Jag vaknar tidigt och kryper upp i soffan om morgnarna med tända ljus och kaffe. Huset är tyst och när jag tassar förbi hundkorgen får jag bara en trött blick från Boris innan han somnar om i en djup suck. Jag påminner mig själv om att jag älskar tidiga morgnar och soluppgång, drar filten om knäna och lägger datorn i knät.

Våren sänker sig över Varberg idag. Vi går längs min barndoms strand då klockan slagit tolv och jag sluter ögonen för ett slag. Andas in, minns och vilar i nuet. En urna  från min barndom och ett grönt skrin fullt med mina förfäders minnen packas in i baksätet då jag åker hem. Jag vill veta allt om Då men inser hur viktigt det är att leva i Nu. Famlar efter balans, sinnesro och lugn.

Klär mig i en t-shirt broderat med “Give a damn”. Berättar den något om mig?
Vet inte. Tänker att jag tappat bort mig lite i mitt digitala universum och letar efter mina ord. Har varit upptagen med att lyssna in alla andra och och tvivlet kommer krypande.
Är jag där jag ska vara?

Så viktig fråga att ställa sig ändå.
Påminner mig själv, igen, –  jag älskar att skriva och fotografera. Berätta. Att jag har tankar jag vill dela. Ska bara ställa in skärpan på kameran lite bättre och vässa pennan.

 

Kommentarer till “Är jag där jag ska vara? 

  1. Du bär det sannerligen inom dig min s att för si sådär 7 år sedan då jag första gången kikade in hos dig i ditt digitala forum blev betagen fångad just av dina ord i kombo med din bild. Tänker att du kommer skriva böcker i alla möjliga olika former. Den berättande -den poetiska med mycket bild- Lyssna inåt där är skatten som du kan gräva ur. En kista full. Som inte tar slut fast du tar och öser ur den utan den fylls på igen och igen.

    Du har öppnat locket igen.

    Lycka!

  2. Resonerer mye med det du skriver. I år jobber jeg mye med å ta plass som jeg er og vil selv, uten å hele tiden tilpasse meg, være people pleasing. Ikke lett, men en prosess. <3 leser gjerne mer om dine tanker kring dette.

  3. En fråga jag själv tampas med. Så viktig och så svår. Jag tror jag börjar närma mig efter 53 år i livet
    Det du gör är fantastisk och viktigt . Dina ord och bilder skapar hopp och eftertanke.
    ❤️❤️

  4. Så sällan jag kommenterar. Men du, tack för att du skapar som ett extrarum till mig dit jag vill gå en stund varje dag. Med nyfikenhet. För jag vet. Att jag alltid lämnar med något: vackert, tankeväckande eller en känsla att ta vara på. Tack!

    1. Vad glad du gör mig. Dina ord är som en fin present denna fredag. tack för det.

  5. Kloka tankar, du är en sån förebild, båda stark och talangfull med en helt egen stil i det du gör som verkligen står ut på ett positivt sätt. Att addera lite svärta gör det vackra vackrare och det kan du som ingen annan. Tack för att du delar med dig i den digitala världen! Hälsningar Josefin

    1. Tusen tack Josefin. det betuyder mycket för mig. önskar dig en fin helg. kram K

  6. Vi är många som funderar på det där, du är inte ensam. Jag gillar ditt språk och dina bilder här i bloggen. En inspiration i mitt eget skrivande ibland. Att fånga vardag och liv och visa fler sidor än bara glansbilderna.

    1. Känns fint att man inte är ensam i detta. Tusen tack för ditt avtryck. kram K

  7. Stanna kvar! Du har så många kloka tankar att dela. Älskar balansen mellan djupa och mer lättsamma inlägg, mellan det superviktiga och det underhållande. Du gör skillnad, bidrar till det bättre. Please stay!

    1. tack! Mig blir du inte av med i första taget – ska vässa pennan som sagt och fundera lite på uttrycket. kram och tack

  8. kommenterar aldrig aldrig men vill bara säga att jag gillar din röst och dina färger på internet och hoppas att den inte försvinner härifrån, det hade blivit så mycket sämre då!

  9. Så viktigt, att känna inåt och reflektera, ställa sig frågan. Känner igen mig i allt du skriver.

    Men du ska veta att Du är grym på det du gör!!!

    Kram

  10. Jag tror på att hela tiden ta tempen på sin själ. Jag jobbar just nu med det jag älskar, med barn som upplevt våld, i Bris. Varit barnpsykolog i 25 år och att få finnas där, härbärgera, lyssna , hålla om, hålla i och finnas där är allt. Barnen lär mig hela tiden vad jag behöver veta, kunna och att göra.
    Dock är jag inte där jag borde vara i alla lägen. Lusten, fantasin och kreativiteten vill ha mer…

    1. Vilket vbiktigt jobb! Heja dig. Förstår dock att du behöver det kreativa i ditt liv som motv ikt till alltr det tunga. kram och fin helg

  11. Ställer mig själv frågan … & måste ibland säga saker högt för att jag ska inse eller ’kunna känna’ vad som är rätt/fel/bra/dåligt., vad j a g verkligen vill. Jag tror jag vet att jag är på rätt stig, jag fullkomligt älskar det jag gör, men jag måste sätta upp mål har jag insett. Nått att sträva mot, nått att längta till eller kämpa för. Då k ä n n s det rätt, meningsfullt & på riktigt … annars famlar jag mest runt & irrar omkring.
    Tack för fin läsning ~är dålig på att läsa bloggar men när jag tar mig tid & g ö r det är du en av favoriterna 💙

    1. Ja, visst är det så. Viktigt att stanna upp och reflektera. kram K

  12. Jag känner med dig.
    Har liknande funderingar just nu. Speciellt när de gäller ens Autentiska själv.
    Vem är jag egentligen? Vad gör mig lycklig? På riktigt.

    De finns så mycket distraktioner och man blir väldigt inspirerad men så har man också samhället som trycker en åt ett håll. Sociala media med. Vart skulle jag vara och göra om de bara handlade om min innersta känsla? Om jag vågade bestämma vad Sofia i mig egentligen känner.
    Super viktigt reflektion.
    Puss på dig

    1. Kära Sofia. Precis så. Vi har lite lika hjärnor. massa kramar och pepp till dig

Kommentarer stängda