Har varit mamma mer än halva livet

I år har jag varit mamma i 21 år. Det är mer än halva mitt liv.

Det är den mest glädjerika och mest smärtsamma uppgift jag har i livet. Den viktigaste. Den roligaste. Jag älskar att vara mamma. Jag hatar att vara mamma. ibland. Det är svårt. Det är lätt. Alla känslor ska få ta plats och alla mammor gör så gott de kan efter sina egna förutsättningar och förmågor.

Vi lever med NPF i vår familj (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och jag tänker på en fin text Ditte delade en dag.

Till alla fina funkis mammor där ute;
Har du någonsin undrat hur mammor till barn med funktionsnedsättning väljs ut?
Visualisera dig att Gud svävar över jorden och väljer sina verktyg för fortplantning med stor omsorg och överläggning. När han observerar instruerar han sin ängel att göra anteckningar i en gigantisk huvudbok. Den här får en dotter. Skyddshelgonet blir Cecilia.”Den här får tvillingar. Skyddshelgonet blir Matthew.”Slutligen överlämnar han ett namn till en ängel och ler. “Ge henne ett barn med funktionsnedsättning.”

Ängeln blir nyfiken. “Men Gud varför denna? Hon är så lycklig.”Just det” ler Gud. “Kan jag ge ett barn med funktionsnedsättning till en mor som inte kan konsten att skratta? Det vore grymt!”Men har hon tålamod?” frågar ängeln. Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod då kommer hon att drunkna i ett hav av sorg och förtvivlan. När väl chocken och förbittringen avtar så kommer hon att hantera det. Jag såg henne idag. Hon har den där känslan av självständighet och oberoende som är så nödvändigt för en mor. Du förstår, barnet som jag ska ge henne har sin egen värld. Hon måste få barnet att leva i hennes värld och det kommer inte att bli lätt.”Men Herre, jag tror inte ens att hon tror på dig.”Gud ler. “Det spelar ingen roll, jag kan fixa det. Den här är perfekt – hon har tillräckligt med själviskhet.”Ängeln flämtar “Självisk? Är det en fördel?”
Gud nickar. Om hon inte kan skilja sig från barnet ibland kommer hon inte att överleva. Ja! Det här är en kvinna jag skall välsigna med ett barn som inte är som alla andra. Hon inser det inte ännu, men hon kommer bli avundad. Hon kommer aldrig ta ett ”sagt ord” för givet. Hon kommer aldrig att se varje ”steg” på ett vanligt sätt. När hennes barn säger “Mamma” för första gången kommer hon att uppleva ett mirakel och hon vet om det. Jag kommer tillåta henne att klarögt se de saker jag ser. Okunnighet, grymhet och fördomar. Och jag kommer låta henne stiga över dem. Hon kommer aldrig att vara ensam. “Och vem blir hennes Skyddshelgon?” frågar ängeln med pennan redo.
Gud ler. “Det räcker med en spegel.

Fint så. Hoppas ni haft en härlig helg.

Fly in i det vackra och härliga

Springer in i helgen,  grannen har lovat grillat, Jonas har satt på bastun och jag tänker engagera barnen i att få ner de sista plantorna samt städa hönshuset. Önska mig lycka till.

Jag tänker på de bloggare och profiler jag följer på Instagram – så jäkla lyckliga och positiva hela tiden. Nästan frustrerande – ja, jag vet, även fast jag jobbar med detta och är likadan själv så känner jag ändå så när jag scrollar ibland. Blir trött. Mitt i en kris liksom – dahlior, vackra skåp & blommiga kakor för hela slanten.
Men så tänker jag att det behövs – allt härligt att vila blicken på. Tack för det.
Man vet ju att det finns flera sidor på ett mynt om man tänker lite längre än just den omedelbara känslan som landar i kroppen då man tycker att det skaver.
& oftast känns allt det härliga dock bara inspirerande ju.

Jag personligen orkar bannemej inte dela all skit jag gått igenom de sista halvåret i mina flöden. Jag är liksom för skör – jag vill faktiskt bara vara glad och må bra nu. Jag vill också läsa om positiva grejer. Hur känner du?

Ibland glömmer jag ju också bort att vi är mitt i en pandemi. Men så slår det mig som en blixt från klar himmel då jag går och handlar mat och de i högtalarna ber alla i butiken hålla avstånd för att inte sprida smittan vidare, visa hänsyn… Sjukt surrealistisk situation.
Då känns det som jag är med i en film och jag tappar nästan hakan av det ofattbara mänskligheten går igenom just nu.

Nu svamlar jag – och familjen har redan gått över till grannen. Sätter punkt här nu och önskar er en fin helg.

Vill tipsa om Johanna Bradfords härliga inlägg om att öppna ett B&B på Österlen. Låt oss fly in i det vackra och härliga ett tag till vetja.
Fin helg till er.

Om att jobba själv

Mitt i torsdagen och jag har precis hällt upp ett glas kallbryggt te och slagit mig ner vid datorn. Vill inte påpeka att “det är mycket nu” för det är det mest osexiga någon kan säga tycker jag. Det betyder väl i så fall att man tagit på sig för mycket och planerat dåligt och det gör jag ju aldrig… eller? 😉
En sak i taget. Andas, bada i havet, äta, jobba, sova. & en stor dos familj också såklart.

Jag började dock dagen med att sätta ner mina försådda plantor i trädgården och där hämtar jag alltid massa energi och återhämtning. Det är verkligen inte synd om mig – allt blir bra.

