Hej där,
Nu är det dags att sammanfatta boken Blå med Maja Lunde.
Älskade för övrigt ert engagemang i kommentarsfältet då vi pratade om “Otämjbar”:
Jag har valt att lyssna på Blå och haft med mig den på hundpromenader, i bilen och också somnat med den ett par gånger. Tyvärr gjorde det också att jag tog mig igenom boken på ett ganska splittrat vis – känner jag nu i efterhand. Det är flera tidsperioder och karaktärer att hålla reda på så jag borde varit mer dedikerad till handlingen. Med det sagt så ska jag ändå skriva ner hur jag kände för denna bokupplevelse.
Boken har en smart dramaturgi och de olika tiderna, miljöerna och karaktärerna vävs in i varandra på ett fascinerande sätt. Handlingen kretsar kring vatten – om is, älvar, floder, hav, regn och extrem torka.
Man får följa norska Signe som är en dedikerad klimataktivist – det är intressant och skrämmande hur de klimatpolitiska åsikterna skadar relationerna och får människor i Signes närhet att delas in i läger och skapar osämja. Alla vill väl men det blir så fel.
Det ser vi ju även i vår egen vardag just nu – det skaver, alla är inte på samma nivå i frågan och brinner inte lika mycket i engagemang kring klimathotet.
Boken handlar om Signes uppväxt med två föräldrar som har denna stora klimatkonflikt mellan sig och man får också följa med Signe som 60-åring i hennes älskade båt “Blå” då hon ger sig ut på havet. Boken vävs samman med David och hans dotter Lou som är franska klimatflyktingar i en dystopisk framtid – den stora torkan råder, flyr de söderut är det torka och krig och norröver är gränserna stängda till vattenländerna i Norden.
Jag tycker boken är fantastiskt skriven – den är väldigt målande och man känner sig nära karaktärerna. Boken känns feminin, mänsklig, skör och stark på samma gång.
Den är vackert skriven – det finns en sekvens i boken då Signe möter en stor val som simmar upp längs båtens sida och det susar i min mage. Både mäktigt och skrämmande på samma gång – på ett ögonblick kan hon hamna i vattnet och hon funderar över hur länge hon kan överleva. En annan del i boken hugger också tag – det börjar brinna och det sista dricksvattnet används för att släcka branden och Lou har stulit och gömt konservburkar med mat under damernas dusch i flyktinglägret. Nästan allt förstörs i branden och hon är förtvivlad – deras hunger river i magen även på mig.
Vad tar jag med mig – jo, ett ganska stort obehag inför vad som kommer möta oss i framtiden. Att vi alla är mänskliga, resonerar på olika sätt och att inget är svart eller vitt. Jag får också en inblick i hur det känns att vara förälder till ett törstigt barn i ett flyktingläger – det ger mig verkligen ett skrämmande perspektiv av hur många lever och hur tacksam jag själv bör vara.
Har ni läst ? Är nyfiken på vad ni har att säga om Blå.
Men nu till nästa bok – Jag har valt Stöld av Ann-Helén Laestedius. Många har skrivit att de tycker den är fantastisk!
“Som nioåring blir renskötardottern Elsa vittne till hur en man dödar en av hennes renar. Hon hotas till tystnad och blir smärtsamt medveten om att hennes ursprung väcker ett glödande hat.
“Stöld” är en vild och vacker jojk till renskötarlivet, men också en spännande roman om en sällan skildrad verklighet i norr. Där renar tjuvjagas och dödas brutalt och polisen inte utreder brotten. Där spänningarna mellan samer och andra bybor förgiftar generationer.
Hotet mot Elsa förändrar henne för alltid och genom åren bär hon med sig ett lent renöra som en ständig påminnelse. Familjen och släkten kämpar för rättvisa men i det tysta växer en desperation.
Augustprisbelönade Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna bygger på verkliga händelser. “Stöld” är en varm men samtidigt svidande skildring av en bortglömd del av Sverige där människor ställs mot varandra.”
Jag har en fråga?
Två veckor verkar vara för kort tid för att alla ska hinna med – det tar tid att beställa och få hem boken eller få den till biblioteket osv. Ska vi ha tre veckor på oss istället?
Vi läste Blå i vår bokcirkel IRL. Vi har genom åren läst närmare 150 böcker så mycket att jämföra med. Vi tyckte alla om Blå. Välskrivet men ändå lättläst om ett svårt och högaktuellt ämne. Skickligt med parallellhistorier och hur de knöts ihop. Målande beskrivningar. Dagen efter cirkeln regnade det när jag kom ut och det var så befriande. Ser fram mot att läsa bok 3.
Själv fick jag kämpa mig igenom boken och faktiskt när jag lyssnat 5 timmar valde jag att avsluta. Kanske var det så att jag redan i början inte gillade boken, jag lyckades aldrig känna karaktärerna. Som jag tycker är viktigt, en anledning är ju att om man känner för karaktärerna så vill man veta hur det går. Har funderat mycket över varför jag inte gillade den. Förutom ovannämda så var det kanske tanken på en sån trist framtid. Nog vet jag att klimatkrisen pekar åt stora förändringar, men jag vill leva i hoppet och tron att förändringen som sker faktiskt leder till en bättre värld. Kanske är jag naiv, men jag är en som tror på det positiva och att vår positiva kraft ska ta oss till en bättre värld. Inte bli skrämda av läskiga framtidsskildringar.
