Regn mellan hägg & syren

Allt är förlåtet och jag är tokigt kär i Stockholm nu. Det svänger fort i tango. & i mig. Som ni vet.

Jag tog mig till den grönskande Djurgården och gick storögd runt under blommande hägg. Att dra in den doften i lungorna gör vem som helst lycklig. Att sedan strosa runt inne i Prins Eugens fantastiska slott gjorde inte dagen sämre direkt. En helt otrolig utställning visas just nu.

Den pågående huvudutställningen på Prins Eugens Waldemarsudde heter ”Det blommande – Konst & botanik” och visas mellan 14 mars och 13 september 2026.

Utställningen är ganska stor och fyller hela galleriet med omkring 200 verk. Allt från måleri och skulptur till fotografi, botaniska illustrationer och installationer. Fokus ligger på hur blommor och växter har skildrats i konst och kultur från 1500-talet fram till idag och jag rekommenderar er verkligen att gå dit. Snart slår syrenen ut runt slottet och det jag får pirr i magen av att bara tänka på det. Kan det här vara en av Sveriges absolut vackraste platser?

Vi fikade såklart. Skagenröra på rågbröd. Jag köpte vackra vykort och en bok jag ska rita i. En av mina dagar i Stockholm köpte jag oljepastellkritor och ska börja experimentera. Ska bli mer analog och inte scrolla lika mycket tänker jag. Börjar bli korkad och trög av all meningslöshet jag konsumerar.

Annars då? Jo, jag har så mycket spännande och kul att visa och berätta. Ska ta mig hem till Varberg nu, samla ihop familjen och gräva ner alla plantor i rabatterna. Tänk att regnet kom till slut! Halleluja!

Jag får puls, känner mig obekväm och vilsen.

Från slott på landsbygden till sjunde våningen på Sveavägen. Jag sitter i en hotellsäng med kaffe vid sidan och datorn i knät. Är på ostkusten ett par dagar och har en helt fri måndag förmiddag då mitt möte blev avbokat. Ska jobba en stund, äta frukost och gå en lång promenad.

Det är något med storstäder som inte riktigt funkar med mig. Jag får puls, känner mig obekväm och vilsen. Visst finns det ett otroligt utbud av kultur, mat och spännande hotell men varenda gång jag är här så rinner all energi rakt ut ur kroppen och jag blir istället ångestfylld. Känner mig som den korkade kusinen från landet. Ge mig klippor, en tom brygga och ett öppet hav, tack. Så  mitt nervsystem kan komma ner i varv igen.

Ska jag leta upp en bra utställning eller ta mig till Djurgården och Waldermarsudde kanske?
Kollar vägen… en timme att gå. Bättre än att ta sig ner i någon tunnelbana för då måste jag typ ha sällskap annars får jag panik.
Det är konstigt att jag känner så här för i mitt arbete är jag uppe här då och då och borde faktiskt kunna hantera det bättre.

Från det ena till det andra. Lanseringen denna söndag gick toppen och jag är så tacksam och glas över att det är så många som tycker om min kollektion. Stort tack!
Önskar er en fin dag. Ska kika in med mer positiva uppdateringar från mina dagar här för jag har verkligen bestämt mig för att njuta av dagen.

Blåljus och malplacerad på ett slott.

Det är kväll, solen går snart ner bakom blommande hägg och jag sitter på ett slott och väntar på en bit torsk med forellrom. Körde in på parkeringen sent, tänk att det är så långt från väst till ostkust. Vägen tog liksom aldrig slut. Värst när man tar rutten över Ullared.
Stressen över att inte hunnit klart med allt inför lanseringen fick mig att gasa på lite väl och helt plötsligt hade jag blåljus bakom mig på motorvägen. Herrrgud!
Har aldrig hänt mig förr. Har fortfarande puls över att ha fått blåsa och pudlat ödmjukt med min otroligt korkade vårdslöshet. Fyfan.
Efter arg upppläxning av två poliser körde jag laglydigt i högerfil hela vägen till Häringe Slott där jag ska sova en natt.

Sitter just nu vid ett runt bord med linneservett i knät, en pocket som sällskap men kommer nog inte kunna läsa ett enda ord. Fortfarande helt speedad och rummet är fullt av par i olika konstellationer. Min ADHD gör att jag tyvärr är som en svamp när det kommer till min omgivning. Några uppklädda trettioåringar som pussas högljutt var tredje minut. Ser ut som en scen ur svt’s ”Gifta vid första ögonkastet”. Hon bär chockrosa balklänning och färgglad silkesscarf runt axlar.
Vid bordet bredvid sitter ett svartklätt par. Jag tror han har mjukisbyxor. Jag hann dock ej få av mig mina Birkens så vi svingar väl i samma liga här på detta flådiga slott. Vid tredje bordet har de pratat om rosacea i över tio minuter nu…

Jag längtar helt ärligt efter notan så jag kan sätta mig i hotellsängen och jobba klart. Det blev min lördag. Vilken dag va! Blåljus och malplacerad på ett slott.
Har dessutom glömt deodorant och det känns som om jag är mitt i skogen och har flera mil till närmaste butik…
Imorgon är en annan dag och den ska vara helt fantastisk. Det har jag bestämt mig för i alla fall.

