På vinden i vårt franska hus

Stig med mig upp på vår vind här i Frankrike. Huset är byggt 1850 och har en före detta vinproduktion på den större ytan i markplan, boendeyta på mellanplan och två vindsrum längst upp i byggnaden.

Det finns två ingångar till den smala vindstrappan – man stiger in från en korridor eller från köket.

Det är svårt att veta vad rummen används till. Har det bott människor här uppe eller har de bara används till förvaring? Men det finns garderober i väggen och vackra dörrbeslag så det känns som om det bott människor här. Det finns dock inga vackra tapeter eller fina golv som våningen under har.

Jag tänkte först att det bara var att städa iordning lite – ta bort all spindelväv och dammsuga, ställa dit lite möbler och kanske rolla på en passande färg på väggarna. Men nä, man behöver nog isolera taket och fixa golven innan man kan använda dessa rum. Typiskt mig att vara så naiv.
I detta rum där jag står nu har vi ändå tänkt göra ett stort badrum. Utsikten är magisk så det hade varit så häftigt att sätta ett badkar precis här vid fönstret.

Inte så tokigt. Eller hur?

Det andra rummet är ännu större och har två garderober inbyggda i väggen. Här blir det definitivt ett gästrum.
Om man städar upp ordentligt och inreder så går det kanske att använda redan nu men det optimala är att fixa till taket och stärka upp golvet. Eller jag vet inte – det är ingen stress. Vi ska ju göra vår trädgård först och främst så en sak i taget.
Vi hade en hantverkare här som kollade på taket eftersom vår gulliga granne uppmärksammat att några takpannor låg snett. Jag trodde det skulle kosta någon tusing att lägga dem tillrätta men istället fick vi en offert på det tiodubbla eftersom han måste laga jättemycket på taket. Ghaaaa…. gamla hus.  Kul investering. Men så viktigt. Taket måste ju vara helt såklart annars kan vi ju tacka för oss här nere i Frankrike.

Här har det regnat in verkar det som. Men konstigt – jag har aldrig sett att det regnat in men jag har i och för sig aldrig gått upp på vinden då det stormar och driver på.

Har rullat ihop foton som får vänta på inramning. En sak i taget.

Detta är förresten min utsikt när jag duschar. Förr hade man inte badrum utan jag tror de hade dass på gården under 1800-talet. Så detta är en påbyggd del av huset som hänger utanför fasaden, ganska märkligt faktiskt. Men glad att vi har toalett och dusch såklart. Avloppsröret går utanför på fasaden ner under utbyggnaden och en dag hörde grannen av sig och sa att varje gång vi spolar så läcker det och rinner rakt ner i hennes trädgård. Jag kikade ut och mycket riktigt – det växte som tusan där i trädgården men jag antar att hon ändå inte tyckte det var så trevligt. Trots växtkraften.
Nu är det lagat i alla fall. Och vi har dessutom fått ljus ute på vår terrass tack vare en snäll elektriker.
En sak i taget som sagt. Det är både spännande och roligt att skapa ett hem att trivas i här nere.

Med jobbet på semestern

-Det doftar Sri Lanka, säger jag då jag vaknar denna morgon och slår upp våra fönster. Antar att det är något med den otroliga värme som vilat över byn i några dygn och natten som gjort ett tappert försök med att dra ner temperaturen en aning. Morgonens ljud letar sig in i huset och smiter över golvplattorna medan första koppen bryggs och jag smetar in håret i kokosolja.

