Entreprenörskap, K. LAGERQVIST, Spridda tankar

Bygga ett varumärke genom berättelser och upplevelser

Redan torsdag! Det betyder att helgen närmar sig och jag känner mig nervös. Jag har bokat upp både fredag kväll och lördag kväll med konserter i Gbg. hela veckan har jag dock varit helt klar med dagen då klockan slå 19… Så jag fattar inte hur jag ska klara av detta. Skäms lite över detta. Vill inte göra andra besvikna men fattar helt ärligt inte varför jag inte orkar vara vaken efter 22 längre. Jo, jag fattar. Men jag vill inte acceptera det när jag står inför en helg som detta. Jag vill maxa, dansa på borden och vara roligast på festen. Inte dricka vätskeersättning vid 21 och säga att nä, nu får tanten nog krypa till kojs…hahaha. Vem fan har jag blivit?

Sitter just nu i soffan och lägger min sista slide till adgens presentation kring företagande. Eftersom jag inte har förverett dagens blogginlägg så bjussar jag på Slide 2 och Slide 3 ur mi presenation istället. Håll tillgodo.

Idag har jag tre olika ekonomiska ben att stå på i mitt företagande. Tre ganska olika delar som på många sätt kompletterar varandra, men som också kräver helt olika saker av mig.

-Det första är influencer marketing. Det innebär att företag anlitar mig för att skapa innehåll till mina egna eller deras digitala kanaler. Det kan handla om fotografier, filmer, berättelser eller hela kommunikationskampanjer. Här får jag användning för allt jag byggt upp genom åren, mitt bildspråk, mitt berättande och den relation jag har till människorna som följer mig.

-Det andra är mitt eget livsstilsvarumärke K LAGERQVIST. Här designar och producerar vi kläder, smycken och teblandningar som vi säljer både online och i vår fysiska butik i Varberg. Ett helt annat slags företagande, med allt vad det innebär.

-Och det tredje benet är föreläsningar och kreativa uppdrag. Jag blir anlitad för att föreläsa, projektleda kreativa arbeten och delta i olika sammanhang där min erfarenhet av kommunikation, varumärkesbyggande och företagande kommer till användning.

Om vi ska prata ekonomi så är influencer marketing faktiskt det som betalar bäst i förhållande till min arbetsinsats. Här behöver jag inte köpa in några stora lager, ligga ute med pengar för produktion eller ta samma ekonomiska risker. Det är framför allt min kreativitet, erfarenhet och energi som är själva produkten. Och det är ofta här jag känner att jag  får maxa det jag tycker allra mest om att skapa bilder och berätta. Mitt eget varumärke är betydligt mer komplicerat. Här binder vi stora summor pengar i lager, produktion och inköp. Det kräver planering, kapital, logistik, personal och många beslut. Och såklart innebär det större ekonomiska risker. Men det är också otroligt roligt! Att få skapa något från grunden, se en idé växa fram till en färdig produkt och sedan möta människor som faktiskt vill använda det vi har skapat. Det är en skön känsla.
Dessutom tycker jag om tanken på att bygga något som kan leva vidare och utvecklas utan att precis allt behöver vara beroende av mig som person.

Föreläsningar och andra kreativa uppdrag tackar jag ja till när tiden finns och när ämnet känns relevant, roligt och inspirerande. Jag har blivit betydligt bättre på att välja vad jag lägger min tid och energi på.

Under dagens föreläsning får eleverna  smaka på vårt kallbryggda te. Jag är nyfiken på vad de tycker om det!
Fortsätter …. Men varför i hela friden har jag valt att arbeta med just te? Och varför har vi  26 olika teblandningar i vårt sortiment?

Svaret handlar faktiskt väldigt mycket om något som har följt mig genom hela mitt företagande.
Storytelling. Konsten att berätta en historia och skapa en känsla kring något som annars bara hade varit en produkt.

Vid årsskiftet 2019–2020 började jag utveckla det som skulle bli mitt eget livsstilsvarumärke, K LAGERQVIST. Vi befann oss då på Sri Lanka. En ö vi hade återvänt till fem vintrar i rad för att surfa, umgås och vara tillsammans som familj.
Ibland brukade vi dela upp oss och hitta på något med ett barn i taget. Vid ett sådant tillfälle tog jag och en av mina söner en tuk-tuk till en helt fantastisk teplantage. Där fick vi lära oss om teplantan Camellia sinensis, hur bladen odlas, plockas och förädlas och hur en och samma planta faktiskt kan ge upphov till så många olika sorters te. Min son var helt fascinerad. Och jag med, ska jag säga.

