Vardag

Kropp säljer – även till kvinnor

Mitt arbete går till stor del ut på berättande. Men också, rent krasst, på att fånga din uppmärksamhet medan du scrollar. Jag konkurrerar om den varje dag.

Därför försöker jag hålla mig uppdaterad om vad som händer i min bransch, hur plattformarna förändras och vilken typ av innehåll som för tillfället premieras. Och ganska ofta tycker jag att det är piss.
Jag vill ju lägga min tid på att vara kreativ. Skriva, fotografera, berätta, hitta nya idéer och skapa sådant som känns meningsfullt. Inte fundera över algoritmer, hooks, antal sekunder eller vad alla andra gör för att få räckvidd.

Samtidigt har jag valt att arbeta som digital kreatör, så självklart måste jag förhålla mig till spelplanen. Jag försöker göra min grej, följa hjärta och integritet, men också vara nyfiken och ibland testa sådant jag ser fungerar. Det är hela tiden en balans.
Jag blir så sjukt frustrerad när jag lägger många timmar på en text, fotografering eller ett inlägg som sedan faller helt platt. Men efter alla dessa år så försöker jag att inte bli nedstämd och låta det äta mig. Jag vet att räckvidd påverkas av mängder av variabler som jag inte kan styra över. Ibland flyger något man knappt räknat med och ibland sjunker det man själv tyckte var briljant. Samtidigt sporrar det mig. Jag vill fortsätta utvecklas.

Jag tycker fortfarande tusen gånger mer om att skriva långa texter här på bloggen än att sitta och klippa ihop rörliga sekvenser utan något egentligt budskap bara för att Instagram gillar formatet. Men jag är också väldigt medveten om att jag behöver bli bättre, mer varierad och mer strategisk på @klagerqvist och arbeta mer med rörligt innehåll på @krickelin för att nå nya människor.

Att vara riktigt duktig på sociala medier är en konst. Det tar enormt mycket tid att skapa bra innehåll samtidigt som innehållet konsumeras i en rasande fart.  Jag följer till exempel @mayaparnevik och tycker att hon är en av de bästa i branschen. Måste verkligen gå på hennes föreläsning om hon kommer till västkusten. Hennes innehåll kan se lätt, roligt och självklart ut men bakom den typen av produktion ligger ett jäkla arbete. Ni skulle nog inte heller tro mig om jag berättade hur många timmar jag kan lägga på ett enda inlägg.

Men nu till något jag tycker är både fascinerande och motsägelsefullt med den här branschen. Titta på de här två inläggen.

 

Det ena har 152 480 visningar, omkring 4 000 likes och 1 700 sparningar. Det andra har 38 027 visningar, 666 likes och 161 sparningar. Samma influencer. Liknande budskap om reseupplevelse. Samma konto. Samma följare.

Och innan någon tänker att det naturligtvis är den manliga blicken som styr vill jag lägga till att omkring 94 procent av mina följare är kvinnor, framför allt i åldrarna 35-65.
Det går förstås inte att bevisa med två inlägg att den nakna kroppen ensam orsakar skillnaden. Motiv, ämne, tajming och en algoritm vi inte kontrollerar spelar också in. Men efter många år i den här branschen är mönstret svårt för mig att inte lägga märke till: Kropp drar blickar.

Och uppmärksamhet är hårdvaluta på sociala medier. Kolla skillnaden.

Jag personligen har noll problem med att stå i bikini på bild. Jag tummar inte på någon integritet genom att lägga upp den här bilden. Jag tycker att kvinnokroppen är fantastisk och absolut inte något som ska döljas. Tvärtom kan jag känna att det finns något bra i att också visa en snart 50-årig, icke opererad kropp mitt i ett internet där vi matas med väldigt snäva ideal för hur kvinnokroppen förväntas se ut i nästan alla åldrar. Så det här handlar inte om att jag vill klä på mig.

Det handlar om att jag blir nyfiken på varför ni tittar mer när jag klär av mig. Och kanske ännu mer, vad gör det med dem som växer upp och lär sig hur man får vår uppmärksamhet?
Den frågan är värd att fundera på.

