Krickelins

betalt samarbete med Visit Värmland

Under tre dagar har jag upplevt Värmland och åker hem till Varberg igen alldeles varm om hjärtat.

Vilken skatt – påminner mig själv om att vara bättre på att upptäcka och ta del av den fantastiska natur och kultur som Sverige har att erbjuda.

För det är kulturen som gör störst intryck på mig dessa dagar – känns som hela kroppen har en längt efter historia, arv och lust till att lära känna både dåtid – nutids kreatörer.
Vi har haft några fullspäckade dagar i ett Värmland som håller på och byter om till vårskrud – knoppar brister men vinterkylan vill inte släppa sitt grepp om länet riktigt än.

Vi börjar hos Gamla Kraftstationen i Deje – Kraftstationen är den första av de fyra generationer av kraftstationer som är samlade kring fallet som Klarälven gör i Dejefors. Sedan 2013 fungerar den Gamla Kraftstationen som unik konsthall med 11 meter högt i tak och mycket av originalinteriören kvar.
En fantastisk plats med konsthall, mysigt café, restaurang och butik. Under sommaren fylls borden här utanför byggnaden med fikasugna gäster och jag kan verkligen se framför mig hur platsen och grönskan lever upp under sommartid.

Vi fick en guidad rundtur även fast de inte öppnat  – konsten hade ännu inte kommit upp på väggarna för säsongen. Spännande och vackert – det är nästan en sakral känsla man får då man vandrar runt i den vackra kraftstationen från 1913. Tycker det är fantastiskt att man prioriterade utsmyckningar, vackra fönster och golv i den här sortens byggnader på den här tiden.

Under sommaren kommer det var en mängd konstnärer som ställer ut i konsthallen – det verkar inte som att det är uppdaterat vilka konstnärer som presenteras i år än men håll utkik på deras hemsida.
Förra året var Efva Attling, Eva Dahlgren, Jocke Berg, Villfarelser mfl representerade.

Vi åkte vidare och körde upp på gårdsplanen utanför Hennickehammars Herrgård.
Bredvid Skogstjärnen Hemtjärn ligger denna vackra herrgård som erbjuder en fantastik naturupplevelse med sitt vackra läge. Kan tänka mig att det är en mängd bröllop, konferenser och golfande gäster som finner denna plats perfekt. De har ett litet spa, restaurang och fina vandringsleder kring platsen.

Det är något befriande i en miljö som får vara precis som den alltid har varit, där ingen stylist kommit in i bilden för att plocka bort och lägga till.

Vi bodde i byggnaden bredvid herrgården, i det rosa annexet – här hade vi närhet till en promenad i skogen och en simtur i tjärnen.

Otroligt vacker natur – vill återkomma med barnen så de kan följa med ut på upptäcksfärd bland dessa skogsleder.

Vi hade med oss handdukar och passade på att ta ett kallbad både då vi checkade in och morgonen efter när vi vaknat. Ibland är det de upplevelserna som naturen erbjuder och som är gratis som är de bästa. Glöm inte det!

Sedan fick vi snabba oss att byta om för en bil skulle hämta oss och ta oss till nästa ställe.

Calle, en karismatisk skådespelande stockholmare som flyttat tillbaka till sin hemstad och köpt föräldrarnas glasskiosk och utkikstorn efter pappan gick bort för fyra år sedan.
När vi får höra om Calles farfar, som var med och byggde detta utkikstorn 1934, och sedan om Calles far som var både musiker, entrepenör och känd mångsysslare i Filipstad så blev vi inte ett dugg förvånade över Calles driv och hans högt flygande planer för verksamheten.

Först blev vi serverade signaturdrinken Björktrast inne i utkikstornet och fick ta del av hela historien om bygget.

28 meter högt och kostade drygt 5500kr att bygga.

Pirriga av förväntan gick vi sedan alla trappor upp i tornet för att ta del av den vackra utsikten – makalöst! Här ska Calle bygga boende för gäster också.
Fast redan nu finns ställplatser och stugor att hyra på området – ta en kik på Big Hill Lodge fina hemsida.
Rekommenderar er alla att åka hit någon gång.

Vi serverades sedan en 3-rätters middag i den mycket coola restaurangen med skogen som närmaste granne. Granskottsmör på rotselleri -schnitzel låter väl inte så tokigt? Givetvis var granskotten plockade i träden utanför.

Vi somnade mätta och belåtna denna afton – kröp ner i säng riktigt tidigt för att vi skulle upp tidigt och åka till Mårbacka som ligger 1,5 timme därifrån.

