Mimosa, sol och hantverk

18.46 kände jag mig helt klar med denna söndag och redo för sängen. Men då har jag dock varit uppe sedan 05 och fyllt dagen med serien Alifat, promenader, bad, pussel & mysigt häng med de bästa.

Jag fotade mig i den här fina ärmlösa blusen också.

Vilket hantverk! Ångrar så att jag inte också köpte ett nattlinne…

Fina detaljer i ryggen.

Pussel med 1000 bitar på gång. Vi har spelat  mycket kort och ritat under semestern och vi vill fortsätta dessa goda vanor här hemma. Lägga bort telefonen och umgås kring något pyssligt.

Här ser du en liten glimt av tapeten jag satt upp i hallen förresten. Mönstret ska lanseras i dagarna och i slutet av veckan ska jag visa er hur bra det blev.

Så himla härligt att vara hemma igen och att vardagen kickar igång. Har längtat.
Var snabb på att ta ner alla julstjärnor och fixa våriga blommor från torget direkt då vi kom hem. Men nu undrar jag lite vart de här har odlats. Läste precis  Mokkasins senaste inlägg om snittblommor i vintertid och blev påmind om att jag helst inte ska köpa detta.
Tycker det var så himla bra och tänkvärt så klicka dig in för att läsa du också.

Visste du det här?

Nu sitter jag på ett tåg som rullar in i Varberg inom någon timme. Så fint att komma hem till en solig svensk västkust.
Knäppte några foton hos The Kip för deras miljöer inspirerade verkligen massor. Vad tycker ni?

Mycket tankar kring årets trädgårdssäsong.

Funderar på att bygga mig en liknande dagbädd. Och så vackert med lamporna.

Torkade buketter hängande från taket och gröna flaskor som speglar sig i solljuset.

Att skapa olika små rum och umgängesytor i utemiljöerna är både klokt och fint.

I många miljöer inreds det med snäckor och jag har själva varit runt och tittat efter stora vackra skal att ta med mig hem. Tycker det är väldigt vackert. Men så fick jag och några bloggkollegor ett mail som fick mig att fundera en extra vända.
Informationen hade jag ingen kunskap kring innan och jag kan tänka mig att jag inte är ensam i detta.
Så därför delar jag det här på bloggen också.

“Jag har reagerat på en sak på sistone som jag ville göra er varse om. Jag har sett att det på bland annat era bloggar har förekommit inlägg om snäckor som ni köpt eller vill köpa och tycker är vackra. Jag förstår er till allra högsta grad, men jag vill informera er om skadligheten i att normalisera konsumtion av snäckor och liknande. Vi på WWF uppmanar alla som reser att undvika att köpa snäckor, plocka med sig snäckor och allmänt uppmuntra till att snäckor hamnar någon annanstans än i naturen. För det första så är snäckor, hur döda de än må verka när de ligger på stranden i ibland faktiskt levande och även viktiga levnadsplatser för andra arter som är viktiga för ekosystemen. Dessutom pågår en handel med snäckor som riskerar vissa arters utrotning, och även rubbning av de känsliga ekosystemen kring korallrev som redan idag är satta under stor press. Det är också därför handel med vissa snäckor är internationellt förbjudna i vissa fall, och att det kan vara straffbart att införa de i Sverige och EU. För att kunna få sälja en snäcka behövs certifikat, något som sällan finns.”

Tack för info! Detta ska jag tänka på i framtiden.
Sofia Wood skrev också så bra om det häromdagen.

Detta inspirerar mig

Kikar lite på vad jag sparat ner i min inspomapp på Instagram och noterar att kulörerna är tusan i mej helt otroligt vackra ihop. Det brända möter det gyllene och gifter sig med det kalla blå. Detta är jag 2020.*

Vi kikar lite på vilka bilder som fångat mig tycker jag.

@danica.gim – några vackra och kloka ord som får sjunka in.

@permillion – är en ny bekantskap i den här digitala världen. Det var @poppyloveyou som tipsade, tack!! Blev så himla sugen på att börja fixa i min trädgård och torka mer blommor då jag såg detta foto.

@hemplybalance – så fina goals för vårt badrum jag ska fixa med nu i februari.

@idaklamborn – Remember this when in doubt.