Någonstans där, bland tebuskarna på Sri Lanka, föddes en idé. För tänk så otroligt mycket det finns att berätta om något så vardagligt som en kopp te! Och så många möten som kan äga rum. En enkel testund kan betyda mycket för människor som möts över generationer, kulturer, religioner och landsgränser. Vi slår oss ner, dricker något varmt och pratar med varandra.

Jag ville dessutom ha en produkt i mitt sortiment som inte handlade om att äga den senaste saken eller följa nästa trend. Kläder och smycken kan ju lätt bli en del av konsumtionshetsen, även om min ambition alltid har varit att skapa tidlösa produkter som man använder länge. Men te är något annat.  En liten ritual i vardagen som inte behöver kosta särskilt mycket men som ändå kan kännas väldigt värdefull. Här såg jag också en fantastisk möjlighet att arbeta med kommunikation och storytelling.

För tänk så här. Jag säljer te i min webbshop. Men om jag bara lägger upp en bild på en tepåse och skriver Köp vårt te för 149 kronor, hur spännande är det egentligen? Inte särskilt, va?

Men om jag i stället tar med er till ett teplantage på Sri Lanka, visar hur bladen plockas, berättar om människorna bakom produktionen eller delar med mig av hur man kallbrygger te en varm sommardag? Eller kanske fotograferar en vacker testund hemma i mitt kök när morgonljuset faller in genom fönstret. Då händer något helt annat. Plötsligt har jag en mängd olika berättelser att dela. Sådant som kan väcka nyfikenhet, inspirera, lära ut något nytt eller bara ge någon en fin stund i sitt flöde.
Jag skapar innehåll som faktiskt har ett värde i sig, även för den som inte har den minsta tanke på att köpa mitt te.

Och det är precis det storytelling handlar om. Att inte bara berätta om prudukten och att den går att köpa. Utan varför det finns, varifrån det kommer och vilken känsla man vill förmedla.

Det här  följer med oss hela vägen in i vår fysiska butik i Varberg också. Vi bjuder alltid våra besökare på te. Kallbryggt under sommaren och varmt under vintern. Det är en liten sak egentligen, men den gör väldigt mycket för upplevelsen. Vi får en naturlig anledning att börja prata med människor. Berätta lite om teet, fråga vad de tycker, dela lite kunskap och kanske tipsa om hur man brygger. Utan att någon behöver känna sig jagad av en säljare som undrar om man behöver hjälp så fort man kliver över tröskeln.

Det spelar faktiskt ingen roll om personen handlar något just den dagen. Det viktigaste för mig är hur man känner sig när man lämnar vår butik. Jag vill att man ska tänka:

Men gud, vilket härligt ställe! Vad trevliga de var där. Dit vill jag gå igen!

Kanske berättar man om besöket för en vän, sin mamma eller sin granne. Kanske lägger man upp en bild på Instagram eller kommer tillbaka en annan dag med någon man tycker om. Och då har vi skapat något som är betydligt mer värdefullt än ett enskilt köp. Vi har börjat bygga en relation.

Det är också därför vi lägger så mycket omsorg på allt det där runt omkring i butiken. Hur det doftar, vilken musik vi spelar, hur vi dukar upp våra produkter på bord och i hyllor, hur vi möter människor och vilken känsla som infinner sig när man kliver innanför dörren. Jag vill att ett besök hos oss ska vara en upplevelse.

Och det här är nog en av de viktigaste sakerna jag har lärt mig under alla mina år med kommunikation och företagande:
Människor kanske glömmer exakt vad du sa, vad något kostade eller vilka produkter som stod på hyllorna. Men de kommer ofta ihåg hur du fick dem att känna sig.

Och har du dessutom en riktigt bra produkt, ja, då kommer förhoppningsvis köpet på köpet. Där har ni en stor del av förklaringen till varför jag började sälja te. Och hur en utflykt med min son på Sri Lanka blev början på en hel produktkategori i mitt företag.

Ha en fin dag nu. Jag ska packa bilen full av rekvisita, min mac och bege mig. Kram K

recept, Vardag

Varm pumpafrukost med kanel, karamelliserade äpplen och vispad yoghurt

Har du en butternutpumpa liggande hemma i köket så tycker jag absolut att du ska göra den här höstfrukosten. Bakad pumpa med kanel, smörstekta äpplen, ingefära och vispad yoghurt. Så himla gott och värmande nu när morgnarna blir mörkare och kyligare.