Det finns så mycket att berätta om Selma Lagerlöf och hennes Mårbacka. Första frågan? Vem kom först, pelargonen eller platsen?
Det sägs att Selma ofta besökte paret Larsson i Lilla Hyttnäs och det vet vi ju alla att detta hem är fyllt av pelargoner. Selma fick med sig en stickling därifrån och drev upp den i sitt hem på Mårbacka. Fint så!

Selma Lagerlöf, en av världens mest kända författare, föddes och växte upp på Mårbacka. Redan som ung flicka bestämde hon sig för att bli författare och skrev debutromanen Gösta Berlings saga 1891. Jerusalem och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige känner ni alla till och de blev stora framgångar. Selma Lagerlöf fick som första kvinna Nobelpriset i litteratur 1909.

Här befinner vi oss i bibliotek och arbetsrum hos Selma, ett fantastiskt grönt rum och jag måste säga att jag blev helt tagen av att höra berättelsen om denna kvinna. Jag var dåligt påläst – vet såklart att hon är duktig författare, nobelpristagare och suttit i Svenska Akademin.

Men den makalösa drivkraft och arbetet med kvinnofrågor hade jag dålig koll på. Likaså kärleken till Valborg och alla resor.
Jag är så glad att Selma hann uppleva kvinnlig rösträtt i Sverige och just i år är det ju faktiskt 100 års jubileum för detta.

Det finns mycket att berätta om Selma och jag kommer därför tillägna ett helt inlägg åt henne och hennes hem på Mårbacka vid ett senare tillfälle.

Men ni som kikar i denna Värmlands guide ska veta att Mårbacka är öppet för guidade turer i Minnesgården under lördagar och söndagar 1/5 – 6/6 kl. 12 -16.

Där är ni välkomna att gå en guidad tur, besöka deras mysiga butik och trevliga café med hembakat eller bara promenera i trädgården som nu vaknar till liv efter vintern. Snart kommer de två påfåglarna på plats och jag kan också berätta att denna “Mårbackakaka” gjord på havre som serveras med lingon och grädde var toppen.

Från en herrgård till en annan – vi stannade för att äta lunch på Ulvsby Herrgård.

Med en fantastisk utsikt över Fryken åt vi en riktigt god röding och fick en rundtur i den anrika herrgården som tar emot allt från norrmän till stora bröllopssällskap. men sängplatser för drygt 85 personer och möjlighet att hyra hela gården känns det klockrent att fira sitt bröllop här – nere vid sjön ser ni bastu med badbrygga som tillhör verksamheten.

Vi satte oss därefter i bilen i 45 minuter och körde mot Rackstadmuséet – ytterligare en svensk kulturskatt vi hade äran att uppleva under våra dagar.

Här var de i full fart att göra iordning sin basutställning inför kommande högsäsong.
Vi kikade på den och sög i oss all kunskap kring den välkända skulptören Christian Eriksson som är uppvuxen i Arvika och sedan byggde sin kombinerade ateljé – och bostad här på platsen där muséet är beläget. Vi fick en rundtur och en mycket trevlig guidning av muséchefen som under det senaste året dock har kallat sig själv pandemi-chef….

Ja, alla verksamheter vi besökte hade naturligtvis blivit drabbade det senaste året men var fulla av optimism inför vaccinationer och ett mer öppet samhälle där kulturen får flöda fritt bland oss igen.

Ni måste kolla upp konstnären Leif Engström som hänger här just nu – är full av beundran och något jag vill visa min mellankille som är konstintresserad.

Vi gick vidare till Oppstuhage.
Christian Eriksson ritade och lät bygga sin bostad och ateljé vid mitten av 1890-talet medan han bodde i Paris. Han ville flytta hem till Taserud med franska hustrun Jeanne Tramcourt. Huset stod klart 1896 och är fyllt med vackra detaljer från denna tid.
Otroligt häftig byggnad som verkligen är värd ett besök.

Ateljén hyrdes ut till konstnärsparet Gustaf och Maja Fjæstad, som nygifta kom de till Oppstuhage på sommaren 1898. Mycket av Gustaf och Majas konst hänger på väggarna inne i muséet och när jag hörde historien om Maja så förstod jag ju direkt att hon var god vän till både Selma Lagerlöf och Karin Larsson.
Har ni sett flätade näverväggar någon gång?

Vi tillbringade nästa natt på Guesthouse Eleven – en gammal skola som ett holländskt par köpt och renoverat. Vi hade sett fram emot en kanot- eller cykeltur men det regnade så vi fick en skön stund i bastun istället.