Vi är en och en halv vecka in i semester och jag har läst en hel bok, simmat i havet och kramat min familj. Det är lurigt att ha semester som egenföretagare för det går inte att stänga av allt i två veckor för att sedan komma tillbaka. Entreprenörskapet kommer med många friheter men också med en hel del ansvar. Jag har två föreläsningar att förbereda, en ny kollektion som lanseras då jag kommer hem och en högsäsong att vara redo för.
Men jag är oerhört tacksam över de här dagarnas lugna lunk och möjligheten att sänka axlarna för att släppa in ny energi och djupare tankar. När jag är mitt i arbetet i Sverige så upplever jag att jag släcker många bränder och sparkar på  snabba passningar av bollen. Här har jag möjlighet att stå vid sidlinjen och kika på spelet för att kunna sätta strategier framåt. Inser att jag behöver arbeta mer hållbart i alla led och satsa på mer rekrytering för att kunna skala upp och spänna bågen för framtiden.
Min önskan har varit organisk tillväxt under lönsamhet under alla år. Det har känts tryggt och passat mig. Men nu känner jag att vi står och stampar  – vi är i ett skede där vi behöver bestämma oss vilket håll vi ska gå och jag kikar på möjligheter till optimering och synlighet. Funderar också en hel del på produktion och sårbarhet. Tänker såklart en hel del på branschen och vilken del man vill vara av den.

Ett steg i rätt riktning var namnbytet vid årskiftet. Det föll ut ännu bättre av vad jag hoppats på och jag är väldigt tacksam.

Det bästa med att komma bort är att man kan tänka på sitt VARFÖR. Hur man vill leva sitt liv så man kan arbeta mot detta mål. Vi pratar om work-life balance. Målet är att kunna njuta så mycket som möjligt av livet här och nu, vara närvarande i stunden och leva så hållbart jag bara kan men ändå ha möjlighet att driva mitt bolag till något fantastiskt som lämnar avtryck och gör skillnad. Att vara en arbetsplats för kollegor att trivas på och erbjuda både upplevelser, inspiration, kunskap och vackra linnekläder till de som väljer att ta del av den världen VI bygger upp. Först skrev jag ”jag” men ändrade till vi, för om jag ska fortsätta på denna stig behöver jag hjälp för att kunna utföra mitt arbete riktigt bra och hålla i längden. Jag har människor runt mig som är helt otroliga och ingår i mitt team och det är en ynnest att få göra den här spännande resan med dem. Ni ser, jag åker på semester och bloggar om mitt jobb när jag egentligen kan skriva om en picknick bland vinfälten …hahaha, antar att jag vet mitt VARFÖR. Det kommer inifrån och varken påklistrat eller påtvingat – mitt mål är att bygga K. LAGERQVIST till ett fantastiskt varumärke som uppskattas av både anställda och kunder.

Nu ska jag stänga ner datorn och ta med min hund på en lång promenad bland vinfälten innan barnen vaknar och den stora hettan slår till. Än så länge är det svalt och behagligt efter natten som passerat.

Grannar, familjen som bodde här och morgonfunderingar

Jag ligger i sängen med en bok och funderar på om jag ska flytta krukorna på terrasssen, träna eller göra frukost. Ett alternativ är också att ligga kvar. Min man är ute i trädgården och röjer det sista eftersom vi bett en hantverkare komma hit och hjälpa oss forsla iväg allt till tippen vid nio. Det kommer bli så bra. Vår trädgård känns gigantisk nu när vi sågat ner och röjt upp.

Ska jag gå till byns bageri för att köpa bröd och croissanter kanske?

Eller ska jag bara mixa ihop smoothie med topping och koka ägg?

Det är svåra beslut som måste fattas under semestertider. Precis som det ska vara…

Jag jobbade en del igår så tänker ta den här dagen för strandliv, bokläsning och bara vila. Kanske lite fix i huset. Borde rama in dessa posters och hänga upp en spegel. Fick också för mig att jag skulle måla en rosett ovanför en dörr. Men den tanken får jag nog marinera lite först,