Tack för boktips!
Blå är fantastiskt skriven men har samt lättförstådd språkstyl även för icke svensk läsare. Aktuellt tema som lägges lite på isen pga pandemi. Eller hör dem ihop?
Dystopi? Snarare verkligheten som redan vi men definitivt våra barn kan uppleva. Hoppas att Sverige räknas som vattenland!
Är sugen att läsa hela trilogin.
Gärna 3 veckor för nästa bok!
Ja, jag tänker att dystopi står för en negativ samhällsvision. Nära och verklig, precis som du skriver.
Intressant tanke att nämnda teman kan höra ihop. Något att fundera över. Tack för din reflektion – önskar dig en fin kväll.
Ja, gärna minst tre veckor. 🙂
Jag har inte ens fått hem boken än. Det kändes lite surt att Adlibris var så seg.
Nämen, så sega?? Ok, vi kör på tre veckor för nästa bok. kram K
I eftermiddags när några regndroppar landade på fönsterrutan kom jag på mig själv att tänka ”Äntligen, nu kommer regnet!”
Det tycker jag är ett väldigt bra betyg till ”Blå” .
Maja Lunde målar upp ett möjligt scenario av vad misshushållandet av vår jord kan leda till. Liksom många av er andra gillar jag Majas språk och hur hon målar upp historierna. Desperationen och frustrationen hos Signe, hennes kamp och hur hon offrar relationer leder i slutändan till att hon räddar David och Lo. Det är tänkvärt att våra handlingar här och nu, handlingar som kanske inte ens är medvetna om, påverkar människor vi inte känner någon gång i framtiden.
Gärna tre veckor för nästa bok, Kristin. Man måste ju inte hinna läsa varje bok men nu har det ju börjat med två riktigt bra böcker så nu vill man ju inte missa nästa bok.
Tack för dina tankar kring din läsupplevelse – så fint att ta del av. Kram K
Yes – då gör vi så 🙂
Jeg slugte både “Biernes historie” og “Blå” sidste uge, og jeg elskede dem begge.
Mest af alt er jeg glad for Maja Lundes sprog. Det er kort, kontant, men fyldt med betydninger alligevel. Den måde hun bruger sproget på ligner både danske Herman Bang og Helle Helle – dem skal I læse, hvis I ikke har læst dem endnu 🙂
En anden ting jeg godt kan lide, er at hele klima-temaet får liv og en personlig side gennem Maja Lundes ord. Det kan godt blive lidt abstrakt, når man læser artikler, fagbøger osv., men Maja Lunde formår at give det personlige ansigter – det elsker jeg virkelig. Jeg led med Signe, Lou og hendes far :'(
Lagde I for øvrigt mærke til kontrasten: Signes near-death experience under stormen, hvor hun er lige ved at drukne, og Lous og hendes fars konstante, brændende tørst i en verden, hvor vand er en mangelvare.
Alt i alt en super god læseoplevelse 🙂 Tak, fine Kristin 🙂
Är så glad att den här boken valdes.
Jag hade inte valt den själv, men åh vad jag tyckte om den, tyckte om de två olika berättelserna som sedan vävdes ihop så fint.
De historierna fick en att tänka till.
Önskar att man fick veta mer om David och Lou. Kom det något regn?
Språket i boken tilltalade mig verkligen och jag vill läsa mer av Maja Lunde.
Jag lyssnade också på boken. Tyckte mkt om språket. Det var så levande beskrivningar man kunde inte låta bli att bli meddragen.
Först hade jag lite svårt att förstå hur de olika berättelserna var sammankopplade.
Blev lite besviken på slutet , kändes som det fanns så mkt mer att berätta.
Jag är inte helt klar med boken så törs inte läsa alla andras kommentarer än. Men denna bok har träffat mig på djupet. Inte bara för att min dotter också heter Lo (blev så verkligt då) men klimatångesten liksom nyper tag i mig. Måste göra allt i min makt. Kan inte förstå att vår framtid kan vara så mörk som den faktiskt beskrivs. Några stycken som fastnade extra mycket handlade om att kvinnor en gång tränade och åt nyttigt för att bli slanka – och nu var slankheten ett tecken på fattigdom och kris.. vilket perspektiv man får. Samt stycket som handlade om att ena dagen är allt som vanligt och nästa dag är krisen kommen till ens egna gata. Huga. Älskade språket och hur lugn boken var trots krisen, kommer rekommendera den vidare!
