God morgon! Jag är nere i mitt franska hem tillsammans med dessa fina och vi har det så himla bra! Fullspäckade dagar med utflykter, middagar, promenader, långa luncher, ändlösa samtal och massor av skratt. Precis det jag älskar!
Idag står vintagemarknad på agendan och jag slog upp ögonen redan klockan fem. Inte med flit dock. Hade ställt klockan på sex men jag är ju så hopplöst dålig på att sova. Speciellt om jag druckit vin dagen innan. Och detta trots att vi kröp ner i sängarna redan vid 21-tiden igår. Ja, kämpigt minst sagt. Hahaha!
Verkligen inte ett dugg synd om mig, men nu får jag nog doppa hela huvudet i en hink med isvatten så att mitt svullna morgonansikte får en någorlunda pigg start på dagen.
Sedan är jag redo för vintageskatter och äventyr!
Jag tar dem runt på mina favoritställen här i Languedoc. Givetvis.
Languedoc är ju känt för sina ostronodlingar, framför allt här kring Étang de Thau, den stora saltvattenslagunen mellan Sète och Marseillan. Här har man odlat ostron i generationer och det speciella vattnet där Medelhavets saltvatten möter sötvatten från land ger ostronen deras speciella smak. Ostronen odlas på rep som hänger ner från stora odlingsställningar i lagunen. Och längs vattnet ligger små ostronodlingar och enkla restauranger där man kan njuta av färska ostron med krispigt lokalt vitt vin.
För mig är det här något av det bästa med Languedoc. Att sitta precis vid vattnet, äta ostron och blicka ut över odlingarna.
Mums! Kreativ servering med dessa ostron. Mangon var otrolig!
Igår var vi på matmarknaden givetvis. I Pezenas har de en stor marknad varje lördag och det är perfekt att handla frukt, grönsaker, ost och pasta för att ta med sig hem till middagen.
Ja, ni ser vad vi fick med oss!
Jag har med mig mina linneplagg inför nästa släpp och igår hann jag fota mig i en outfit. Gav Emily kaneran och ska redigera bilderna sedan för att visa.
Älskar dessa svarta vida byxor ihop med enkel och klassisk linneskjorta. Bra kombination!
För gullig! En dröm att resa med dessa två stjärnor och det är så fint att lära känna varandra mer på djupet.
Här är kyligt på morgonen och varmt om dagarna. Man får ta på sig lager på lager och ha koftan i väskan. jag tänker mig lång kjol, ballerina, linne och kofta idag. Och en riktigt stor kasse att fylla vintage i. Så pepp! Ska kolla efter ett runt litet entrébord till nya huset.
Nä. Denna dessert får avsluta detta blogginlägg. Jag måste svepa en kaffekopp till, kicka igång mig själv och hoppa in i duschen.
Jag sitter i passagerarsätet i bilen medan vi avverkar de sista milen ner till mitt franska hem. Min kompis Malin har precis tagit över ratten så att jag ska hinna beta av lite jobb innan vi är framme. Vi har varit på resande fot sedan klockan sex igår morse, med ett stopp för sömn i Tyskland. Och puh, vilken förmiddag vi har haft på Autobahn! Spöregn nästan hela vägen och otroligt många olyckor längs vägen. Jag tror faktiskt att vi har passerat ett tiotal och dessutom fastnat i massa köer. Inte den trevligaste körningen direkt men nu närmar vi oss äntligen vårt mål. Ska bli så himla skönt att komma fram, packa ur bilen och landa i huset igen.
Men nu är vi äntligen i Frankrike och just i detta nu bjuds vi på en ljuvlig solnedgång. Så vackert! Vi ska bara svänga förbi Béziers och hämta upp vår tredje vän Emily innan vi kör raka vägen hem till huset. Är helt slut! Men allt har gått bra och nu ser jag så mycket fram emot dagarna som väntar.
Vi är här för att strosa runt på den stora vintagemarknaden i Pézenas, äta massor av god mat, sola näsan och bara ha det riktigt härligt tillsammans. Imorgon ska jag ta med tjejerna till en av de vackraste byarna jag vet och dessutom har jag bokat in oss på ostron på mitt absoluta favoritställe. Hur mysigt?
