Så vad tycker ni om Otämjbar?

Jag känner mig uppfylld och upplyst efter jag tagit del av Glennons senaste bok. Jag lyssnade på boken under mina promenader och tog skärmdumpar likt nedan på de sidor jag gärna ville stryka under med fet märkpenna. Det finns otroligt många insikter mellan sidorna och jag ska försöka sammanfatta vad som gav mig gåshud.

Först och främst tycker jag boken är välskriven i ett rappt tempo som tilltalar mig – språket är ärligt och det finns inget mästrande och självförhärligande som man ofta stöter på i den här sortens böcker annars. Ni som läst, håller ni med eller tycker ni författaren är självgod?

Jag personligen tycker inte Glennon sätter sig på några höga hästar eller är pretentiös i sitt budskap. Fast det beror naturligtvis också på vad det är för plats i livet jag själv befinner mig på när jag läser dessa rader.
Jag tycker hon pekar på den krassa sanningen med egna erfarenheter som underlag, visar sig mänsklig och sårbar, det är rått och ärligt. Hon ursäktar sig inte, hon är modig och skörstark, hon tar plats. Och jag gillar det.

Glennon skriver om könsroller, barnuppfostran, rasism, sina äktenskap, sociala normer, anorexia, psykisk ohälsa, missbruk och religion på ett väldigt empatiskt sätt – det är kärleksfullt och samtidigt självkritiskt och jag blir full av beundran. Otroligt inspirerande och läkande att få ta del av Glennons reflektioner i dessa ämnen.

Alexandra Pascalidou skriver i förordet – “Använd den här boken som en spegel. Se dig själv och ditt eget liv.”
Jag är beredd att hålla med – detta är en bok jag kommer återkomma till och plocka upp då jag behöver påminnas och få styrning i livet. Den här boken vill jag rekommendera till alla jag känner – inte bara kvinnor.

Bokens början är fängslande minst sagt – “För fyra år sedan, då jag fortfarande var gift med pappan till mina tre barn, blev jag förälskad i en kvinna”. Klart man blir nyfiken på fortsättningen…

Ovan fick mig verkligen att tänka till. Det är ju sant.

Hela boken är full av den här sortens insikter och är verkligen en ögonöppnare. Så nyfiken på att höra vad ni tycker om boken – berätta gärna!

Nu är det dags för nästa bok och valet föll på Blå av Maja Lunde. Hoppas du kan få tag på den i den lokala bokhandeln, på webben, på bibblan eller som ljudbok.

Så ses vi här om två veckor igen, den 11 mars, och pratar om boken.

Ses i kommentarsfältet här under nu då – ska bli spännande att läsa era reflektioner.

 

Lämna ett svar till Kristin Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Bokcirkeln – Låt oss diskutera Otämjbar

  1. Hej alla! Något sen med min reflektion men känns ändå fint att få summera boken i några ord.
    Likväl som flera andra här i tråden är det det här med MOD som fastnar hos mig., får en kick av det, lite jädra anamma. Att följa sin inre sanning osv. Jag tycker dock att det lätt blir lite kliché av att bara stanna där. För jag tror att vi är väldigt många som vill följa vår alldeles unika sanning men inte vet hur vi ska få tag i den. Hur hör man den där inre rösten? Hur ska jag göra för att följa vägen in i mitt hjärta för att där möta mig själv med allt som jag är? Att bara säga ´följ ditt hjärta´ blir lite ångestladdat för mig. Jag vet att jag ska det men hur då? Det blir därför lite för mycket av det för mig i boken.

    Det är även något som skaver när det gäller det här med ´feminismen´ som är som en bas genom boken. Inte för att jag inte håller med, för visst gör jag oftast det, vi kvinnor är med om mycket. Inte för att jag inte känner igen mig, för visst gör jag det. Därför uppskattar jag så mycket de episoder när hon refererar till sin son. Att det faktiskt handlar mycket om att det är väldigt svårt att leva som människa just nu. Oavsett kön. Är lite trött på den klassiska pajkastningen på män. Då har jag ändå upplevt min beskärda del av övergrepp, missbruk m.m. samt arbetar med kvinnofrågor. Just därför kan jag ibland uppleva att det blir lite för mycket fokus på det hemska patriarkala samhället. Jag vill hitta nya infallsvinklar i diskussionen. Det får jag stundtals genom boken. Dock ligger `feminismen´ som en tung våt filt över alla de fantastiska reflektioner och insikter som boken ger.