Jag älskade Blå! Mycket mer än Binas historia. Men det kan ha att göra med att jag är seglare, och tyckte så mycket om att läsa om den gamla kvinnan ensam i båten (målbild för ålderdomen?). Jag lånade däremot ut boken till min pappa eftersom jag trodde han skulle gilla seglingsbitarna, men han verkade inte alls imponerad, haha…
Det märks, tycker jag, att Maja Lunde skrivit för tv. Det är liksom filmiskt berättat, med nästan formulär 1:A-dramaturgi, en enkel och rak handling, och skickligt gestaltade scener. Sånt greppar ju tag om en. Sedan fick man ju en ANING ångest av slutet…kommer det komma något regn? 🙁 🙁
Har för mig att jag såg att Maja Lunde skrivit något nytt nu? Men kommer inte ihåg om vad. Tror också att hon skrivit ungdomsböcker, kan ju vara något.
Roligt med bokcirkel, nu hade jag råkat läsa denna tidigare men ska försöka haka på i realtid en annan gång. Jag har varit med i massor av bokcirklar genom åren men får aldrig riktigt till det… Kanske att digitalt passar mig bättre.
Przewalskis hest, er Maja Lundes siste bok. Ser ut til at den er oversatt til svensk på Adlibris i hvertfall.
Snösystern er en fantastisk barnebok av Lunde, med vakre illustrasjoner av Lisa Aisato. Min favorittbok i desember (selv om jeg er 50) 24 kapitler som en julekalender 🙂
Ja, tre veckor hade varit bra. Och skönt.
Jag är ff inte klar med boken Blå, kom igång lite sent då jag hade en annan bok parallellt. Än så länge gillar jag den, men blir också lite låg av den, behöver lägga ifrån mig den ibland för att ‘andas’. Men känns viktig att läsa.
Binas historia har jag beställt som pocket (i min lilla, lilla lokala bokhandel 📚) . Månadsskiftet april/maj ska den komma, nytryckt och allt.
Innan Blå läste jag Love warrior istället för Otämjbar, jag har hamnat lite i otakt, hehe.
Jag skriver upp alla titlar som förekommer här för att läsa längre fram, om jag inte hinner nu alltså.
Så tack för alla boktips!
Jag märker att jag har lite annan åsikt än de flesta andra här men jag gillade inte alls Blå. Jag tyckte att den bara var spretig och karaktärerna sa mig ingenting utan kändes bara krystade och konstiga på nåt sätt. Håller med om att ämnet är viktigt men i de här formatet gick det mig förbi eftersom den inte alls grep tag i mig.
Riktigt besviken- har tidigare läst Binas historia och den tyckte jag mycket om.
Har tyvärr inte hunnit läsa Blå, men den står på min ”att läsa lista”. När den förra lästes hade jag nyss börjat på en annan bok som jag läste parallellt. Känner att jag vill avsluta den innan jag ger mig in på nästa. 🙂 Fortsätter gärna att vara med i bokcirkeln så fort jag kan. Livet kom också emellan. Jag skulle önska att vi hade 3 veckor att läsa en bok, men 2 får gå såklart om det bestämms.
/Anna-Lena
3 veckor hade varit toppen för att hinna med 👍
Tyckte mycket om denna boken. Har även läst Binas historia, och gillar verkligen språket i båda böckerna. Känns vackert men ändå som realistiska konversationer och karaktärer.
Tyvärr gör boken mig rätt så deppig, men sådana böcker vill man ju också läsa ibland. Speciellt deppigt att det känns inte ens som att David och Lou är karaktärer i en framtid – de finns idag, bara det att det kanske inte händer i just Frankrike. Tycker det är svårt att sätta ord på mina tankar – och lite nervöst. Men kul med bokcirkel!
Hej Bokcirkeln!
Jag slukade verkligen den här boken. Tycker språket är helt fantastiskt och jag drogs verkligen med i handlingen. För mig etsade sig historien om David och Lou fast i mitt hjärta. Hur snabbt ens vardag kan sättas ur spel och vad som händer med människor när man inte har någonting kvar. Så tänkvärt i den värld vi lever i just nu när vår egen vardag har vänts upp och ner i och med pandemin. Boken får mig att vilja engagera mig och göra mer för att vår framtid ska vara lite ljusare än denna dystopi. Blir sugen på att läsa mer av Maja Lunde också, har förstått att Binas historia också ska vara fantastisk!
Hälsningar Anna 💖
Tack för dina tankar kring boken – rekommenderar Binas Historia varmt, läste den för ett år sedan och slukade den precis som du nu gjorde med Blå. Maja är verkligen en fantastisk författare.
Du har skrivit fint om Blå och vad den handlar om, jag läste den för ett tag sedan med stor behållning!
Jag tycker Lunde är en mästare på att få ihop historia, nutid och dystopisk framtid för att visa var miljöförstöringen och förbrukningen av jordens resurser kan lämna oss eller generationerna efter oss. Det är skrämmande att se så egoistiska människor blir när de blir äldre, blir rikare eller hamnar i en katastrofsituation – medmänsklighet och humanism är viktigare än någonsin.
Håller med dig – Maja är fenomenal. Tack för dina tankar kring boken och vad den lämnat för känsla hos dig.