Återkommer med vad jag hittar på. Stor kram

 

 

Duvan badar en torsdag i maj

Jag sitter med rak rygg vid mitt matbord och arbetar idag. Ingen tid att slappna av och krypa upp med datorn i knät i soffan. Matar mig själv med ostbitar och fröknäcke. Västerbottenosten är den godaste.

Vid elva trettio sticker jag bara fötter i birken och går ut i trädgården för att kolla om mina plantor har klarat natten. Dessa dagar nu mellan kallt och varmt, då små plantor växer ur sina krukor i glödhett växthus i väntan på att få komma ner i rabatten, de dagarna är avgörande. Missar du ett dygn utan att ge dem en slurk vatten så är du körd och jag tackar min lyckliga stjärna att jag blev kvar i Sverige denna vår. Men vad händer i helgen då jag ska till ostkusten…? Vågar jag lita att de får den kärlek de förtjänar då jag är iväg? Tveksamt…

Trädgården är torr som ett fnöske och mina nyplanterade perenner hänger trötta och uppgivna i torkan. Jag sätter på vattenspridaren och går in i köket för att brygga kaffe innan jag återgår till min arbetsplats. En duva badar i vattenspridarens mjuka duschar. Det är en fascinerande syn. Hon dansar när vattnet forsar över henne och sitter sedan still och väntar in nästa bad. Jag blir som hypnotiserad av henne och märker inte att jag spiller kaffe över nya jeans och suckar sedan åt mig själv.
Nu måste jag jobba.

Välja ut och redigera alla bilder jag tagit. Lägga in, skriva texter och kissa hund. En förälder har lagts in på sjukhus och ett barn gör nationella prov. Livet pågår och jag tänker att jag ska sätta på bastun sen. Torrborsta kroppen och sedan slå mig ner på mjuk träbrits med an apelsin, pytsa vatten över aggregatet då och då för att sedan låta axlar sjunka.

Men nu. Jag tittar på de blommiga klänningarna och fixar med bilder från vår location. Min vän Malin lät oss fota i hennes vackra hem och än en gång sköljer en stor tacksamhet över bröstet – tänk så fina relationer och vänner jag haft ynnesten att korsa liv med. Vi spikade resa till antikmarknaden till hösten, skålade i vitt te och pratade om branschen. Så fint. Det är torsdag och här är lite behind the scenes bilder från igår.

Malin är så fin. Både magnolian och tulpaner på sista refrängen, kanske då de är som vackrast.

Stämningsfullt med skuggorna vid matplatsen. Älskar dessa fönster.

Malin har också plantor på vänt.

Och de här utemöblerna lägger jag gärna vantarna på. Sålde våra solsängar i år för jag tyckte inte de passade vårt hus och ångrade mitt inköp totalt.

Fina Theoni vid vårt snacksbord. Vi hade med oss melon, nötter, choklad och vindruvor.

Det var allt. På återseende.

Vet ni vad en fransk Apéro är?

Igår bjöd jag in ett gäng tjejer på fransk Apéro.

Jag uppmanade gästerna att presentera sig, berätta vad de har för relation till Varberg samt vad som förgyller deras liv just nu, viktigt att de höll sig till max två minuter så det skulle bli lätt, prestationslöst och ge mycket utrymme för alla att mingla runt och lära känna varandra. Ja, för jag hade bjudit en del tjejer ur olika sammanhang som inte setts tidigare och det är ju alltid fint att knyta nya bekantskaper. Blev succé!

En liten förklaring av vad en apéro är var en del av inbjudan som skickades ut.

Visst låter det trevligt? Och så fint att hitta på något en helt vanlig måndag.

Det blev kalasbra och jag tror vi var runt sexton kloka och roliga qvinns som möttes upp denna afton. Jag hade fixat lite plockmat på brickor och tänkte mig ett härligt mingel.

Och det var precis vad det blev. En riktigt fin stund ihop och det ska jag skapa fler av. Känner att jag har gjort mig lite asocial under den jobbiga tiden med klimakteriet och haft stor social ångest. Ska försöka ta igen detta nu, vårda relationerna jag har samt bygga nya med spännande människor.

Festligt att gröpa ur en vattenmelon och använda som skål. Tips!

Mysigt som tusan hade vi det!

Idag gick jag dit för att städa och jobba en del. Vi har en stor fotografering imorgon som jag behövde förbereda. Passade på att kolla på de små gåvorna jag fått. Så omtänksamt!

Otroliga Patricia hade slagit in två handgjorda vackra papper i underbara kulörer. Tror hon gjort dem själv. Passar ju bra nu när jag precis beställt pastellkulörer.
Och någon gav mig en skissbok, men minns inte vem det var tyvärr. Den ska jag måla i och skapa en saga att bläddra genom. Hoppas ni haft en fin dag. kram och på återseende.