Hjältinnan hela världen pratar om

När jag besökte The Norrmans för ett par veckor sedan så låg detta magasin på ett av borden i lobbyn. Jag fastnade direkt  för framsidan och blev nyfiken på den vackra kvinnan med alla tatueringar. Det var en klok blick som mötte mig på fotot.

Så från Danmark köpte jag med mig handdukar, tvål och lotion som jag förälskat mig i vid vistelsen. Men även tidningen som minne flör jag ville läsa hela storyn om denna Anja Lovén. Hjältinnan alla pratar om.

Anja Lovén gav upp en fast lön, materialla ting och hemlandet Danmarks trygghet till förmån för att hjälpa afrikanska häxbarn. Anja driver idag sin egen akuthjälporganisation DIN Nödhjälp. Idag bor och arbetar hon i Nigeria sedan flera år och här driver hon sitt barnhem.

2011  avgick hon som butikschef för att resa till Afrika, där hon arbetade i 3 månader som observatör och lättnadsarbetare. Här upplevde hon en sådan extrem fattigdom och hunger som hon inte kunde glömma. Hon bestämde sig därför för att hon ägna sitt liv åt att bekämpa detta i Afrika.

DIN Nödhjälp har under mer än tre år hjälpt barn i Nigeria som är anklagade för att vara häxor. Anja har tillsammans med sin nigerianska man startat ett barnhem för de så kallade “häxorna” som utan hjälp lever ett ensamt liv på gatorna, där de flesta inte överlever.

Att bli anklagad för att vara häxa är ett ökande problem i många afrikanska länder, särskilt i Nigeria. Orsakerna till häxor kan bero på död och sjukdom i familjen eller t ex bränder eller infertilitet.

Enligt traditionell afrikansk tro har allt en övernaturlig orsak, och mestadels är barnen som utpekas som syndabocker och blir förvisade från familjen.

 

Den 30 januari 2016 tog Anja, tillsammans med sitt team, hand om en pojke som de gav namnet Hope. Bilderna på den blonda tatuerade kvinnan som hjälpte barnet spreds över hela världen.

Hope – Help One Person Everyday.
Initialerna är också tatuerade på Anjas knogar
Pojken överlevde och ovan bilder visar hans utveckling.

Jag blir så galet inspirerad av denna sortens människor och har nu satt upp nya mål på min Bucket List.

Pizza i Lerma och lite tankar om bloggandet

Jag är i Piemonte på semester. Bor mitt ute i ingenstans på landsbygden utanför Casaleggio Boiro. Närmaste granne är en Birreria några kilometer bort och dit får man cykla om man vill ha sällskap av italienska skäggiga män, en kall öl eller ok wi-fi.

Tar man sig ytterligare ett par kilometer bort kommer man till en mysig liten by med världens godaste pizza.

I Lerma blommar det för fullt över murar och husväggar med vackra kulörer och tjusig patina.

Italia di Lerma. Jag kommer tillbaka.

Med magen full av Quattro Formaggi och lite för mycket färg på kinderna. Semestern gör oss gott. Den första veckan vaknade jag 06 varje morgon men nu börjar kropp och huvud slappna av lite och jag sover till 08. Inga tider att passa utan har det mest som Skalman, ät och sovklocka. Och något dopp då och då.

Ska ta lite fler bilder från huset där vi bor och försöka ta med kameran på utflykter. Rätt skönt att koppla ner hjärnan och inte vara bloggare hela tiden –  även fast jag ibland blir stressad över att jag lämnat kameran på rummet då världens vackraste foto är mitt framför mina ögon. Dubbel känsla minst sagt.

Barnen har nästan helt skärmfria dagar och vi föräldrar lägger undan våra också.

På sommaren läser de flesta bloggar och kikar in på Instagram på ett annat sätt än i vardagen. Hur gör du?
Att inspirera och motivera, sprida kunskap och dela det jag tycker är relevant i bild och text är både givande och ger en avkopplande effekt på mig så mina kanaler rullar på som vanligt.

Vad vill du läsa om i sommar?

Så mätt av pizza här. Phu.

Jag skulle vilja passa på att tacka för alla hjärtan, gilla, kommentarer och mail från er läsare. Det värmer som tusan ska ni veta och det är ett fint bränsle för att kunna jobba ännu bättre.
Jag hinner inte svara på allt men jag gör mitt bästa. Läser dock allt och är ödmjukt tacksam för all positiv feedback.

Dessa fina rader öppnde jag i ett mail precis. Blev så glad.

“Jag är en av dina relativt nya läsare gissar jag.
Jag vill egentligen bara säga en sak – Jag fullkomligt älskar din blogg. Det är många moment i ditt liv som jag inte kan relatera till riktigt än; barn, villa, egenföretagare, till och med inredningsintresset! Jag bor själv i en etta, 60 mil från min pojkvän, är gissningsvis 10 år yngre, är förvärvsarbetare (om man kallar motsatsen till egenföretagare det), dödar alla blommor och växter jag någonsin införskaffar mig, och tycker inredning är jättekul men så svårt att få till det – vilket gör att jag hellre avvaktar och skjuter upp beslut.