Annat innehåll som ofta ger stor räckvidd är skilsmässor, sjukdom, radikala åsikter, konflikter, kriser och flyttar. Tur då att jag har en flytt på gång, så jag slipper dra igång något av det andra för att hålla mig intressant. Skämt åsido…

Entreprenörskap, resor

Så här jobbar jag med destinationer

Jag vaknar 05.45 i en hotellsäng i Brygge. Jag befinner mig en bit utanför Bryssel och det känns som att jag vänt lite på dygnet…
Igår ringde klockan 03.30 och jag är här och arbetar några dagar.
Kunden har inte bokat utrymme på bloggen utan fokuserar på min kanal på Instagram för sitt budskap. Jag kan ibland tycka att det är synd att kunder inte riktigt ser värdet i innehåll på en blogg också. Här kan man breda ut texten, berätta mer, länka vidare till hemsidor och dessutom skapa innehåll som lever kvar och kan hittas via Google långt efter att resan är över.

Vi är så fokuserade på de snabba formaten med stor räckvidd att vi ibland glömmer de långsammare som faktiskt kan vara minst lika värdefulla och ibland betydligt mer lönsamma. För ett tag sedan pratade jag med en kund som hade fokuserat mycket på stora namn inom influencerbranschen. Tjejer som kommer dit, tar otroliga bilder på sig själva i bikini och når ut till galet många människor. Men kanske också till väldigt många unga tjejer som inte riktigt är målgruppen som faktiskt har möjlighet att boka och åka dit.

I vissa fall kanske man istället borde arbeta med en mer berättande influencer. Någon som givetvis tar vackra bilder men också kan beskriva platsen, berätta om vad man kan uppleva, dela kunskap och skapa en känsla kring destinationen och som dessutom har rätt målgrupp för ändamålet.

Fast det finns förstås mängder av variabler inom influencer marketing. Ibland är det helt rätt att placera en åtråvärd profil på en vacker plats och låta bilderna göra jobbet. Plötsligt vill alla andra i branschen åka dit och sedan kommer både följare och besökare på köpet. En känsla av lyx och fantastisk miljö förpacka med en snygg tjej har trots allt sålt i alla tider.

Nog om det. Jag är i alla fall glad att min kund den här gången har bokat en snart 50-årig kvinna som älskar att breda ut texten och berätta så mycket som möjligt om både destinationen och upplevelsen. Nu tar jag dagens tredje kaffe och tittar ut genom det öppna fönstret. Klockan är 06.44 och det är fortfarande beckmörkt ute. Över torget med de vackra gröna stolarna lyser snirkliga gatlyktor och jag funderar på vilken tid kyrkans klockspel egentligen drar igång. Igår kväll var det fullt ös på klockorna och de spelade i flera timmar.

Googlar…
Mitt på torget reser sig det mäktiga klocktornet Belfort och härifrån har klockspel ljudit över staden i mer än 500 år. Tornets carillon består av hela 47 bronsklockor och fungerar som ett gigantiskt musikinstrument. Varje kvart hörs automatiska melodier över torget och vissa dagar spelas klockorna även live av stadens carillonneur, med hjälp av ett särskilt klaviatur för både händer och fötter.

Okej. Det var alltså detta vi lyssnade till igår kväll. Otroligt stämningsfullt att promenera genom de gamla gränderna tillbaka till hotellet efter middagen med klockspelet över hustaken. Jag älskar det här arbetet och har affirmerat åt både höger och vänster att jag vill arbeta mer med spännande destinationer. Både på hemmaplan och ute i resten av världen.

All kultur, all god mat, människorna, arkitekturen och miljöerna… Jag tror helt enkelt att man blir lite rikare som människa och kanske också mer ödmjuk av att resa och se sig omkring i världen. Man får andra perspektiv och mjuknar lite i kanterna. Och dessutom får världen där hemma också ett nytt skimmer när man upptäcker andra platser.

Fokus på just den här resan är kultur och arkitektur. Väldigt roligt! Vi har gott om tid att uppleva saker och här i Brygge befinner vi oss dessutom inom promenadavstånd till nästan allt. Runt 17 000 steg blev det igår.När vi var på Irland senast hade vi hyrbil och det tog ganska mycket tid att ta sig mellan platserna, samtidigt som schemat var tajt.

