Nej men oj, jag borde verkligen förberett blogginlägg innan jag reste iväg till Frankrike.
Men det är säkert ingen överraskning för er att jag är tidsoptimist och trodde jag skulle hinna med det också väl?
Trist för både er och mig för även om jag vet att ni är många som tycker att jag ska pausa med inlägg då jag har mycket runt mig är jag ju snarare av slaget att det andra ska pausas så jag kan prioritera bloggen, hahaha… Det är det roligaste forumet jag vet. Låt mig visa er lite av jag pysslat med i huset de senaste dagarna.
Vi drog undan alla möbler i vardagsrummet för att måla rummet i ny kulör.
Här inne var det vita väggar och en vägg där ursprungsmålningar från 1850 är framskrapad.
Över den öppna spisen satt en rutig tapet som jag också anade bakom ett element. Så någon gång under 1900-talet så måste man tapetserat med den här. Vi rev ner den och skrapade ordentligt innan hela rummet först blev grundmålat och sedan blev penselmålat av kalkfärg.
Yes – taket fick samma kulör men jag lämnade faktiskt bården runt för jag tyckte den hade en spännande finish och var vacker när den var lite ruffig.
Jag ska visa er mer. Men visst är det fint med den här färgen som ger liv i väggen. Det är Lady Mineral från Jotun jag målat med och jag ska jobba med dem i höst så jag sparar lite på info om kulör och hur jag gick tillväga.
Älskar rummen i fil så här. Hur ljuset faller genom dem och hur energierna flödar.
Den stora hallen och korridoren blir som hjärtat i huset och här har jag planer på att bara måla taket ljusblått och rosetter som en bård runt om. Men jag vet inte… det är ju ett jättejobb såklart. Och här är säkert fyra meter i tak om inte mer.
Min kompis Marina provade en klänning jag fått i gåva av @tjusigtblus – hon har sytt den av gamla lakan och den är så mjuk och vaker.
Påminner mig själv om åren som småbarnsmamma då jag sydde mössor till barnen av gamla t-shirts och sydde på bokstäver av blommiga tyger på dem. Jag gjorde också kjolar till mig själv av gamla mjuka lakan från 60-talet. Mysig tid i livet!
Nu hade jag nog inte haft tålamodet tyvärr, jag har ju inte ens rört min drejskiva i år.
Men jag har haft många andra projekt. Detta hus är ett av de roligaste!
Det är något speciellt med att resa med sina bästa vänner till den plats man älskar och har gjort till sin egen. Att höra deras uppmuntrande ord och se detta genom deras ögon är både spännande och pirrigt.
Jag vaknar först om morgonen. Brygger kaffe och läser med tystnaden och soluppgången som sällskap. När tjejerna vaknar ger jag Lisa kaffe på sängen och vi pratar om dagen. Imorgon ska vi paddla kajak och idag ska vi måla.
Jag plockar fram roller, hinkar med färg och penslar medan Lisa sitter i full koncentration och målar cypresser i akvarell. Det är spännande för hon använder rödvin som kulör på vissa målningar. Det är vackert och dramatiskt.
Igår åt vi ostron och musslor till kvällsmat. Cypresserna var med.
Der är så himla fint då vi hjälps åt med precis allt. Här är tjejerna i kvällsljuset – som en egen målning ju!
Ostron med mixade frysta hallon, lite rödvinsvinäger och roseépeppar.
I stolt samarbete med Visit Varberg – Reklam för härlig upplevelse
Jag har spenderat alla mina barndoms somrar på Kärradals badstrand. Denna plats finner du norr om Varberg och jag tänkte att det är möjligt att ni inte känner till guldkornen som ligger lite norröver här på västkusten. Så därför vill jag visa er och har under sommaren åkt runt med kameran och ätit god mat, badat, spelat boll, vandrat samt lärt mig massor om både humle, vindruvor och tomatodlingar.
Ser ni piren ut här? Här låg jag på knä under många år och glodde ner under vattenytan med krabbmetet i högsta hugg och adrenalinet pumpande i bröstet. Mina föräldrar gick varje morgon och kväll ner i sina gamla morgonrockar för ett bad här vid bryggan. Så mycket nostalgi att besöka denna plats igen.
Kärradals badstrand är en av Varbergs vackraste stränder faktiskt. Stranden erbjuder både sandstrand, klippor och brygga. Promenerar du förbi den första långa stranden och bryggan så kommer du till Lilla Kärra.
Här kan man lägga sig på gräset bakom dyningarna eller breda ut sin filt i den mjuka sanden och värma sig av solen mellan simturerna. Just i år har det inte blivit så många varma dagar men jag tycker det är mysigt att ta picknick eller kvällsmat på stranden ändå – bara dra på en tröja.
Att uppleva kuststräckan i vandringskängor är en annan varm rekommendation. Man stannar och plockar lite bär eller nypon på vägen, tar ett dopp här och där samt har med sig en termos kaffe i ryggsäcken. I Visit Varbergs app finner du en hel del vandringsleder som är anpassade efter både den vana vandraren och de som vill ha en liten lagom lång promenad.