  2. Hej Kristin och alla i bokcirkeln!

    Vad härligt att vi är igång 😍

    Jag tycker att boken var otroligt tankeväckande och jag tar med mig mycket.

    En del i boken som verkligen har etsat sig fast är insikten om att vi ofta har omedvetna förväntningar på andra och framför allt våra barn. Det är förväntningar som vi både ärver och som har formats i oss över tid. Förväntningarna gör ju att vi ställer laddade frågor och försöker (omedvetet) ”tämja” våra barn efter våra egna förväntningar. Det är så tydligt och bra beskrivet i boken och jag ska verkligen försöka tänka på det här i relationen till mina egna barn.

    Laddar om för att slänga mig över Blå nu! 🤩

  3. Nu är jag också med ! Jag har inte riktigt läst ut boken men jag har inte alltför för många sidor … jag tycker ärligt talat att den blir lite för tjatig därför lägger jag undan den, jag gillar inte språket och ja jag tycker faktiskt att hon blir en aning självgod ibland, för mig blir det för präktigt och amerikanskt på något vis, som att hon besitter de rätta svaren … det finns ljuspunkter absolut och ämnet feminism är alltid aktuellt. Det som jag tycker är bäst om boken är att hon skriver mycket om mod, vilket man som dagens kvinna är fri att välja , viljan att leva som man vill , vilket hade varit otänkbart för en kvinna för några generationer sedan … och sorgligt blir det alltid när man tänker att det fortfarande finns kvinnor i världen som kämpar med sådan vi tar för givet så kampen om kvinnans rättigheter tar liksom aldrig slut känns det som …
    men orden och sätter hon berättar på fastnar liksom inte på mig på det sättet jag hade önskat .

  4. Tyckte mycket om boken och är glad för att denna bokklubb “pushade” mig att läsa (i mitt fall lyssna på) den! Det tog mig en stund att komma in i den då jag inte alls tyckte om översättarens intro (fick en känsla av att hon mest ville berätta sin egen historia vilket kändes fel som intro i en bok om en annan författares liv) samt den första berättelsen om geparden på zoo som kändes ganska platt. Men! Efter det följde en berättelse som var en vacker resa att följa med på. Jag såg både mig själv i den och min mamma, som när hon var kring 40 lämnade min pappa för att leva sitt liv fullt ut och för henne innebar det att dela livet med en kvinna. Det jag vill ta med mig från boken är hur viktigt och givande det är att följa sitt hjärta, det låter så banalt men det är allt annat än det, det är det finaste vi har.

    1. hej,
      Jag var inte heller beredd på introt och håller med dig till viss del, det landade inte så bra hos mig. Men så fort boken drog igång så var jag fast. Tusen tack för dina tankar och för att du delar –

  5. Kommer in lite sent här och Tackar jag med
    för det här fina initiativet, Kristin
    och säger hej Bokklubben..! 🙂

    Precis som en del andra skrivit så tror jag inte att jag hade
    läst den här boken om det inte vore för bokklubben,
    – så extra tack..!

    Jag läste originalet (bor i England) som gick att köpa
    begagnad i väldigt fint skick. 🙂

    Språkligt är detta inte alls vad jag brukar dras till och den
    kunde kännas lite upprepande i delar, tycker jag.
    Ibland kunde den också falla in i något som kändes
    opersonligt och kliché, kände jag.
    MEN, – jag hade också tårar rinnande plötsligt vid vissa passager
    och kände d j u p igenkänning och blev berörd i långt fler delar
    än så.

