Sneak peak – vi kikar in hos KLco

Nu är det bara några dagar kvar tills vi kan flytta in på riktigt i den vackra lokalen på Brukstorget. Just nu håller jag på och letar efter en finsnickare som kan hjälpa mig bygga en platsbyggd hylla och en fläktkåpa. Maila om du känner någon som har tid är du snäll…

Vi försöker bygga ett så hållbart kök vi bara kan. En fem meter gammal skänk i betong som ursprungligen använts i L:A Brukets showroom då de fanns på Brukstorget har vi tagit hand om och tänker bygga upp en kökslösning kring. Vad tror du om det?

Jag har också köpt ett vackert handmålat överskåp från 1800-talet som jag tänkte hänga upp här. Nu ska jag få tag på några vikväggar som får agera avskärmning – kanske får jag måla dem för jag finner ingen fin. Man kan måla dem lite i den här stilen kanske – kolla i fönstret? 

Klart jag har en plan i huvudet, det har jag haft hela tiden. Jag vet precis vart jag ska placera soffa och hyllor men vet också att saker förändras längs vägen – man kommer på bättre lösningar och justerar.
Jag har inte tänkt färdigt alla praktiska lösningar än utan mer fokuserat på det visuella – tur att man omger sig med bra människor som kan ge en hjälpande hand och vara praktiskt stöd.

Idag – kanske dags att ta en dusch och skärpa sig. Sitter med näsan i datorn mest hela tiden och har inte tagit någon löpartur på flera dagar. Idag fann jag i alla fall mina glasögon i en låda och nu är allt plötsligt väldigt tydligt.

Det händer mycket nu.
Imorgon har vi vår digitala föreställning  A la Varberg och vi repar för fullt och förbeder oss. Jag ska berätta om min ganska krokiga väg till att bli bloggare och berätta lite om hur jag tänker kring relevant innehåll på sociala medier.
Det finns fortfarande möjlighet att boka en biljett här.

Jag ska försöka ta mig ut till Marie på Håkesgård och hjälpa henne binda buketter i veckan också – hon kommer sälja vackra tulpanbuketter hos My Feldt och hos Lisa Lemke denna vecka . Så fint att alla hjälps åt nu efter den hemska branden.

Och så till helgen hoppas jag att vi kan plocka upp lådor och placera ut möbler. Min familj har blivit galen på mig som ställt grejer och skapat högar i varenda hörn här hemma det senaste.

Ja, vad tror ni?
Känns det spännande?

Jag är helt tagen av det fantastiska engagemang jag fått i min nya kanal @klco.se – över 4400 personer som följer redan.
Jag som är väldigt intresserad av statistik och att följa upp vad som går bra och mindre bra tycker det är väldigt fascinerande att lära mig om hur det är att bygga upp en ny digital kanal  2020. Jag har samma räckvidd på mina inlägg som följarentalet och det måste ju vara ett strålande resultat. Så tacksam och glad.
@krickelin startades 2011 tror jag och Instagram har förändrats väldigt mycket genom åren. Idag har jag 77 500 följare där och det är ju en hissnande siffra.
Jag ska visa er hur statistiksidan ser ut en dag och berätta hur jag jobbar med den.

Min dröm är att den nya hemsidan ska bli navet i den nya verksamheten och att jag ska kunna jobba med Instagram, facebook och Pinterest som inkastare men förstår samtidigt att Instagram är den kanal man kan bygga nära relationer med som bäst för att nå ut med budskap på ett bra och smidigt sätt.

Att jobba med storys live och med korta filmer är både roligt och lättillgängligt.
Jag kommer vara noga med att inte dubbelposta samma material på både Krickelin och KLco – ska det vara samma budskap så behöver jag variera mig i bilder och text så det inte blir tjatigt för er som följer båda. Jag ska göra mitt bästa med detta i alla fall.
Oj, vad jag babblar på om detta nu… Ni kanske inte ens är intresserade av sådant.

I nästa inlägg som kommer ska jag berätta hur loggan till KLco växte fram.

Kram och ha en fin dag.

Den gamla Auktionskammaren i Varberg

Detta är ett samarbete med Derome Bostad

Det finns få saker som är så spännande som att få strosa runt i gamla byggnader med fängslande historier. Det tycker i alla fall jag som blev själaglad då Miranda och jag fick i uppgift att besöka den gamla nedlagda Auktionskammaren i Varberg förra våren.