Nu är det ett år sedan vi flyttade in i detta hus. Jag saknar inte det förra alls och börjar lära känna energierna i vårt nya hem. Igår var vi över hos grannarna som bott här i över tjugo år. De byggde ett litet hus inne i stallet för hästar. Ett schweiziskt äldre par, han har arbetat som modefotograf och hon med reklam. Spännande människor minst sagt med huset fullt av konst. De bjöd på vitt vin, berättelser om byn och ostkex.
I vårt hus bodde Madame Astruc tills hon dog för tio år sedan och då köpte en man från Australien huset. Av honom köpte vi det förra året så vi är alltså tredje ägaren till ett hus byggt 1850.
Familjen Astruc var en förmögen familj med egen vinproduktion i byggnaden. Där våra grannar idag bor hade de sina stall för hästar och hovslagare. Tydligen är det få byggnader i byn som är så väl bevarade med all dekoration kring taknockar och entre. Till vår stora glädje har vi både piano, bord och speglar från familjen Astruc kvar i hemmet.
Sonen Bruna Astruc bor längre ned på gatan och har kommit förbi och hälsat på min man vid ett tillfälle. Vi bjöd in honom men han ville vänta med besöket tills hans fru var med – det kändes för sentimentalt att stiga på själv.

Känner att vi har ett ansvar över att ta hand om huset och dess själ. Renovera med varsamhet och låta de vackra detaljerna vara bevarade. Min önskan är att vi kan behålla virket från ekfaten på något sätt och använda dem. På det sättet får detta gamla vinbondehus leva vidare i samma anda även om det inte produceras vin i källaren längre.

Jag tror jag skippar träningen. Eller så gör jag det bara… femtio av varje, sit ups, air squats och armhävningar… eller inte? Går till bageriet? Så där håller jag på i min skalle och känner in vad kroppen vill. Hoppas jag väljer rörelse och ändå går till bageriet. Låter som en bra kombination. Nu ska jag i alla fall går ut och se hur det går i trädgården.
Ha nu en riktigt fin dag

Poolprojekt i Frankrike

Trädgården här i Frankrike är en sorglig historia. Jag har försökt att röja upp i omgångar – även min son och man har varit här nere med kratta och såg. Den är på 100 kvadratmeter och allldeles överväxt. När vi flyttade in så användes den som hundgård och ett lekhus stod mitt i. Vi har städat upp så gott vi kunnat men man blir rätt osugen på att hänga här nere, knappt solen letar sig ner på grund av två stora cypresser och ett träd som skymmer. Men vi har planer – här är så otroligt varmt om sommaren och man behöver svalka sig i en pool eller bege sig till havet. Alternativt ligga inne och läsa bok med AC på och gå ut när dagen svalnat av. Så är detta ett hus vi ska åldras i och som ska fungera bra att ta med sig barn, föräldrar och barnbarn så behöver vi göra något åt vår trädgård.

Tanken är att vi bygger en 3×4 meter pool, ett kök, en platsbyggd soffa och en patio att sitta i. Kanske inte vi själva – vi behöver ju hjälp såklart. Därför var hantverkarna här och tittade på objektet förra veckan och nu inväntar vi en offert. Känns den rimlig så kanske de börjar vid årskiftet. Men det är är verkligen inte bara att gräva en grop, fälla ett träd och lägga ut lite stenar. Det blir nog ganska omfattande eftersom de måste gå in i källaren med maskiner för att kunna komma åt och då måste vi redan nu öppna upp en tre till fyra meter stor öppning in till kommande boende och även riva de stora ekfaten där nere. Byta värmesystem i hela huset ska också göras i samma veva. Ja, vi får väl se om vi kan ta oss råd helt enkelt.
Det här behöver göras ordentligt.

Så här ser i alla fall skissen ut. De streckade delarna är vår redan befintliga terass där vi hänger nu med vinterträdgården och vår trappa ner mot markplan.

Detta är en enkel skiss min man gjort och de som ska bygga kommer göra en ordentlig måttskalig skiss innan arbetet sätter igång. Så spännande!

Tanken är att trädgården ska kännas som en lummig och inbjudande oas likt denna inspirationsbild. Vet inte hur mycket växter vi kan spara men kommer fylla i krukor och placera ut, ha solstolar och andra mysiga ytor att hänga på.

 

Vi kommer bygga en patio med ett långt matbord under och om det blir som vi vill så kommer det även vara en eldstad här inne. Taket kommer vara täckt med återbrukade takpannor. Får man önska sig ett klättrande blåregn också?

Marken kommer vara stenlagd med återanvänd natursten. Det kommer passa muren och huset bäst tror vi.