Jag börjar med att dela pumpan på mitten och baka den i ugnen tills den är alldeles mjuk. Därefter skedar jag upp en lagom portion av pumpaköttet i en ugnsfast skål och vispar ihop med ett ägg, kanel, vanilj och en liten nypa salt. In i ugnen igen för att gratineras några minuter tills allt har satt sig och fått lite fin färg.

Under tiden skivar jag ett äpple och färsk ingefära som får fräsa i stekpannan tillsammans med en klick smör, kanel, nymortlad kardemumma och en nypa salt. När äpplena börjar bli mjuka och gyllene tillsätter jag en sked honung och låter allt karamelliseras en liten stund.

Doften i köket är nu höst och mys på hög nivå! Sedan är det dags för det allra bästa. Toppingen!

Jag vispar turkisk yoghurt tills den blir fluffig, klickar den över den varma pumpan och lägger på mina karamelliserade äpplen. River lite citronzest över och avslutar med hackade valnötter och bipollen. Så gott!

Pumpan räcker i flera dagar. Nästa morgon är det bara att vispa ihop en ny portion och ställa in i ugnen. Kanske byter jag äpplena mot smörstekta päron med ingefära och toppar med rostade pumpafrön istället?
Det här går ju att variera i all oändlighet. Jag tänker att man lika gärna skulle kunna använda sötpotatis istället för pumpa. Och vad händer om man vispar ner en matsked kakao i smeten och serverar med jordnötssmör och rostad kokos? Måste testa!

Jag älskar verkligen att experimentera fram nya frukostrecept. När jag väl hittar något jag tycker riktigt mycket om så äter jag exakt samma sak i flera veckor tills jag tröttnar. Minns ni hösten då jag kokade steel cut-gröt med dadlar som en galning? Var fullkomligt besatt av den gröten.

På tal om gröt. Befinner ni er i Varberg någon dag så tycker jag absolut att ni ska besöka Dans Bakstudio och beställa deras grötfrukost och en nybakad levainfralla. Herregud så gott! Det börjar vattnas i munnen bara jag tänker på det.
Men nu tycker jag att ni ska ge pumpafrukosten en chans. En mysig höstfrukost som både värmer och mättar. Gör det lite lättare att kliva upp ur sängen när det fortfarande är beckmörkt utanför fönstret. Idag 07.30 är det fortfarande kolsvart och regnar. Deppigt minst sagt.

Tillägg kl. 08.32! Har precis serverat både min son och mig själv ännu en variant på pumpafrukosten och måste bara dela med mig. För detta kan nog vara den allra godaste hittills! Jag delade två bananer på längden och stekte dem i smör med lite kanel pudrad över. Lade upp dem på varsitt fat och tog sedan fram den bakade pumpan ur kylskåpet.
Gröp ur några matskedar pumpakött och vispade ihop med två ägg, äkta vanilj och en nypa salt. Ner med en klick smör i stekpannan och tillagade blandningen precis som en riktigt krämig äggröra. Det går på ett kick, så håll koll! Den ska vara mjuk och len, inte torr.

Servera tillsammans med de smörstekta bananerna, en rejäl klick vispad yoghurt, rostade och saltade mandlar samt lite bipollen på toppen. Alltså OMG! Så himla gott.
Det här måste ni testa!

Spridda tankar, Vardag

Så här var det hos mig för tio år sedan

Idag tänkte jag att vi skulle ta en liten tur tillbaka i tiden. Tio år närmare bestämt. Till 2016. Innan pandemin, när barnen fortfarande var små och mitt företagande såg helt annorlunda ut.

Det var året då jag lämnade min fasta anställning på hotellet för gott och bestämde mig för att satsa fullt ut på min egen verksamhet. En enorm frihetskänsla, men också ett stort ansvar. Plötsligt var det bara jag som skulle se till att allt gick runt. Läskigt och underbart på samma gång.

Och så hade jag min blå period! Minns ni? Kläderna var blå, inredningen var blå och till och med redigeringen av mina fotografier drog åt det blå hållet.
Det är ganska roligt att blicka tillbaka och se hur ens uttryck förändras genom åren. Samtidigt känner jag igen mig själv så tydligt i både bilderna och berättandet. Smaken har utvecklats, livet har förändrats och jag har blivit tio år äldre. Men mycket av det som drev mig då finns kvar än idag.

Åh, jag minns den här klänningen från Rodebjer så väl! Bar den tillsammans med metallicfärgade sneakers från Veja och kände mig så himla fin. Sockorna tror jag kom från GANNI. Vad hände med det varumärket förresten? Jag älskade ju deras grejer!