@shopdoen – jag pinnar mycket härifrån. Allt med detta är så vackert, kroppsspråket, kläderna, den vackra färgen på väggen, krukorna som står så tätt, soffan, hänget i örat…

@shopdoen –

“This morning
the beautiful white heron
was floating along above the water
and then into the sky of this
the one world
we all belong to
where everything
sooner or later
is a part of everything else
which thought made me feel
for a little while
quite beautiful myself.”
– Poem of the One World, Mary Oliver

@schulverket – jag älskar verkligen allt Fanny gör och drömmer om att våra vägar korsas en dag. Älskar tonerna och formerna. Hon har förresten en give away på Instagram just nu – tips!

@ronjohansson – uttrycket och färgerna här. Pinnar väldigt mycket surfbilder. Kanske att jag ska börja fota mer av detta i framtiden.

@shopdoen – eller så kanske jag ska börja måla något så här drömmigt. Skam den som ger sig och drömmar är bra att ha. Vallmon på den patinerade väggen och den lugna stunden med en bok. Men framför allt färgerna ihop. Mums!

En glimt från semestern

På elfte dagen plockade jag upp kameran för första gången. Då morgonljuset strilade  in genom fönstersmygarna och la en dimridå genom myggnätet.

Vi gör inte så mycket under semestern. Äter gott, sover och läser. Surfar och snorklar. Mycket kortspel – kotte eller skitgubbe.
Vi hänger lite med våra vänner som bor här på ön, besöker templet med rökelse och blommor, smyger runt i en vilande vacker trädgård bland skrikande apor och spindelnät och lägger oss nio om kvällarna.

Jag går upp sex – älskar de tidiga morgnarna och morgonljuset. Den lilla svalkan morgontimmarna på dygnet ger och den ensamma koppen kaffe.

Jag har funderat mycket på om jag ska blogga om semestern och till slut landade jag i att ett litet avtryck på bloggen ska den få lämna.

På torsdag lämnar vi  för att åka hem till vårt kära Varberg igen. Vi har det fantastiskt men samtidigt längtar jag efter vardag och de vi har där hemma.

Jag har letat och letat efter en sådan här snäcka. Håll tummarna för att jag får med mig en som minne hem.

Är proppfull med ny inspiration och mycket tankar kring inredning och fotokonst.

Längtar efter vår Boris.

Och funderar på hur jag ska kunna svänga ihop en liknande frukost där hemma…

Hoppas ni har mjuka dagar och att det nya året har gett er en bra start.

Intervjun – Med Louise Lejestrand

Idag kickar jag igång årets intevjuer och börjar med en lokal profil i Varberg – Louise Lejestrand.

Hej,
Så tacksam och glad över att du vill vara med i en intervju här i mitt digitala vardagsrum.

Vi har känt varandra i många år men vi har inte umgåtts privat så mycket.
Vi är båda verksamma entrepenörer i Varberg. Du driver en väletablerad reklambyrå i stan och är en av de kvinnliga företagarna jag ser upp till. Blir alltid så glad och inspirerad efter våra samtal .

Jag tycker du har en spännande, stark och sorglig berättelse att dela med dig av.
Både du och jag vet att det som drabbar oss i privatlivet formar oss också i yrkeslivet. Att bjuda på svagheter och inte bara lyckliga framgångshistorier är bland det mest generösa och mänskliga man kan göra tycker jag.

Det beundrar jag.

Innan jag går in på de lite djupare frågorna skulle jag vilja fråga vad du har varit mest tacksam över denna vecka?

Att jag har ett stort nätverk, många och roliga kompisar och att jag tränar som sjutton:)

Du driver en reklambyrå/kommunikationsbyrå i stan och har 8 anställda. Hur hamnade du här? Var detta ett utstakat mål du hade?

Har alltid gillat kommunikation och att påverka. Rätt kommunikation är nyckeln till mycket. Ett mål har alltid varit att driva eget.

Har du några bra råd till de som står i startgroparna inför att öppna eget företag?

Gör det, var modig, tro på dig själv. Skaffa ett bra nätverk och personer som du kan bolla med. Ta reda på de olika möjligheter som finns till hjälp.

Du jobbar ju med kommunikation och PR – hur viktigt är det egentligen för ett företag att vara synlig och göra sin röst hörd på sociala medier?

Jätteviktig, det är en kanal med stor möjlighet att nå ut med sitt budskap men det är viktigt att man tänker till innan om vad det är man vill säga/förmedla och hur man vill uppfattas. Trovärdighet.
Men viktigt att ha en tydlig strategi även i dessa kanaler och hela tiden tänka på hur målgruppen tar emot budskapet. Sen behövs ju lite humor också.

Vilka är dina förebilder?