Detta b&b passar den stora familjen med ljusa stora rum och nära till natur. På morgonen valde jag “hälsosam frukost” på menyn och fick in en grymt god granola med färsk frukt och bär. Bra start på dagen, för efter detta hade vi ett späckat schema…

Häng med här nu till nästa ställe.

På Klässbols Linneväveri har man vävt linne i över 100 år och här fick vi möjlighet att uppleva tillverkningen av linneprodukter på nära håll.

Vi fick se se hela produktionen från varpning och vävning till färdigställda produkter. Otroligt intressant och roligt att se – blev full av beundran då fjärde generationens linnevävare berättade att de vävt 64 meter linneduk för hand till ett kungligt jubileum.
Det tog 5,5 år för en man att jobba heltid med vävnaden av denna duk och den har nu ett helt eget rum där den vilar mellan kungliga tillställningar. Tänk om man spiller ett glas rött på denna …. omg!
& sedan 1991 dukas årligen Nobelfesten med bordslinne och servetter tillverkat av Klässbols Linneväveri och även Svensk Tenn väver sina produkter här.

Så fint hantverk – glad att vi har kvar denna sortens äldre linneväverier trots att det började vävas med syntetiska material  i Sverige under 60-talet och de flesta flyttade sin produktion till Baltikum. Fint att de fortsatte med sitt hantverk och hållbara produktion – sådant lönar sig i längden.
Eftersom jag jobbar med lin själv i min produktion hos Klco så sög jag i mig all kunskap till bredden.

Dags att sätta sig i bilen och dra vidare…

Turen gick till Wiksfors Bruk där fyra entrepenörer gått ihop och skapat en destination i ett gammalt kraftverk som stått öde under många år.

Här huserar olika butiker och verksamheter. Bland annat Wedbränt – vedugnsbakade pizzor som verkar omåttligt populära – en med kött och utan. Kön ringlar sig lång varje helg de har öppet. Enkelt och gott ska det vara och till pizzan kan man beställa en lättöl från bryggeriet som ligger i samma byggnad – Wiksfors Bryggeri

Otroligt cool miljö – blev väldigt inspirerad av hur de byggt upp konceptet och hur verksamheterna krokat arm. Här gräver man där man står och använder vad som finns till hands.

Här på Wiksfors Bruk  finner man två stora och välfyllda inredningsbutiker med populära varumärken, café med matiga våfflor, kontorshotell, yogastudio, ölbryggeri, pizza-hak och mycket mer.  Verkligen värt ett besök – rekommenderar varmt.

Mycket för det personliga värdskapet i mötet med multitalangen Thomas Petersson som efter han visat runt oss här tog med oss till sin egensnickrade by i skogen.
Vi tappade hakan då vi kom till nästa plats ett par hundra meter från Wiksfors Bruk.

Till Thomas Naturbyn reser folk från hela världen för att bo i en trädtopp eller i en husbåt. Kolla den här lilla stugan ute på flotten – man tar kanoten ut och bor här en natt eller två. Dröm ju!
Thomas berättade att det nästan var fullbokat året ut så jag tog upp telefonen och bokade snabbt en av de sista nätterna på flotten.

Min familj kommer älska det! Vilket äventyr va?!

Ångrar kanske lite att jag inte bokade en natt i trädkojan istället… Detta förtjänar nog ett helt eget inlägg också, eller hur?
Kika in på Naturbyn så länge för att ta del av konceptet.

Vi avslutade vår trip i Värmland med att besöka Borgvik – en fantastisk plats med ett vacker natursköna miljöer. Nära Värnen och med den populära konsthallen Sliperiet så är det ett välbesökt turistmål under säsong.
Borgvik är en av landets bäst bevarade kulturmiljöer och har en spännande historia. Från 1627 till 1924 producerades det järn här på Borgviks bruk, som mest producerades 4 000 ton per år och det levererades en del järn till Eiffeltornet i Paris. Tänk att det finns en del av Värmland i Eiffeltornet!

Ja – vilka fantastiska dagar vi haft i Värmland.
Vi har rest tryggt, följt restriktionerna och fått besöka verksamheterna innan de öppnat för säsongen. Nu hoppas jag att vaccinationerna snabbar på och att alla ni andra också kan resa i Sverige denna sommar och kan uppleva allt detta.
Har ni andra tips gällande Värmland så lägg gärna detta med länkar i kommentarerna så hittar ännu fler guldkornen Sverige har att erbjuda när man är på roadtrip genom landet.