Här finns det tid att skriva, vara kreativ och publicera på det sättet jag själv uppskattar. Jag brukar  arbeta med att lägga upp texter och bilder medan jag faktiskt befinner mig på destinationen. På det sättet blir det mer levande för mina följare. De får liksom följa med på resan medan den pågår och jag kan ösa på med innehåll när alla intryck fortfarande är färska. Jag vet att det är ganska unikt att arbeta så. Många kollegor åker hem med anteckningar och bilder och sätter sig sedan och redigerar, skriver, skickar utkast och publicerar. Det är också jättebra, men resultatet blir mer kurerat och ibland tror jag att de där små nyanserna riskerar att ramla bort.

Hur smakar egentligen en belgisk våffla? Varför finns det så många olika sätt att skriva och uttala Brygge? Hur kombinerar en stad sitt historiska arv med modern utveckling? Vad hör man från klocktornet när man går hem genom gränderna efter middagen?

Allt det där kan jag dela i stories under de 3 x 24 timmar jag befinner mig här och sedan spara i höjdpunkter. Det blir matigt och maffigt för den som själv blir sugen på att svänga förbi Flandern på nästa tur ner genom Europa.
Den enda lilla utmaningen de här dagarna är min mage. Jag brukar inte smälla i mig våfflor och choklad dagarna i ända annars så den kan bråka lite. Men hallå, man måste ju äta prick allt när man kommer till en ny plats. Annars missar man ju en ganska viktig del av upplevelsen.

Nä, nu är klockan exakt 07.00 och det börjar ljusna. Jag ska ta mig ner till torget och fotografera medan det fortfarande är nästan folktomt. Visar kanske sedan.

Ha nu en skön dag.

Mode, Vardag

Jag köpte detta på second hand

Ju äldre jag blir, desto skönare tycker jag att det är att göra livet lite enklare men utan att kompromissa med stil eller kvalitet. Förstår ni vad jag menar?

Som med maten. Jag väljer helst närproducerat och i säsong, riktigt goda råvaror, men lagar gärna något enkelt av dem. Och en lyxig dag behöver för mig inte betyda en resa till storstan för shopping och hotell. Det kan lika gärna vara en dag i skogen med ryggsäcken full av god picknick, följt av bastu och ett dopp i sjön. Stil och kvalitet behöver inte vara så dyrt menar jag.
Vi har såklart alla olika definitioner av både lyx och livskvalitet. Vad vi värdesätter hänger nog också ihop med våra ekonomiska förutsättningar, var vi befinner oss i livet och vad vi väljer att prioritera.

Men nu var det varken mat eller upplevelser jag skulle skriva om, utan garderoben.

Min ambition med plaggen jag själv skapar till mina kollektioner är att de ska få leva länge. De ska gå att kombinera i en oändlighet, vara sydda i bra material och kännas genomarbetade och välskräddade. Plagg man tycker lika mycket om efter flera år som när man köpte dem.
Jag bär såklart gärna mina egna kläder, men ska jag vara helt ärlig så är jag ofta ganska mätt på ett plagg när det väl landar i butik. Då har jag ju arbetat med det från ax till limpa – från första idé, material och passform till provningar, fotografering och lansering. Ibland känns det nästan som att jag tar på mig jobbkläderna, haha.

Så när jag själv vill känna mig lite extra fin och lyxig har jag två andra favoritmärken som jag samlar på.  Franska Sezane och danska By Malene Birger.
Jag köper hellre färre plagg som jag verkligen älskar och bygger sakta men säkert en fin, klassisk garderob som jag tänker använda länge. Och det allra bäst är förstås när man kan hitta plaggen second hand.

För ett par veckor sedan såg jag en branschkollega, @rebloom, ha live-loppis på Instagram. Plötsligt dök en klänning upp som jag hade spanat på i över ett år. Jag skickade snabbt iväg ett DM och efter en liten Swish var den min och på väg hem till mig.

Ett plagg jag redan vet att jag tycker om, second hand och dessutom något jag förhoppningsvis kommer bära i många år.

Jag har på riktigt drömt om klänningen sedan jag knäppte ett foto på Emily Slotte i den i Franrike i oktober förra året. Minns ni detta foto från mitt sovrum?

Hänger bättre över bysten på henne dock. Är så sur över att jag har större bröst.