Jag har många förebilder på olika sätt.
En är en vän sedan 30 år tillbaka som verkligen började med två tomma händer. Gucci Westman, känd make-up artist och entreprenör i New York. Hon utbildade sig I Paris och bodde i en skrubb, jag var där och hälsade på och var livrädd hela tiden. Idag är hon känd och framgångsrik med sitt egna varumärke Westman Atelier. Hennes driv och hårt arbete är jag imponerad över. Man får inget gratis, för att lyckas är det hårt arbete som gäller.

En annan förebild jag har haft med mig i många år är dottern Kajsas första lärare Lyona på Påskbergsskolan. Hon var fantastiskt i att se alla barnen och behandla dem individuellt.

Min tredje förebild är Carl Bildt och då är jag inte Moderat utan jag gillar att han alltid är påläst och kunnig och inte duckar när det blåser.

Sammanfattningsvis så är jag imponerad av driv, entreprenörskap, att se alla människor och ta dom för dem de är och att vara påläst samt att vara någon att hålla i när åskan går.

Jag befinner mig nu i en ålder då fler och fler runt mig skiljer sig och har otrohetsaffärer. Det tystas ner, ses som ett misslyckande och är väldigt skambelagt.
Att bli utsatt för lögner och svek av den man älskar måste vara bland det mest smärtsamma.  Många går igenom detta men ändå är ämnet så stigmatiserat. Jag önskar vi kunde prata mer om detta – om vi är fler som delar våra historia så stärker vi varandra.
När förstod du att din man hade träffat någon annan?

Jag hittade en lapp hemma, där någon hade skrivit
Längta efter din tjej….

Han var hemma i Sverige på semester. Han var annars på utlandstjänst i Kosowo under ett år. Och när han kom hem var han förändrad, sur, irriterad och hade låst sin mobiltelefon. Jag konfonterade honom men han nekade så klart och tyckte jag var helt ute och cyklade. Det visade sig senare att han hade en annan relation därnere som hade hållit på ganska länge.

Efter en lång period av denna pressade situation blev du sjuk. Vill du berätta om det?  Och om vad du fick för stöd från omvärlden?

Efter ett halvår av ljug och lögner orkade jag inte mer. Jag hade då försökt att jobba och hålla fokus men det gick inte längre. Jag blev sjukskriven och låg hemma under ca 7 månader. Stödet från vänner var enorm.
Nu har jag ju turen att ha ett stort kontaktnät, vilket jag alltid också vårdat.
Till exempel en kompis, Martin Bekken, ringde nästan dagligen och frågade hur jag mådde. Pia, min bästis, och hennes man Mattias var också ett stort stöd. Mattias är läkare och det var en trygghet att kunna rådfråga honom när som helst. Min äldsta kompis Ica tog med mig på träning och tvingade mig att åka med på Simmarläger till Plaitas och där kom vändningen, att komma till en annan miljö och träffa nya roliga människor. Jobbarkompisarna var också ett stort stöd och hörde av sig ofta.

Vad är de viktigaste verktygen du tagit med dig ur denna kris?

Träna & att tänka-positivt

Jag vet att du har en dröm om att föreläsa om dina erfarenheter och hur de tog dig vidare i livet – det tycker jag låter spännande. Kan du berätta mer om detta?

Ja detta är verkligen en stor dröm och jag ska göra det men är inte där riktigt än. Jag tror att folk gärna vill lyssna på det och jag tror också att jag genom att berätta om mina tråkigheter kan hjälpa andra att komma igen.

Slutligen – har du några bra råd till att göra livet lite mjukare och skapa bra förutsättningar för en skön balans i livet?

Jag tror inte man ska ta allt på så stort allvar, man ska lita på sin känsla och tro på sig själv, man ska absolut inte jämföra sig med andra utan vara sig själv.
Många runt omkring jagar upp sig och målar fan på väggen innan det har hänt. Som någon smart har sagt – jag tror jag hörde det från trendspanaren Göran Adlen första gången ”det finns inget bevis att den negativa har mer rätt än den positiva men den positiva har roligare på vägen” och det försöker jag leva efter. Det där ligger nog lite i min uppväxt som hästtjej och hästtjejer är bra virke. De är vana att kavla upp och se motgångar som utmaningar som ska lösas, och allt löser sig.

Tusen tack för detta!

Du finner Louise Lejestrand hos Treativ i Varberg.

Berätta nu – vilka är era drömgäster här i “Intervjun” under året?
Skriv gärna i kommentarsfältet så ska jag försöka bjuda in mig själv på en kaffe och ett mjukt samtal.