Nu ska vi bara komma fram, packa ur bilen och krypa ner i sängarna.
Så nästa hälsning kanske blir ett vykort från Languedoc. På återseende!
För några veckor sedan var jag i Brygge på jobb och nu ska jag ta mig ner till södra Frankrike. Denna gång kör jag och vi har funnit en liten by i Tyskland vi ska övernatta i.
Längtar som tusan efter några franska dagar.
Jag tar mig alltid in i gamla kyrkor och kloster då jag reser. Det är de vackraste platserna om du frågar mig. Så mycket att titta på, ett lugn som råder och i den sakrala miljön sänker sig lugnet i bröstet. Jag brukar skänka en peng och tända ett litet ljus, tänka på anhöriga jag önska att de ska må bra och få tröst.
Jag läste en intressant text av Sara Rönne som jag funderat på i några dagar. Hon problematiserar hur ordet destination har letat sig ut från besöksnäringens språk och in i vårt eget och vad som händer med vår blick på en plats när en stad, by eller ö börjar beskrivas som något vi ska konsumera.
Hennes resonemang fick mig att börja fundera på mitt eget sätt att resa. Och också på hur jag berättar.
När jag tänker tillbaka på mina dagar i Brygge så funderar jag lite över detta nu. Det var fantastiskt på så många sätt men samtidigt märktes det tydligt hur mycket av staden som anpassats efter oss turister. Jag smög gärna ut i arla morgonstund för att få uppleva de vackra gränderna och kanalerna innan köerna ringlade långa och turisterna fyllde gatorna. Det var då jag tyckte allra mest om staden och jag kan tänka mig att många av dem som faktiskt bor här håller med…
Som i min egna hemstad i juli. Jag lämnar knappt mitt hem denna månad och tar morgondoppet vid 06 i havet…
Turismen är såklart otroligt viktig för många platsers ekonomi. Men det behöver ju finnas en balans där vardagen som faktiskt pågår får fortsätta ta plats och vi som kommer på besök anpassar oss lite mer efter den. Vi kanske behöver resa lite mindre som kunder och lite mer som gäster.
Läs hela Saras text här>>
Egen reflektion. Vi reser mer, recenserar mer, betygsätter hotell, restauranger, stränder och hela städer. Vi förväntar oss öppettider, service, tillgänglighet, Instagramvänliga miljöer och valuta för pengarna. Samtidigt vill vi gärna uppleva det ”autentiska”. Där finns en stor motsättning. Vi söker det lokala livet samtidigt som vår egen närvaro verkligen förändrar det.
Kanske därför jag får skäll av vissa varbergare då jag tipsar om mina badplatser.
Från det ena till det andra. Här kommer just ett sådant tips…
Adornesdomein & Jeruzalemkapel var en av de där lite mer undangömda pärlorna i Brygge som jag verkligen tyckte om. Adornesdomein är en historisk egendom från 1400-talet som har tillhört familjen Adornes i generationer. Otroligt nog förvaltas egendomen fortfarande av samma familj som idag är av den 17:e generationen.
Det allra mest speciella är Jeruzalemkapel som är familjens egen kyrka. Det första kapellet invigdes 1429 och fick senare sitt speciella utseende inspirerat av Heliga gravens kyrka i Jerusalem efter familjens resor till det heliga landet. Här finns fortfarande målningar, reliker, krypta och Anselm Adornes och hans hustru Margaretas gravmonument. Det var verkligen häftigt att uppleva detta på plats och vi var dessutom helt själva, inte en enda turist i sikte.
Anselm själv mördades faktiskt i Skottland och hans kropp begravdes där läste jag. Men hans hjärta fördes tillbaka till Brygge sägs det. Vilken historia!