Kolla så fint det är i Lilla Kärra!
Om ni parkerar bilen vid den stora stranden – eller för den delen, cyklar eller vandrar Ginstleden ut till Kärradal så kan ni stanna på Jippies Veranda som ligger på ängen på vägen ner till stranden. Jag kallar den ängen för här betade kor då jag var barn och sedan byggdes en korthålsbana. Här spelade min vän Henke och jag golf nästan varje dag och varje sommar avslutades med en tävling mellan Espevik och Kärradal. Nu används ängen för fotbollsgolf samt både glasskiosk och restaurang.
På Jippies Veranda serverar de både pizza, burgare och sallad och vi beställde lite av allt möjligt och delade med varandra. Spana in detta ställe och deras öppettider nu på sensommaren. För ni vet ju – sommaren är längre i Varberg. Än är den väl inte slut?
En dag körde vi till Warbergs Tomateria som också ligger norr om Varberg. Ett perfekt utflyktsmål för dig som vill handla egenodlade tomater och grönsaker samt nybakat bröd och delikatesser.
Man får inte plocka egna tomater men man kan spana in i deras stora växthus där det huserar cirka 30 sorters tomater tillsammans med gurka, sallad, örter, chili och paprika. Helt otroligt – en tomatplanta blir tydligen 12 meter och de binder upp den på detta sätt. Hade ingen aning!
Alla egenodlade grönsaker är obesprutade i växthusen så istället använder de sig av biologisk bekämpning där de köper in nyttodjur varje vecka till växthusen. Häftigt va?
Men snälla. jag tömde nästan hela plånboken på goda tomater, såser och annat gott. Här har de bageri, café och gårdsbutik och har du inte varit här förr så lova mig ett besök hos Warbergs Tomateria.
Nästa stop Veddige! Tur vi pausade någon dag i mellan äventyren för kors så mycket gott vi stoppat i våra magar. Vi körde till Kullagårdens Glutenfria Stenugnsbageri. Jag som gärna undviker gluten i vardagen var pepp på detta besök och fick jättemycket inspiration till vad jag själv kunde baka. Ett extra plus är att hundar är varmt välkomna.
Grymt utflyktsmål och väldigt vackra miljöer längs Viskan som rinner bredvid.
Veddige ligger en 20 minuters bilfärd ifrån centrala Varberg och här kan man lägga några timmar på att vandra längs Viskan och besöka Kullagårdens Glutenfria.
Ni kan ta en promenad längs Strandpromenaden – kanske ta med er en picknickkorg från Kullagårdens och slå er ner längs vattnet.
Vi åt massor. Både våffla. pizza, tårta, bulle och bärpaj. Allt glutenfritt.
Ett av våra stop i Norra Varberg var Byaregårdens Brygghus. När jag frågat familjen vad de uppskattade mest med våra äventyr denna sommar i vår hemstad så var det detta. Hembryggd öl och läsk, smarriga stenugnsbakade pizzor och vinfält så långt ögat når. Fantastisk miljö.
Vi kollar lite va?
Byaregårdens Brygghus är ett familjeföretag med hantverksbryggeri, pizzarestaurang, egen vingård och en liten gårdsbutik. De ligger också längs Viskan i Veddige men en bit ifrån vår förra utflykt.
Här har de gott om sittplatser och hungriga gäster. Vi beställde olika pizzor och delade med varandra. Vad sägs om en pizza med creme fraiche, färskpotatis, vitlök, sidfläsk, lök, dill och citronzest? På bilden var en annan goding med tryffelkräm på. Så gott!
Och väldigt trevligt. Pizzorna bärs ut efter hand de blir klara och man delar med varandra.
Medan vi väntade på vår dessertpizza så kikade jag in i butiken och handlade med mig ett gäng drickor och goda ölsorter. Jag passade på att läsa på om hur det går till på ett mikrobryggeri – mältning, inmäskning, kok, jäsning och buteljering. Så intressant!
Hux flux stod en pizza med bär, nötter och glass på bordet. Mums!
Efter middagen tog jag rygg på Robert som driver stället tillsammans med sin fru Inger. Jag frågade om han ville visa mig vinodlingarna och han berättade stolt om druvan Solaris och om att Varbergs Kommun faktiskt är den kommun som har flest vinbönder i landet.
Vi tackade för oss och drog vidare.
Nästa stop – Håkesgård självplock av blommor i Stamnared.
Lätt en av Sveriges vackraste platser om du frågar mig. Under vissa tillfällen på året och i säsong öppnar Håkesgård upp för självplock i blomsterodlingarna och Marie som äger stället har även en butik ladan som är öppen runt påsk och jul. Jag vet inte om hon kommer öppna upp butiken i september men det är ju så bra – alla de verksamheterna jag nämnt i inlägget kan ni börja följa eller ha koll på via sociala medier så missar ni inte information om öppettider och annat matnyttigt.