Det känns nästan som att jag hade hur mycket tid som helst under 2016. Jag hann vara småbarnsförälder, driva eget företag och samtidigt engagera mig i en massa olika hjärteprojekt som inte drog in en enda krona.

Tänk att jag fotograferade allt material till Marinas bok om Strömma just det året. Ett fantastiskt roligt projekt som jag kastade mig in i med hull och hår. Det är först nu, när jag blickar tillbaka, som jag inser hur otroligt mycket jag faktiskt gjorde. Och hur mycket av mitt arbete som drevs av ren lust och skaparglädje.

Jag hade också en hel del uppdrag som fotograf under den här perioden och fotograferade bland annat kampanjbilder för Scorett och STENK. Och om jag inte minns helt fel blev det en hel del barn- och bröllopsfotograferingar också. Kameran gick verkligen varm!

skanska_kristin_Lagerqvist-4

Och ja, det var ju ungefär vid den här tiden som influencer marketing verkligen började ta fart och jag skapade kreativt innehåll för en mängd olika varumärken. Jag satte mitt namn på både kulörer och klädkollektioner, tapetserade om, spelade in filmer och fotograferade kampanjer. Och däremellan bloggade jag som en galning!

Jag åkte dessutom runt och intervjuade andra kreatörer, gjorde hemma hos-reportage och delade med mig av allt i mina egna kanaler. Jag minns att jag lade väldigt mycket tid och energi på att nätverka, knyta kontakter och bygga broar inom min bransch. Jag var nyfiken på andra människor och deras skapande. Många av de relationer jag byggde då finns kvar än idag och har på olika sätt öppnat dörrar och skapat möjligheter, hela tio år senare. Det säger ändå något om värdet av att vara generös med både sin tid, sitt engagemang och sina kontakter.

Kika på filmen här nedan som jag gjorde tillsammans med Skanska Bostad. En tavelvägg och kulören blå var helt klart mitt signum 2016.
Någon som minns?

Fin vägg.

Barnen var ju fortfarande ganska små på den här tiden. Idag är mina killar 27, 20 och 16 år, vilket betyder att den lille killen med ballongen bara var sex år här. Men åh, gulle honom! Vart tog tiden vägen egentligen?

Och ser ni? Till och med glasen på bordet var blå. Det var verkligen en blå period i mitt liv.
FYI -Den blå perioden fick sitt slut 2019, då jag sålde mitt bolag till min dåvarande partner. Jag hade kommit till en punkt där jag behövde förändring, både i mitt liv och i mitt sätt att arbeta. Det var inget enkelt beslut och den tiden blev både omtumlande och känslosam. Men det var också en väldigt viktig milstolpe som banade väg för något nytt.

Ibland måste man ju våga lämna något man själv har byggt upp för att kunna utvecklas vidare även om man inte riktigt vet vad som väntar på andra sidan.

Och så hade vi ju katten Siv!  Det här måste ha varit precis innan vår älskade Boris flyttade hem till oss. Åh, vilka minnen som väcks när jag bläddrar bland alla gamla bilder. Ett helt annat liv men ändå så välbekant.

Tänk om jag bara hade låtit trädgården vara som den var 2016.
Då hade jag ju sluppit stå här tio år senare med detta gigantiska trädgårdsmonster som nu ska tas om hand innan vi flyttar. Det ser ju riktigt mysigt ut med några få pallkragar fyllda med blommor, en stor gräsmatta och lite grus. Så enkelt och lättskött!
Men nej, jag skulle såklart gräva, plantera, bygga och förvandla varenda liten kvadratmeter. Nu står jag här med resultatet av tio års skaparlust.

Jag bakade tydligen en hel del på den här tiden också. Trädgårdens plommon blev en härlig kaka som barnen älskade. Andra tider nu kan jag säga! Idag ratar de hembakat och min egen kropp är inte riktigt lika bra med gluten och socker som när jag var 37 år.

Tänk så mycket som förändras på tio år. Men åh, vad mysigt det var med alla dessa fikastunder och små barn runt bordet. Längtar tillbaka!

Tapeten i hallen var riktigt fin, det tycker jag fortfarande! Och så hade jag min blekt blonda page som krävde regelbundna frisörbesök för att hålla de mörka utväxtrötterna. Dyrt underhåll!  Ännu en sak jag förenklat med åren. Men visst är det roligt att se hur både stil och smak förändras samtidigt som vissa saker faktiskt håller än idag.

Vilken nostalgisk bild. Legobygge pågår!