En liten tur i kvarteren. Adornesdomein ligger i Sint-Annakvarteren, Brygges gamla arbetarkvarter och en betydligt lugnare del av staden. Här finns smala kullerstensgator, små gamla arbetar- och hantverkarhus och betydligt färre turister än kring de stora torgen. Mitt bland allt detta ligger den märkliga och vackra Jeruzalemkapel nästan lite undangömd från resten av staden. Jag tänker lite på tidigare reflektion om plats kontra destination. Här kommer man lite närmare Brygge som stad och inte bara som turistmål.
Och jag inser såklart ironin i att jag själv är en av turisterna jag försöker komma undan från. Jag vill också resa, upptäcka vackra platser, äta på restauranger och fotografera de där kullerstensgränderna. Samtidigt vet jag precis hur det känns från andra hållet eftersom jag bor i en stad som fullkomligt exploderar av besökare varje juli.
Hur känner ni kring detta? Tänker ni på er själva som gäster när ni reser och märker ni skillnad på platser där turismen fått ta väldigt stor plats?
Det är lördag och solen strålar över Varberg. En ovanligt ljummen hösthelg där dimman låg tät över trädgården i morse när jag tog ett dopp, plockade en bukett blommor och drack mitt morgonkaffe.
Det är något särskilt med de här lugna morgnarna hemma. Min man är på gymmet, barnen sover och huset är alldeles tyst. Jag passade på att knäppa en serie bilder med lite outfitinspiration för hösten, svarade på några mejl och pillade med sociala medier. Sedan frågade jag mina följare på Instagram vad de helst ville läsa om här på bloggen idag.
Många fina förslag trillade in, men till slut valde jag ut två frågor att skriva vidare kring.
Det har varit lite klurigt för mig i år. Min kropp har förändrats eftersom jag tränar ganska mycket just nu och samtidigt känns min lust att klä mig i romantiska plagg nästintill obefintlig. Jag dras mycket mer åt det sportiga hållet och går helst runt i keps, baggy jeansshorts, sneakers och fleeceväst. När jag väl klär upp mig i något finare kan jag nästan känna mig både obekväm och lite tantig. Märkligt hur ens stil och känslan inför den egna kroppen kan förändras i olika perioder i livet.
Jag får helt enkelt utmana mig själv lite, för jag vill ju inte gå runt och se ut som en 16-årig grabb för jämnan. Haha. Jag jobbar trots allt med kläder och mode för kvinnor. Så skärpning!
Nu när hösten kryper närmare tycker jag att det är ett ypperligt tillfälle att hitta tillbaka till lite mer klädda kombinationer. Kjol med bara ben och en kavaj över är en favorit. Och ballerinaskon blir den perfekta balansen mellan uppklätt och bekvämt, gärna röda skor som får bryta av lite.
För att den här outfiten inte ska kännas för damig eller uppklädd har jag valt en beige bastopp istället för en blus. Jag tycker att det gör hela looken lite coolare och mer avslappnad ihop med kavajen.
Ett helt inlägg med olika höstoutfits och varumärken jag gillar kommer inom kort, jag ska bara redigera alla bilder först.
Men egentligen behöver höstgarderoben inte vara så komplicerad. Färgkoordinerar man en byxa, två toppar, en kavaj, en kjol, en blus, något stickat, en kappa och två par skor kommer man väldigt långt. Sedan kan man leka med smycken, glasögon och väskor för att ge samma plagg helt nya uttryck under veckans dagar.
Färre plagg med fler kombinationer vill jag tänka kring min garderob just nu.
Jag ska absolut rensa och sälja av lite plagg. Ska lägga upp på Tradera och kan tipsa er därefter.
Hur mår jag? Tack för frågan.
Jag är på en bra plats just nu och försöker verkligen bevara den goda energin inom mig. Jobbar mycket på bra självledarskap med andra ord. Det händer spännande saker i livet i och med att vi har sålt vårt hem och ska flytta till nytt. Jag befinner mig mitt i en förändring som gör mig både ödmjuk och tacksam. Barnen är stora nu och det ger också min man och mig mer tid att vårda vår relation. Jag märker att jag väljer mitt umgänge noggrant och vårdar min tid och sömn som om det vore det dyrbaraste jag har. Bra rutiner med träning och återhämtning, lagom mycket arbete och inte så mycket som ger mig prestationsångest.