Jag plockade mig en ordentlig bukett då jag var här – nu blommar både dahlia, rudbeckia och tandpetarsilja.
Om man vill ha en lite längre utflykt så kan man boka den lilla stugan ovanför odlingarna. Ett mycket härligt Bed & Garden med både jacuzzi och god frukost.
Ja, så härligt va? Nu vet ni exakt vad ni ska fylla era lediga helger med under augusti och september. Och än en gång, måste verkligen tipsa än en gång – Visit Varbergs app är fantastisk att scrolla runt i och finna både vandringsleder och cykelvägar. Även Visitvarberg.se är fullproppad med inspiration för härliga utflykter.
Blir så stolt öevr min hemstad som har så mycket att erbjuda både oss som bor i Varberg och er som kommer hit som besökare.
Nä du, nu ska jag cykla ner till bryggan och simma i havet. Baden är ljuvliga i augusti och september.
Bokcirkeln har varit vilande ett tag på grund av hög arbetsbelastning men nu kickar vi igång den igen. Så sugen på detta! Har längtat efter att läsa.
Vi kickar igång med en riktig godbit som jag gått och väntat på. Har följt Andrev Walden ett tag på sociala medier efter jag föll pladask för hans välskrivna krönikor i DN. När jag sedan hörde Alex Schulman prata om boken i deras podd så kunde jag inte ens bärga mig till att vänta på en digital beställning utan jag rusade rakt ut i bokhandeln och roffade glupskt åt mig ett exemplar.
“En gång hade jag sju pappor på sju år. Det här är berättelsen om de åren. Om något låter påhittat kan du vara säker på att det är sant.”
Julen 1983 skakas en villa i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian, säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå. Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans.
Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen, om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar, om hur kärlek börjar och slutar, om en skalperad hamster, om den långa skuggan av ett mirakel men framför allt om män.
Jag har redan börjat bläddra bland sidorna. Så löp och köp eller klicka hem, finns den förresten som ljudbok? Vi snackar sedan om boken om ett par veckor. Visst?
Fredagen den artonde augusti. Dagen då alla går tillbaka till skola och jobb här hemma – då ett lugn sänker sig över hem och axlar. Jag kokar havregrynsgröt och ställer fram tre tallrikar. En tallrik med en stor klick honung till lillebror, en jag strör socker över till mellanbror och en med rejäl sked jordnötssmör i till pappan. Sedan toppas alla med en näve nyplockade blåbär och mjölk. Känner mig som björnmamman i Guldlock. Du vet?
“Varje morgon kokade mamma Björn gröt i en gryta. När gröten var klar, hällde hon upp den i tre
skålar. En liten skål för den lilla björnen, en mellanstor skål för mamma björn och en stor skål
till pappa björn. Medan gröten svalnade lite brukade alla de tre björnarna gå ut och gå i skogen.”
Jag äter min skål sist. Den fjärde är toppad med blåbär, nötsmör, honung, flingsalt, olivolja, hackade mandlar och yoghurt. Jag äter när de andra lämnat och hunden är kissad. Efter jag letat runt efter mina lurar för poddlyssning i trettio minuter och hälsat på alla solrosor i trädgården.
– Hej, hur mår ni? Lite vatten, näring eller bara ett omtänksamt stöd så ni kan fortsätta er resa här tillsammans med rosenskäran under sensommaren?
Sedan simmar jag i havet. Det är svalt och mjukt. Därefter plockar jag nypon och inbillar mig att jag också kommer kunna jobba i trädgården. Så blir det inte. Jag redigerar bilder hela dagen, spelar in filmer, fotar, mailar och tiden springer. Den springer så fort. Så fort så jag nästan missar snöra på mig skorna till träningen och fylla en flaska vatten. Fast bara nästan. I full kareta tar jag mig till dagens pass och kämpar på med utfall och andra utmaningar. Underbart känner jag i bröstet och undrar när jag kom till detta – då det jobbiga och rätt tråkiga byttes till eufori och lust. I vilket skede vände det? Kom det smygande eller var lusten bara där en dag? Spelar ingen roll – jag rider på denna våg så länge den bär mig och klok av erfarenhet så vet jag att jag har relativt kort brinntid på saker. Låt mig inte sluta brinna här. snälla.
Jag lyssnar på Davis Ritchard på kvällen. Då jag sitter i blött hår och stor linneskjorta och min man lagar maten. Det finns så många bottnar i hans texter och jag påminner mig själv om att lyssna mer på Erik Lundin igen. Är du en sådan som lyssnar på texterna?
Jag är en sådan. Jag vänder och vrider, lyssnar om och hör fler perspektiv. Jag älskar Erik Lundin, David Ritchard, Markus Krunegård och Jonathan Johansson. Varför är det bara män?
Jag har kvinnliga artister jag uppskattar också såklart. Men dessa män säger kanske något om vad alla män vill berätta om de bara hade vågat tala om det. Därför lyssnar jag.
Imorgon berättar jag vilken bok vi ska ta tag i igen i Bokcirkeln.