Jag tänkte faktiskt på det här med basgarderoben igår när jag packade för att åka iväg och arbeta hemifrån i tre dagar, med bara handbagage. Det var så otroligt enkelt. Jag vek ner en kjol, en blus, en kofta, en klänning, två linnen och ett par shorts, allt i ungefär samma färgskala och lätt att kombinera med varandra. En röd klänning från K LAGERQVIST fick också åka med, så att det inte bara blev beige och vitt.

På fem minuter var väskan packad och jag hade redan tänkt ut flera olika outfits för dagarna. Så enkelt och samtidigt kändes det välkombinerat, bekvämt och snyggt. Den nya klänningen åkte givetvis med.

Den är väldigt fin och romantisk och ibland kan man ju fundera på när man egentligen ska bära sina ”finkläder”.
När man känner för det är mitt svar. De mår ju knappast bättre av att hänga i garderoben och vänta på rätt tillfälle.

Därför tog jag de här bilderna med lite olika stylingar som inspiration till hur ett lite finare plagg kan bäras på flera sätt och bli en naturlig del av garderoben.

Klänningen ihop med vintage cowboy boots, en jeansjacka från Nike och väst från Barbour. Coolt och lagom uppklätt för en aw.

Den här blusen i viskos och siden köpte jag  i andra hand och bär till jeanshorts och sneakers.

Samma blus här, fast till sidenkjol. Den här kjolen köpte jag till fullpris och då får jag banne mig se till att använda den massor för att få ner min CPU ( cost per use, alltså kostnaden per användning.)

Här bär jag den med samma skjorta och boots, men planen är att använda den med kofta och kavaj i vinter och med ett enkelt linne på sommaren. Precis så vill jag att garderoen ska fungera med samma plagg, året runt, i olika kombinationer. En annan fin sak med den här typen av plagg är att de ofta har ett bra andrahandsvärde. Skulle man tröttna eller känna att något inte längre hör hemma i garderoben kan man sälja det vidare och låta plagget få ett nytt liv hos någon annan.

Smart, ekonomiskt och hållbart.

Jag fann lite olika plagg på Vinted pm ni är sugna på iknande:
–Fin kavaj, By Malene Birger
–Tjusig blazer, By Malene Birger
–Samma väska som jag har, By Malene Birger
–Denna ulltröja har jag & använder mycket, By Malene Birger
-Drömkappan! Hade jag inte lagt ala mina pengar på ett nytt hus just nu så hade jag slagit till, By Malene Birger
-Den här jackan är cool, bra pris! By Malene Birger 

K. LAGERQVIST, Vardag

Valdag & lanseringsdag – söndag 13 september

Det är både valdag och lanseringsdag. Högtidligt minst sagt. Aldrig någonsin har jag pratat så mycket politik med mina vänner, min man och mina barn  som i år.
Jag har funderat mycket på om jag även ska göra det i det offentliga rummet men har avstått från att skriva något.

Jag har bestämt mig för att inte vara särskilt politisk här på bloggen.
Men eftersom det är val och politik handlar om vilket samhälle vi vill leva i kan jag ändå säga några ord om var jag står.

Jag vill absolut att en SUR kvinna ska styra vårt land.  För mig handlar politik framför allt om välfärden. Om en skola som fungerar, om vård och omsorg och om att våra äldre ska få åldras med trygghet och värdighet. Jag tycker också att kultur är otroligt viktigt. Ett samhälle behöver bibliotek, musik, konst, teater och platser där människor får känna, mötas och utvecklas.

Dessutom, grundläggande för mig, jag tar tydligt avstånd från främlingsfientlighet och rasism. Jag vill leva i ett öppet och medmänskligt samhälle där människor bedöms utifrån vilka de är inte varifrån de kommer, vilket namn de bär eller hur de ser ut.
Jag behöver inte hålla med ett parti om precis allt för att veta åt vilket håll min kompass pekar. För mig handlar det i grunden om vilket samhälle jag vill vara med och bidra till. Ett där vi tar hand om varandra, investerar i barnen och låter trygghet, kunskap, kultur och medmänsklighet få ta plats.

(reklam) Men nu vill jag skriva lite om lanseringen som äger rum idag. Klockan tre släpper vi våra nyheter och det har sannerligen varit många som varit sugna på de rutiga plaggen och det glädjer mig verkligen.