Jag är så otroligt glad över att det var just under de här åren, när barnen var små, som jag arbetade mest hemifrån. Att jag fick finnas nära, fixa och ordna för att skapa en fin vardag för dem. Och att de samtidigt fick se mig bygga företag, vara kreativ och skapa mitt eget arbetsliv. De var ju själva med på ett hörn i allt detta. Mitt i vardagen, bland fotograferingar, bloggen och hemmafixet.

Men om det är något jag ångrar från den här tiden så är det att jag fotograferade mina barn och lät dem vara en del av bloggen. Det hade jag aldrig gjort idag med den kunskap och erfarenhet jag har nu. Jag förstod inte då vilka konsekvenser det kunde få för deras integritet och deras möjlighet att själva välja hur mycket de vill synas offentligt.

Numera vet ingen av er som följer mig hur mina barn ser ut. Ingen stannar dem på stan, känner igen dem eller börjar prata med dem om mig och mitt offentliga arbete.  Det känns både tryggt och  bra för oss alla.

Är det förresten någon av er som har hängt med mig ända sedan den här tiden? Jag började ju blogga redan 2008, alltså för hela 18 år sedan! Galet när jag tänker på det. Frågan är om jag kan gräva fram några återblickar från de allra första åren också? Det hade ju varit något. Undrar vad jag skulle tänka om den där 29-åriga Kristin och hennes tankar om livet…

Kram K

 

 

Vardag

Var det livets sista dahliabuketter?

 

Var det livets sista dahliabuketter?

I så fall hade jag nog plockat fram min stora fina kamera och förevigat denna vardagliga lyx ordentligt istället för att bara knäppa en snabb bild med telefonen. Ghaaaa….Den här morgonen började som vanligt med mina rutiner och en snabb scroll genom min feed. Oj, så många dahliaodlingar som fått gå i vila efter helgens frost. Jag har längtat lite efter just detta. Att få slå ihop boken, avsluta detta kapitel, städa upp i trädgården och lämna över nycklarna till de nya ägarna. Men samtidigt hade det ju varit fint att hinna plocka in både äpplen, svartkål och några sista dahlior innan frosten lägger sin kalla hand över alltihop.

Vi får se när dagen gryr och det inte längre är beckmörkt där ute. Får jag några dagar till med min trädgård eller går denna epok i graven just den 19 oktober 2026?

Idag har jag annars tänkt laga en riktigt god, varm frukost, fotografera och dela med mig här inne. Perfekt med lite goda tips på vad man kan stoppa i magen den här tiden på året. Jag ska fixa något med pumpa, ägg, yoghurt, äpplen, nötter och kanel som känns extra härligt just nu. Jag återkommer till detta!

Annars då? Jag fortsätter att njuta av vardagen och har bestämt mig för att inte pressa på alls den här veckan. Vanligt arbete, fix med nya huset, bastu och havsbad med en vän, en föreläsning och min pilates står på schemat. Lagom mycket av sådant jag gillar. Däremellan tänker jag ta tag i sådant som får mig att må riktigt bra och känna mig lite duktig. Fylla kyl och skafferi med god mat, bli av med källsorteringen, få lite ordning i tvättstugan, rensa garderoben och städa ur växthuset. Köra några lass till loppis och lägga ut lite kläder på Tradera. Väl optimistiskt?

Till helgen väntar en kul lunch med kollegor och inte mindre än två konserter i Göteborg. Så roligt! En fin blandning av vardag, arbete, träning, vänner och sådant som fyller på med energi. Vad ska ni hitta på?

Vecka 43, here we go!

K. LAGERQVIST, Mode

Så tidlöst, vackert och enkelt att bära.

(reklam för egen verksamhet)

Det finns något alldeles särskilt med svart och vitt, tycker jag. Så tidlöst, vackert och enkelt att bära. Två färger som alltid fungerar, oavsett säsong, och som jag aldrig tröttnar på.

Idag kl. 15.00 släpper vi vår nya mid-season-kollektion BLACK & WHITE och jag är så glad över att äntligen få visa er dessa plagg.

 

Här har vi låtit materialen, silhuetterna och de små genomtänkta detaljerna få ta plats. Inget krångligt eller överflödigt, utan snarare en hyllning till det enkla. För ibland är det ju precis där det allra vackraste finns.

Min tanke är att skapa plagg som får leva länge i garderoben. Sådana man sträcker sig efter om och om igen, som går att kombinera med det man redan äger och som känns lika fina år efter år.

Hoppas ni ska tycka lika mycket om kollektionen som vi gör! Den här västen är vändbar och så fin.

Stickade pannband i mohair.

Fina nu i höst.

Här finner ni kollektionen kl 15.00 idag>>

Med kärlek,
Kristin & team K LAGERQVIST