Däremot kommer nog inte den platsbyggda soffan byggas i natursten – här blir det betong som på poolen, kök och patio för att hålla en röd tråd. Har ni sett Emily Slottes utekök?

 

Jag önskar såklart att man kan ta tillvara på en del av virket från de gamla ekfaten i källaren och bygga bord och bänkar av detta. Men annars ska jag hålla utkik efter äldre bord likt detta – så fint med de grupperade krukorna med kaktusar i och olivträdet som sträcker sitt grenverk över.

Funderar på mosaik eller stenklädd botten på poolen. Vad tycker ni?

Eller vi kanske ska lägga plattor i rutigt eller randigt? Som ett smycke i trädgården?
Fortsättning följer. Igår sågade min man ner en nio meter hög cypress så vi tar oss framåt…

Källa till bilder 

All ledig tid – vad gör man då?

Dagarna går långsamt och på schemat står återhämtning. Vid ett tillfälle plockade jag till och med fram ett pussel.
Men va – nä, sådant tålamod och lugn kunde jag absolut inte uppbringa hur mycket jag än hade velat. Men det har i och för sig aldrig varit något för mig så jag fattar inte ens varför jag försöker. De senaste månaderna har jag ansträngt mig för att börja löpa som komplement till min andra träning men det går så himla dåligt… jag är inte bra på det och så tycker jag det är tråkigt. Kanske bara ska inse att det inte är något för mig eller lägga in en högre växel – sätta mål och inte banga.
Idag sprang jag i alla fall. Ska försöka en liten tur varje dag för nu finns ju i alla fall all tid i världen för en löprunda. Eller så låter jag bli. Låter kroppen bestämma vad den behöver.

Min familj är iväg och fiskar. Jag pillar här hemma. Ska genast städa bort pusslet jag drog fram och lägga mig någonstans med en bok istället.

Kanske bör jag gå ut med min hund och en podd i öronen istället? Eller kolla en film? Dammsuga och våttorka golvet?
Ovan situation. Minns den gången min man var själv hemma utan varken mig eller barn och hade ett helt smörgåsbord av lustfyllda saker han ville ge sig hän med men inte visste hur han skulle prioritera – läsa, träna, ringa en vän, städa källaren, se en dokumentär eller… Han sa att han bara blev sjukt stressad och inget vettigt blev gjort istället. Hahaha, så ovant att ha egen tid att disponera som man vill när man annars alltid väljer arbete vid dessa tillfällen. Det är väl bara att se till mig själv. För vad gjorde jag med min tid?
Jo, jag har fotat till bloggen och nu skriver jag här till er. Jag som borde pusslat eller läst bok.

Vi har haft en målare här som har kollat på vår långa och stora hall samt korridor. Förstår att vi inte mäktar med att måla detta själva – så högt i tak här. Hoppas han kan sätta igång då vi lämnat.
Har också haft hantverkare som kollat vår trädgård och väntar nu in offert för pool, pergola, stenläggning och så vidare. Förhoppningsvis börjar de vid årsskiftet. Jag har skiss och inspirationsbilder – vill ni se?

Ungefär två gånger i månaden sover jag med kokos- och olivolja i håret. Jag blandar dessa och smetar in. Undviker hårbotten.
Mitt hår är så himla torrt och blir lätt risigt så detta gör underverk. Tips!

Obäddade sängar är alltid vackrast. Inte sant?

Morgonsolen i vår korridor är inte heller så tokig. Blir på bra humör av att vakna här varje morgon. Så mjukt och fint.

Vi firade en 14-åring häromdagen. Nu har alla mina killar fyllt år och det är en ynnest att få vara med och en del av deras liv. Jag har varit mamma i 25 år nu – hisnande siffra. För jag åldras ju inte själv, eller?

Midsommar kom och passerade. Jag gjorde en krans och bakade en tårta som ingen orkade äta. När jag sedan scrollade igenom alla svenska midsommarfiranden fick jag dåligt samvete över att jag inte erbjöd mina barn detta. Men ja ja, de får ju det här istället. Det är fint det också.