Det lyxigaste jag vet är att jobba fokuserat i tre timmar och sedan fylla dagen med promenad, träning, bastu, en serie, en podd, middag med familjen och tidig läggning. Haha, fy sååå mysigt! Hjärnan jobbar ju vidare med kreativa idéer och planering även när jag lämnat datorn. Mina bästa idéer till företaget kommer för övrigt i duschen. Men allt är såklart inte solsken. Jag har en del jobbigt i privatlivet som jag inte kan påverka och jobbar mycket med acceptans istället för att älta och överanalysera. Rabblar Sinnesrobönen för mig själv:
Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.
Jag har också slutat göra allt som förväntas av mig utan att först fråga mig själv: Känns det här bra? Är det nödvändigt? Vad blir konsekvenserna om jag tackar nej? Så mycket i livet går på automatik. Mitt tips är att våga kasta om lite och prova nytt. Och våga vara lite socialt obekväm ibland om det faktiskt gynnar dig själv, din tid och din hälsa.
Hur ser hösten ut?
Jo, kommande vecka reser jag till Languedoc och hänger där nere några dagar med kollegor och vänner. Sedan blir det såklart mycket fokus på nya huset. Många beslut ska fattas och vi behöver hålla tempo för att inte halka efter i tidsplanen.
På jobbfronten har jag en del arbeten som ska sjösättas, två kollektioner som ska lanseras och ytterligare en som ligger i mina händer just nu och snart måste skickas vidare till leverantören.
Men hösten innehåller mycket roligt på fritiden också! Benjamin Ingrosso på Scandinavium, Icona Pop på Pustervik, Mors Dag på teater i Stockholm och så försöker jag få till en dejt med hästar för mig och mina vänner.
I oktober medverkar jag dessutom i ett tv-program som vi spelade in tidigare i vår. Då kändes hösten oändligt långt bort men nu är den plötsligt här och jag räknar ner dagarna. Känner att jag behöver ta lite sats inför det och hoppas framför allt att det blir snällt runt omkring i samband med att avsnitten visas.
Jag ser också fram emot att avsluta min sista säsong i den här trädgården. Är så sjukt färdig med den, haha. Bastun och mina svala dopp i poolen kommer jag sakna, men själva poolen på sommaren, trädgården och växthuset? Nej tack. Tacka vet jag havet! Den stora anledningen till att vi byggde pool var ju faktiskt att barnen skulle vilja hänga mer hemma med sina vänner när de var yngre och på väg in i tonåren. Inte för att jag själv längtade efter en pool. För mig slår ingenting en simtur i havet.
Så ja, jag har väldigt mycket att se fram emot i höst och vinter.
Jag sitter på ett tåg hem till Varberg och bloggar från mobilen. Kikar in med några foton jag tog på Svenskt Tenn denna förmiddag. Vårt mål var egentligen att ta oss till Millesgården men vi hann faktiskt inte … så deppigt! Hade sett fram emot besöket så mycket.
Men ja ja. Svenskt Tenn på Strandvägen och deras utställning är alltid inspirerande också såklart.
Lite sugen på några av deras möbler till vårt nya. Ett soffbord och ett skåp… kanske har råd med en kudde…hahaha!
Hade tänkt mig en platsbyggd bokhylla till vårt nya bibliotek men detta var så fint. Blev väldigt inspirerad. Snyggt med glasskåpet inne i bokhyllan.
Just nu visas utställningen Sequence of Spaces på Svenskt Tenn på Strandvägen 5. Här möter verk av Anna Petrus (1886–1949) samtida konst av den spanska arkitekten och konstnären Elvira Solana. Genom Solanas rumsliga scenografi får Anna Petrus konstnärskap ta plats på ett nytt sätt, hennes skulpturer och formgivning möter ett samtida uttryck och skapar en fin dialog mellan då och nu.
Utställningen pågår till 5 januari 2027, så den är väl värd att kika in på om ni befinner er i Stockholm. Tips!
Det var allt från mig denna fredag. Hoppas ni får en härlig helg. Kram