Jackan är så fin! Den är quiltad i rutan och med ett foder i terrakotta.

Det blir snyggt när man viker upp och visar fodret så här. Även byxorna lanseras idag tillsammans med klänningar, kjolar, blusar och skjortor. Och yes, vi har även en fin stickad tröja att bära nu när hösten gör entré.

Vi fotade våra kampanjbilder hos HOBNY Kulle Herrgård och fick låna alla djur som bor på gården.

En otroligt rolig dag.

Den här skjortan heter Jennie och det är en storsäljare hos oss. Nu kommer den i terrakotta och det är många som hört av sig och sagt att de önskat detta.

Så fin kulör.

Ja, här är tröjan förresten.

Den är stickad i 85% merinoull och 15% kashmir. Underbar minst sagt!
Kjolen på fotot var med i förra släppet och det är fint att kombinera våra viskosplagg med både stickat och lin.

Otroligt spännande dag! Nu håller jag tummarna för att det blir riktigt bra för Sveriges framtid.
Har ni några minuter över idag så vill jag tipsa om en podd – Leif GW Persson gästar Suhonen. 

Och här finner min webbshop där nyheterna släpps kl. 15.00

recept, Vardag

Tacofärsen – som klassiker tiill fredagsmyset och andra måltider

Här kommer tips på sådant du kan svänga ihop till både middag och lunch.

Jag har stora barn och de äter gärna på snabbmatställen, nudlar, toast och ja… allt möjligt processat med massa E-ämnen i. Det är som det är, tänker jag. Och kanske är det också en ganska naturlig del i att bli äldre och vilja frigöra sig lite från sina föräldrar och deras vanor.

Jag behöver bara gå till mig själv som barn. Min mamma bakade ofta allt bröd själv, gjorde egen glass av apelsinjuice, serverade gröt med katrinplommon och linfrön till frukost och gav mig en lakritspinne att tugga på och några naturgodisar till helgen istället för en påse sura godisar från videobutiken.
Det bästa jag visste var att komma hem till min kompis Karin. Där fanns färdigskuren Skogaholmslimpa och nyponsoppa från tetra med mandelbiskvier och grädde efter skolan. Hon hade dessutom massor av godis hemma. Herregud, vilken lyx jag tyckte att alltihop var!

Mat och kostvanor är ju ganska omdebatterat och påverkar och triggar uppenbarligen många människor. Därför lägger jag inte så mycket energi på att vara negativ till barnens egna val. Jag försöker istället vara en inspirerande förebild och prata positivt om mat, råvaror och vad olika kostvanor gör för kroppen. De har alltid ätit det jag serverat och smakar på det mesta utan några konstigheter, så där tror jag att vi är lyckligt lottade. Mat har aldrig varit en negativ grej i vår familj och vi alla älskar goda middagar . Men eftersom det oftast är jag som står bakom kastrullerna väljer jag såklart att laga sådant jag själv tycker är både hälsosamt och gott.

Och nu till ett av mina bästa knep när man har hungriga tonåringar hemma, TACOFÄRS!

Istället för en påse färdig tacokrydda river jag ner vitlök i nötfärsen och kryddar med salt, peppar, massor av spiskummin och paprikapulver. Sedan tillsätter jag tomatpuré och lite vatten. Succé varje gång.

Jag gör en gigantisk laddning och förvarar i kylen. Sedan kan samma färs bli en massa olika måltider under veckan.

TACOFÄRS

– Med ugnsbakad sötpotatis, avokado, gurka och en rejäl klick myntayoghurt.

– I en tacogratäng med tacofärs, crème fraîche, färskost och riven ost. Servera med majschips och sallad.

– Med blomkålspuré, svartkål och tomater. (som ovan bild)

– Självklart som klassisk fredagstaco med alla vanliga tillbehör.

– I en grönsaksgryta med krossade tomater och kylskåpsrens. Då vänder jag bara ner färsen som protein och serverar med exempel bulgur.

En stor laddning tacofärs i kylen går alltså att variera på hur många sätt som helst. Väldigt smidigt när man vill få fram något snabbt, gott och mättande. Ha en go helg nu!