Eller ska jag kalla fastigheten den gamla Marmeladfabriken kanske? Bakom dessa dörrar rymmer nämligen många spännande historier.

Följ med mig in så ska jag berätta och visa lite. För visst blir ni nyfikna?

1928 byggdes den här långsmala fabriksbyggnaden på kvarteret Malmen i Varberg. Med bara en kort promenad till både strandkanten och Varbergs Torg så har den guldläge om du frågar mig.

Samtidigt som kvarteret Malmen byggdes upp så fanns det en kvinna som hette Sofia Knutson. Hon var en hejare på att koka marmelad. Hon hade startat Knutsons mar­meladfabrik på Drott­ninggatan redan 1892 och fabriken hämtade sina råvaror från traktens bär- och fruktodlingar och tillverkade även sylt, saft, gelé och konfekt. Det gick så bra för Knutsons marmeladfabrik att de valde att flytta in i de större lokalerna då den gula byggnaden stod klar.
Så himla häftig att det var en kvinna som drev fabriken tycker jag.

Fina detaljer i trapphuset.

Under 70-talet flyttade Varbergs Auktionskammare in i fastigheten.
Jag besökte ofta denna byggnad då jag var barn. Jag kom med mina föräldrar som var väldigt intresserade av auktioner. Nästan all konst och inredning vi haft hemma i mitt barndomshem har budats hem på olika auktioner runt om i landet skulle jag tro. Kanske där mitt stora intresse att finna unika fynd bottnar ur.

Men nu är det dags för den gamla fabriksbyggnaden att genomgå nästa förändring.
Nu kommer Derome lägga sin varsamma hand över den gula byggnaden.  Mycket av den befintliga arkitekturen bevaras och originalkänslan invändigt med äldre detaljer som snickerier, pärlspont och smidesräcken kommer återskapas.  Så småningom kommer det växa fram 18 lägenheter i huset. Visst är det spännande?

Jag bor bara ett stenkast härifrån så jag har ofta promenerat  förbi och undrat hur det ser ut inuti och vad de ska göra av byggnaden. Så glad att den inte ska rivas för att lämna plats för något nytt utan bevara det gamla. Bevara själen och historien.

Inne i dessa lokaler var Auktionskammaren.

Det har varit en fröjd att få kika runt och drömma sig bort här inne.

Hälsning från Derome:

“Vi ser det som vårt jobb att låta själen från både Knutsons mar­meladfabrik och Auktionskammaren leva vidare. Och bli en del av din historia.”

Känns fint i magen tycker jag.

Gå nu in på Derome Bostads hemsida för att läsa mer och anmäla intresse för bostäderna. Genom att göra det kommer ni få löpande information om projektet och bostäderna. Så spännande tycker jag – kanske att jag anmäler intresse även fast jag inte har några planer på att flytta, bara för att jag är nyfiken vill följa projektet…

Simon, Miranda och jag var där och spelade in en liten film. Jag tycker den blev helt fantastisk och fångar både byggnaden och Varberg som stad på ett härligt sätt. Här – ta en titt du också.

Stark och sårbar

Vi börjar söndagen med Moonica Mac tycker jag. Här är texten till “Stark och sårbar” och här finner du låten.

Stark och sårbar – Jag är skör och jag är oslagbar – Jag har alla fina dagar kvar.

Och därför vill jag bara ge dig. Kärlek 

Framför allt tror jag. På att det goda vinner.
Sån är jag – Har alltid varit
Och vem vet en dag – Kanske att jag får kärleken åter.

Men se jag gråter.
För att jag inte får dig.
För att jag inte får ge dig hela mig.
Å förlåt mig,  – För att jag ville tycka om dig
För att jag ville hålla om dig
Mer och mer

Du vilar blicken i sjön
Du vill följa en dröm
Men vad är det du ser när du ser efter mer
Än vad jag kan ge dig

Bara så du vet -Bär jag också på sorg
Men inte en gång
Jag svär på min sång
Att jag låter den vinna
Kanske är det för att jag är kvinna  -Som jag är

Stark och sårbar
Jag är skör och jag är oslagbar
Jag har alla fina dagar kvar
Och därför vill jag bara ge dig – Kärlek
Framför allt tror jag
På att det goda vinner  -Sån är jag
Har alltid varit – Och vem vet en dag
Kanske att jag får kärleken åter  -Men jag gråter

Får ge dig Stark och sårbar
Jag är skör och jag är oslagbar
Jag har alla fina dagar kvar
Och därför vill jag bara ge dig
Kärlek 

Jag fixar med mina luktärtor här ut och idag bygger jag nog något för dem att klättra på.