Men min poäng är inte att rada upp saker som skiljer dig och mig åt – utan det jag vill säga denna söndagsmorgon är att DU (eller din blogg, eller vad man säger) gör mig GLAD. Tycker det är alldeles för många i min ålder och situation som läser bloggar som inte gör en glad, utan som gör en irriterad, avundsjuk och stressad. Men du är en ren och skär energispridare och inspiration. Alla i min ålder borde läsa din blogg. Fina bilder, häftigt att höra om hur tufft och kul det är att driva eget och så vidare och så vidare. Så rimlig ton, så ärligt och vardagligt men samtidigt så intressant. Du är SÅ viktig, för mig, och för många andra gissar jag.

Så – tack Kristin!”

Åh – det är jag som ska tacka för dina fina ord!! Detta betyder mycket för mig då jag själv bara vill bidra med en skön känsla, kloka och reflekterande tankar och ej väcka stress och andra jobbiga känslor. kram till dig! Och till alla andra som kikar in.

 

My Feldt – Genom sol & åska lever vi livet

Jag är förälskad i My Feldt.
Jag vet att hon gör de grymmaste kardemummabullarna, kolorna, tårtorna och bröden fastän jag aldrig besökt hennes lilla bageri i Halmstad. My skapar nämligen magi i min feed på Instagram. Hon ger mig skratt, gåshud, klokhet och tårar. Allt är nära, bjussigt och så sjukt inspirerande.
Jag vill ha My som bästa vän – jag vill sitta i hennes växthus och prata om livet i stort och smått – prata om växter, relationer, rädslor, recept och drömmar.

Men tills vi får ihop en date så har jag hennes fantastiska bok här hemma att bläddra i.

Genom sol och åska går vi genom livet – så sant. Då och då skriver vi på dm – långa haranger om hur vi mår och livet ser ut – sol och åska. så fint.

Bilderna i boken är fotad av bästa Linda Lomelino och jag blir alldeles pirrig av inspiration då jag bläddrar bland sidorna. Texterna berör och är något så mycket mer  än man någonsin kan förvänta sig.

Jag har redan hunnit testa receptet på flädersaft och näst på tur står knäckiga vallmokakor.

Från My’s uppdateringar:

@myfeldt – I kvällsluften, i doften av ros som välter ut i min borg, det är för varmt för er, ni exploderar som femkronans granatäpple. Först som labyrinter av kronblad och sen ut och in, inget kvar att dölja, innan de skära mjuka bladen faller ner till marken där de torkar i solen och blir trädgårdens potpurri. Ros, jag älskar hur du växer, okontrollerat och rivit i min djungel av oklippt gräs och trasiga staket. Vi hjälps åt, att dölja allt som inte är perfekt för andra men helt perfekt för oss. Vem vore jag, utan rosendoft i kvällen, utan frasiga rosenblad att trampa på och utan taggarna som sticker i huden, så det bildas vackra bloddroppar på de solbrända benen…

Har nog aldrig bläddrat i en så vacker bok. Bara omslaget är galet kreativt och unikt.

Med My’s egna illustrationer. Snacka om allkonstnär. & nu spelar hon in en serie med sin lillebror som visas till hösten. Kommer sitta bänkad…
Men först ska jag ta mig till Halmstad under sommaren för en kaffe med denna härliga tjej. Så fin och jag önskar henne all lycka i världen.

Vykort från Zell am See

Vi beslutade oss för att åka iväg på en bilsemester denna sommar. Trots att Varberg har allt som vi behöver och är otroligt vackert sommartid så vill vi uppleva något annat, byta miljö och vanliga rutiner. Vi körde direkt efter skolorna slutat, så skönt att kicka igång sommarlovet med en ordentlig semester för familjen.

Vi valde att bila ner genom Europa och första stoppet blev i Helsingör för att hämta upp min man som hade utfört ett thriatlon  under helgen. Sedan begav vi oss mot Tyskland där vi bodde över på ett hotell en natt innan vi körde vidare mot Zell am See.

Denna by i Österrike tog mig med storm. Jag har aldrig upplevt en så spektakulär och vacker natur. Jag rekommenderar er varmt att ta er ner till Alperna sommartid.

En dag tog vi oss till Kaprun och gick på upptäcksfärd längs med forsar och vattenfall av smältvatten.

När glaciärerna smälter under vårkanten så tar smältvattnet sig ner för bergssidorna och skapar en helt otrolig syn. Tänk att här har vatten forsat i alla tider och gröpt ur och format berget på detta sätt.

