ska ge henne har sin egen värld. Hon måste få barnet att leva i hennes värld och det kommer inte att bli lätt.”Men Herre, jag tror inte ens att hon tror på dig.”Gud ler. “Det spelar ingen roll, jag kan fixa det. Den här är perfekt – hon har tillräckligt med själviskhet.”Ängeln flämtar “Självisk? Är det en fördel?”
Gud nickar. Om hon inte kan skilja sig från barnet ibland kommer hon inte att överleva. Ja! Det här är en kvinna jag skall välsigna med ett barn som inte är som alla andra. Hon inser det inte ännu, men hon kommer bli avundad. Hon kommer aldrig ta ett ”sagt ord” för givet. Hon kommer aldrig att se varje ”steg” på ett vanligt sätt. När hennes barn säger “Mamma” för första gången kommer hon att uppleva ett mirakel och hon vet om det. Jag kommer tillåta henne att klarögt se de saker jag ser. Okunnighet, grymhet och fördomar. Och jag kommer låta henne stiga över dem. Hon kommer aldrig att vara ensam. “Och vem blir hennes Skyddshelgon?” frågar ängeln med pennan redo.
Gud ler. “Det räcker med en spegel.

Fint så. Hoppas ni haft en härlig helg.

Fly in i det vackra och härliga

Springer in i helgen,  grannen har lovat grillat, Jonas har satt på bastun och jag tänker engagera barnen i att få ner de sista plantorna samt städa hönshuset. Önska mig lycka till.

Jag tänker på de bloggare och profiler jag följer på Instagram – så jäkla lyckliga och positiva hela tiden. Nästan frustrerande – ja, jag vet, även fast jag jobbar med detta och är likadan själv så känner jag ändå så när jag scrollar ibland. Blir trött. Mitt i en kris liksom – dahlior, vackra skåp & blommiga kakor för hela slanten.
Men så tänker jag att det behövs – allt härligt att vila blicken på. Tack för det.
Man vet ju att det finns flera sidor på ett mynt om man tänker lite längre än just den omedelbara känslan som landar i kroppen då man tycker att det skaver.
& oftast känns allt det härliga dock bara inspirerande ju.

Jag personligen orkar bannemej inte dela all skit jag gått igenom de sista halvåret i mina flöden. Jag är liksom för skör – jag vill faktiskt bara vara glad och må bra nu. Jag vill också läsa om positiva grejer. Hur känner du?

Ibland glömmer jag ju också bort att vi är mitt i en pandemi. Men så slår det mig som en blixt från klar himmel då jag går och handlar mat och de i högtalarna ber alla i butiken hålla avstånd för att inte sprida smittan vidare, visa hänsyn… Sjukt surrealistisk situation.
Då känns det som jag är med i en film och jag tappar nästan hakan av det ofattbara mänskligheten går igenom just nu.

Nu svamlar jag – och familjen har redan gått över till grannen. Sätter punkt här nu och önskar er en fin helg.

Vill tipsa om Johanna Bradfords härliga inlägg om att öppna ett B&B på Österlen. Låt oss fly in i det vackra och härliga ett tag till vetja.
Fin helg till er.

Om att jobba själv

Mitt i torsdagen och jag har precis hällt upp ett glas kallbryggt te och slagit mig ner vid datorn. Vill inte påpeka att “det är mycket nu” för det är det mest osexiga någon kan säga tycker jag. Det betyder väl i så fall att man tagit på sig för mycket och planerat dåligt och det gör jag ju aldrig… eller? 😉
En sak i taget. Andas, bada i havet, äta, jobba, sova. & en stor dos familj också såklart.

Jag började dock dagen med att sätta ner mina försådda plantor i trädgården och där hämtar jag alltid massa energi och återhämtning. Det är verkligen inte synd om mig – allt blir bra.

Vid årskiftet gick jag vidare från min andra arbetsplats och har under våren byggt upp ett livsstilskoncept som passar mig och mina andra verksamheter utmärkt. Parallellt kan de växa och ta form och samtidigt stärka varandra.
Jag känner att detta är riktigt bra för mig och mitt skapande – att få jobba på egen hand, ha kontroll över alla delar och att det är jag själv som står bakom den kreativa processen. De samarbeten jag har kommer in från sidan och stärker verksamheten på ett hållbart och bra sätt i en fin balans. Känns både tryggt, hoppfyllt och bra.

Idag kom ett fint paket på posten med mina “Persona’s” som jag beställt från Lemholt & Bergman och det glädjer mig ockaså att berätta att ett av mina samarbeten vid lansering är med dessa talangfulla tjejer.

Livet med kameran i hand – uppe på en stol.
Det finns något visst med att dokumentera en del av livet dagligen på detta sätt. Började tänka på min resa till Toscana denna morgon – ska leta fram bilderna från min skrivarkurs där och dela med er. Världens finaste minne. Att resa själv och att få vara själv är något som jag börjat uppskatta något så vansinnigt mycket det sista.

Det är detaljerna som räknas, inte sant? På kassadisken just nu.

Så gott med kallbryggt. Jag kommer ha lite teprovningar som man kan boka in sig på och också ha som komplement till andra projekt som planteras här imlokalen. We are Laja och KLco har ett  fantastiskt spännande samarbete kring hav och te som lanseras i juni. Längtar efter att kunna dela allt med er här.

Nu måste jag avsluta bloggandet för nu kommer sminkös, modell och fotograf som ska hjälpa mig under kvällens fotografering.  Jag ska vara med på en del bilder själv så vi kommer vara två fotografer som fotar tillsammans. Det ska bli skoj!

Men vill ni se lite av veckans arbete?
Här är lite foton vi tog i lokalen.

Önska oss lycka till nu!