Det börjar bli trångt här inne…

Igår placerade jag det lilla bordet under äppelträdet och funderade på hur många dagar det tar innan äppelblommen slår ut – en dag, två?

Idag har Hanna Wendelbo och jag en livesändning härifrån kl 10.00 och kommer prata om växthuset och KLco.
Och ikväll får du kika in här igen. Miranda och jag har gjort ett roligt jobb ihop och nu är det dags att publicera resultatet.

Ses senare.

Bad med My Feldt

Snart framme vid en ny helg. Dessa veckor går så fort.
Gäller att lyfta blicken och vara med då det händer – för nu rullar våren in med stormsteg. I helgen slår nog vårt rosa körbärsträd ut och idag gick jag i kjol med bara ben.

My skrev och sa att hon var sugen på ett dopp och lite prat. Vilka tur för mig som fick ta en paus från datorn, sätta mig på en klippa med en vän och låta solen torka kroppen efter ett av aprils finaste kallbad.

Imorgon tror jag hantverkarna målat klart i lokalen där Klco ska flytta in och köket ska bäras på plats. Det blir en speciallösning och jag är förväntansfull över att se resultatet.
Dags att krypa i säng i tid idag så jag är pigg för allt skoj som händer imorgon.

 

Innan huvudet når kudden

Hej,
Hur har ni det?
Jag har krypit ner i sängen med datorn i knät och har planer på att somna i god tid för en gångs skull. Alla tidiga morgnar är verkligen superfina, jag uppskattar dem massor, men det är inte hållbart med fem timmars sömn om nätterna i längden. Får väl helt enkelt förstå att det är så det är nu – tidig i säng och uppe för att välkomna solen…

Här passerar dagarna lite snabbare nu än vad jag varit van vid de senaste månaderna.
Många beslut att ta och olika grejer som ska gå i lås nu så här i sluttampen innan lansering av KLco.
Vill berätta allt om detta men vill samtidigt hålla på helheten lite och pytsa ut lite i taget.

Livet rullar på vid sidan om. Jag avslutade precis ett fint samtal med min äldsta son som bor på annat håll – jag saknar honom och mammahjärtat värker ofta. Hönorna växer här hemma och har börjat värpa.
& vi har fått en ny 40-åring i familjen de senaste dagarna.

Det blev presenter och god frukost såklart. Dagen blev riktigt mysig även fast vi fick kasta om planerna på grund av världsläget. Känns så märkligt alltihop. Ingen i vår närhet har blivit sjuka än, barnen går till skolan och vi jobbar. Vår vardag rullar på – den enda skillnaden är att vi inte är lika sociala som tidigare och är hemma mycket. Arbetssituationen har ju förändrats såklart, men det har vi försökt hantera så gott vi kunnat.
Hur har ni det – har pandemin påverkat ert liv på något sätt?

Körsbärsblommor slår ut och solnedgångar färgas rosa. våren är nu här. En dag i taget.

På denna stol har jag tillbringat ganska många timmar det senaste. Ser fram emot att få ett kontor och en arbetsplats att gå till framöver. Skönt att jobba hemma men också fint att lämna hemmet för att jobba – det går att balansera på ett bra sätt tänker jag.

Här är det nämligen jobbstök överallt nu – det ligger smarta högar i drivor här i hemmet och jag har helt slutat plocka bort efter mig.

Kaffe och vatten. Notera den fina vattenflaskan…

Snark. Är så himla trött nu.  Vilket ointressant svammel det här mynnar ut i… ögonen går lite i kors och jag ska runda av mitt blogginlägg.

Men först vill jag tipsa om den här vackra.

Jag klickade hem den redan förra veckan men hade inte hämtat ut den från posten. Så fick jag syn på den i Elsa Billgrens story och fick världens habegär – den  perfekta ryggen ju! Och så hade jag redan köpt en likadan som jag bara kunde cykla och hämta ut. Idag har jag provat den och jag har nog bestämt mig för att den här går att använda när som helst och jättemycket. Med sneakers eller sandaler. Barfota eller med en klack. Du finner en egen här (köplänk via Apprl)

Här står förresten en byst och väntar på att få flytta in på rätt plats …
Äntligen kan jag snart börja plocka ur alla lådor jag fyllt med gamla prylar under de senaste tiden.

Nä, nu rundar jag av. ses imorgon. Godnatt.