Vid årskiftet gick jag vidare från min andra arbetsplats och har under våren byggt upp ett livsstilskoncept som passar mig och mina andra verksamheter utmärkt. Parallellt kan de växa och ta form och samtidigt stärka varandra.
Jag känner att detta är riktigt bra för mig och mitt skapande – att få jobba på egen hand, ha kontroll över alla delar och att det är jag själv som står bakom den kreativa processen. De samarbeten jag har kommer in från sidan och stärker verksamheten på ett hållbart och bra sätt i en fin balans. Känns både tryggt, hoppfyllt och bra.

Idag kom ett fint paket på posten med mina “Persona’s” som jag beställt från Lemholt & Bergman och det glädjer mig ockaså att berätta att ett av mina samarbeten vid lansering är med dessa talangfulla tjejer.

Livet med kameran i hand – uppe på en stol.
Det finns något visst med att dokumentera en del av livet dagligen på detta sätt. Började tänka på min resa till Toscana denna morgon – ska leta fram bilderna från min skrivarkurs där och dela med er. Världens finaste minne. Att resa själv och att få vara själv är något som jag börjat uppskatta något så vansinnigt mycket det sista.

Det är detaljerna som räknas, inte sant? På kassadisken just nu.

Så gott med kallbryggt. Jag kommer ha lite teprovningar som man kan boka in sig på och också ha som komplement till andra projekt som planteras här imlokalen. We are Laja och KLco har ett  fantastiskt spännande samarbete kring hav och te som lanseras i juni. Längtar efter att kunna dela allt med er här.

Nu måste jag avsluta bloggandet för nu kommer sminkös, modell och fotograf som ska hjälpa mig under kvällens fotografering.  Jag ska vara med på en del bilder själv så vi kommer vara två fotografer som fotar tillsammans. Det ska bli skoj!

Men vill ni se lite av veckans arbete?
Här är lite foton vi tog i lokalen.

Önska oss lycka till nu!

Sovrumsinspiration a la Johanna Bradford

Spår av barn då jag kommer hem sent om eftermiddagen, kliar mig i huvudet och undrar om det ska bli ostmackor till kvällsmat eller om det blir lite väl trista smaker denna måndag.
Nudlar och fryst mango – kreativt.

Jag ändrar mig och kokar pasta och sätter mig för att blogga under tiden.

Alla har bytt rum med varandra och vi föräldrar har flyttat in i Igors rum. Där prydde en blå tapet med skepp väggarna sedan inflyttning in i huset. Den kändes inte aktuellt att ha kvar och jag suktade efter ljus – det fick bli den vackra Countryside Morning från Boråstapeter. Ska visa er mer från rummet så fort vi fått gardiner, tavlor och växter på plats.

Nu vill vi också ha varsin vägglampa här med en stor dos sovrumsinspiration från Johanna Bradford. Känns klassiskt och hållbart.
Har spanat in de gula av Josef Frank – Wall lamp 2143.

Gröna eller gula? Vad tycker ni?

Från det ena till det andra. Hur fint är det inte att använda en fakir vid blomsterarrangemang?
Väldigt roligt också.

Investera i en sådan bums .
Jag vet att Katrin Bååth har men det är slutsålda för tillfället. Kolla hos din lokala blomsterbutik – där fann jag min.

Nu ska jag äta middag med familjen, krypa ner i sängen och stoppa näsan  i lillebrors nacke och somna tidigt. Jag jobbar mycket nu inför lansering och det känns i kroppen – behöver sömn.

Hoppas ni haft en fin dag.

I trädgården just nu

Känns som jag får ett stort försprång  i dagen på grund av mina tidiga morgnar. Jag var ute redan vid 06.30 och grävde i rabatterna innan resten av familjen gick upp. Sex ägg låg i redet så det blev pannkakor och jordgubbar till frukost.

Jag har nästan fått ut alla mina dahlior nu och gör mitt bästa för att omskola och avhärda sommarblommorna.

Det får bli lite som det blir – som Hanna Wendelbo alltid säger ” det kommer blomma oavsett hur du gör – allt blir bra”. Det viktigaste är att njuta på vägen dit och inte känna press, stress eller några krav. Trädgårdsliv ska var lustfyllt.

Blev påmind om hur lyckligt lottad jag är som har en egen trädgård.
Idag hade jag ett fint samtal med en äldre man som passerade på andra sidan staketet och började ställa frågor om trädgården. Han hade flyttat till lägenhet och lämnat sin trädgård bakom sig och hade nu en balkong att odla på. Vi hade ett fint samtal om trädgårdsliv, barn och barnbarn. Hoppas han går förbi snart igen.

Petra i motljus innan jag blev serverad Jonas goda risotto. Jag älskar helgerna som kom med vår nya tid – inga måsten, bara umgås med familjen och ha all tid i världen att fixa i hem och trädgård. Jag smiter också  iväg och jobbar lite på KLco men det märker nästan ingen för de har fullt upp med skejt och cykling också under helgen.

En stor bukett tulpaner här inne inför imorgon då Hanna Wendelbo och jag kör livesändning vid 09.00 – vi kommer prata om avhärdning, utplantering och om Mors Dag.

Kolla dessa ! De heter China Town och jag rekommenderar varmt dessa lökar till hösten – otroligt vackra.
Nu ska jag skeda upp vaniljglass och hälla en espresso över – en mumsig affogato är så himla gott och världens enklaste dessert.

Imorgon hade vi ju en fotografeing inplanerad men nu ser det ut som om det ska regna … aj då. Håll tummarna för oss.