Väl uppe på en platå möttes vi av denna blå sjö. Jag fick både gåshud och nära till tacksamhetsgråt över hur vackert det var. Otroligt!

Ganska snabbt kom barnen på att detta var bästa sjön att kasta macka på och vi stannande länge som tusan. Smältvatten är iskallt så när man doppade fötterna fick man typ “brainfreeze” i vristerna.

Så skönt att inte ha några tider att passa och ta dagen som den kommer. Låta barnen göra det de finner tillfredställande och hänga med i leken. Alltså – jag är grym på att kasta macka. Hade glömt hur kul det är.

Men äsch. Jonas klår oss alla i det mesta.

Så här ser husen ut i Zell am See. Som fina dockskåp. Petunior och pelargoner hänger ut ur varendaste fönster.
Vi fick låna en lägenhet av några vänner och åt alla måltider där. Lunchen tog vi på en alptopp eller i byn.

Igor passade på att fylla åtta år. Han fick en fällkniv och massa pussar. Han är verkligen guld den här killen.

Vi är på semester med vår grannfamilj och barnen tycker det är skoj att resa tillsammans. De bär liksom varandra och växer otroligt mycket under dessa dagar. Har haft så fina och kloka samtal under veckan.

Ingen semester utan ordentliga bad. I sjön är det 22 grader och det finns också pool att bada i längs sjökanten. Den här studsmattan ute i sjön gjorde succé hos oss alla. Att åka rodel i Kaprun är också ett varmt tips. Så skoj för hela familjen.

Finaste killen! Att resa med det här trollet är bland det bästa. Att upptäcka världen genom barnens ögon och kunna ge dessa upplevelser till dem känns helt fantastiskt. Jag är ödmjukt tacksam över denna möjlighet.

Att plocka blommor och äta Apfel Strudel på en alptopp mitt i sommaren är inte så tokigt.

Att sedan vandra en timme till och hitta en ny restaurang där man kan äta glass, dricka ett glas rosé och tälja lite på en pinne. Lyssna färdigt. Himla fint.

Så här fin blev buketten innan vi satte oss i sittliften och åkte ner en bit med kittlande magar samt lite höjdsvindel. Sedan tog vi kabinliften ner igen.

Just nu sitter jag i köket i huset vi hyr i Piemonte, Italien. Jag brukar vakna sex på morgonen och får några timmar för mig själv innan de andra vaknar. På gott och ont. Jag önskar mig själv lite bättre sömn men tycker också det är skönt att få vara själv en stund, greja med bilder eller läsa några sidor ur en bok. Kanske att det kommer ett vykort härifrån om några dagar också.
Imorgon tänkte jag posta ett nytt inlägg från The Norrmans i Danmark så kika in då.

Hur går det för dahliorna?

Våren smällde till ordentligt fort i år och jag planterade mina förodlade dahlior i början av maj. Vi hade byggt odlingslådor som är ungefär 40 centimeter och sedan har vi målat dem med svart falufärg. Vi fyllde lådorna med matjord och tillsätte några säckar kogödsel. Innan lådorna kom på plats så la vi en fiberduk rakt på gräsmattan och sedan la vi vanligt gårdssingel runt om lådorna. Hela detta område i trädgården hade upptagits av ett gigantiskt pilträd som vi kapade rejält i trädkronan.
Äntligen fick jag ett träd att hänga upp vår gungmatta ifrån.

Jag minns inte hur många knölar jag satte detta året, 25 kanske… Så här såg det ut då jag plenterade dem och dessa ovan var de sista som kom ner i jorden.
Pratade med Marie Emilsson på Håkesgård och hon hade planterat flera  hundra. Ser verkligen fram emot att besöka henne denna sommar på en kaffe.

När körsbärsträdet blommade så hade knölarna fått lite fart.

Alltså maj. Du grymma månad – här har vi suttit morgon, middag & kväll. Här med Jonas fantastiska lillebror Simon, blommande pioner och en öl.

Se här, kors vad det tog sig. Jag har vattnat varje dag och gått på jakt efter bladlöss som spridits på några knoppar. Först trycker jag sönder så många jag kan med fingrarna, sedan tar jag iskallt vatten för att chocka dem. Sista utväg om de inte fösrvinner är såpa eller beskära bort det angripna.

Innan vi satte oss i bilen och drog på semester genom Europa så knäppte jag dessa foton. Regnet föll och jag hade precis stagat upp de högsta dahliabuskarna. Här ser man att pilträdet  fått fart och det har växt ut en ny trädkrona.

Knopparna är många. Ska bli så spännande att se detta i blomning.

Runt hela växthuset har vi planterat stora rödorangea solrosor som strax slår ut.

Nu prunkar det här ute. Skrolla upp och se översta fotot och jämför. Visst är naturen helt fantastisk?
Blir så glad av detta.

önskar dig en fin dag.