    Hundöronen är för många för att ens lista här {vilket säger en del},
    men några för mig är, med en röd tråd av att vara de till synes
    ‘enklare’ upplevelserna {självupplevda inte bara för Glennon men
    också för mig} ;

    Kapitlet ‘Gatherings’ om när Glennon’s son har vänner hemma
    och pojkarnas sätt att självklart svara ja och ta för sig,
    medan flickorna läser av varandra först..
    “Each looks to a f r i e n d s face to discover if s h e h e r s e l f
    i s h u n g r y.” (…)
    “The boys looked inside themselves. The girls looked outside
    themselves.”

    Kapitlet ‘Feel’, som rör något jag tänkt massor på de senaste
    åren, något jag tänker att jag tappat sedan jag var ung,
    om att någon slags nyckel är att känna a l l t. Att d e t är
    att leva ‘rätt’, snarare än när vi är ‘glada hela tiden ‘.
    Jag tycker så mycket om Glennon’s rått ärliga;
    “I did not know, before that woman told me, that all feelings
    were for feeling. I did not know that I was supposed to feel
    e v e r y t h i n g. I thought I was supposed to feel h a p p y.
    I thought that happy was for feeling and that pain was for fixing
    and numbing and deflecting and hiding and ignoring.”
    Jag är tacksam för den påminnelsen utifrån.

    I kapitlet ‘Smiles’ fanns en så modig och fin beskrivning av
    att vara Amerikan i Paris;
    “Paris is elegant and old. Being there made me feel elegant
    and young. It helped me forgive America for our arrogance and
    fury. In Paris, surrounded by ruins of ancient baths, guillotines,
    and churches more than a thousand years old, humanity’s mistakes
    and beauty are unfurled like a mural. In America, we are so new.
    We still fancy ourselves conquerors and renegades. We’re all still
    trying to be the ‘firsts’ to do this or that. Can you imagine?
    We are all competing for our parents’ attention, and we have no
    parents. It makes us a little jumpy.”

    I kapitlet ‘Eyes’ om att se sig själv i ögonen på riktigt.

    I kapitlet ‘Vows’ om ett av Glennon’s favorit-ord. Selah.
    “It’s believed to be a signal to the music director to silence
    the choir for a long moment, to hold space between notes.
    The silence, of course, is when the music sinks in.”

    Mitt begagnade ex är nu synligt begagnat. Vikt, ibland med
    hundöron både i över, – & underkant, och jag hade först tänkt
    skicka den vidare i paket till min syster i Sverige, men jag
    kommer vilja återvända till den här och se vad, om något, jag
    läser annorlunda längre fram.

    Bubbel inuti, tårar och en bok så mycket tjockare efteråt
    av hundöron. Det känns som ett högt betyg.
    Tack igen, Kristin.

    1. Fantastisk recension Hannah – tack för dig. Känns som jag upplever boken igen genom dig nu när jag läser dina reflektioner. Blir sugen på att läsa den på engelska nu även fast jag inte har vanan inne. kram K

  6. Tack, Kristin för initiativet med en bokklubb, så bra idé. Nu får vi utmana oss i läsning som kanske inte hänt annars.

    Jag tycker verkligen om boken för att den kvickt, omväxlande och tar upp många olika perspektiv på vad det innebär att vara kvinna mitt i livet, den bjuder in till reflektion och insikter. Som några av er skriver kan jag verkligen se mig i spegeln i vissa delar men men i andra avseenden får den mig också att fundera på om jag helt tror på det jag läser.

    Glennons liv innehåller delar som jag själv inte har erfarenhet av som ätstörningar, missbruk och psykisk ohälsa. Trots det träffar hennes beskrivning av livet som ett motstånd precis rätt i prick, ingen har sagt att livet ska vara lätt och det viktigaste vi har för att ta oss igenom svårigheter är varandra. Vi får inte heller glömma att livet inte är en plikt, det är en möjlighet.

    Det fastnar också hos mig hur vi flickor formas för att passa in, vara till lags och vara omtänksamma. Vi uppfostras och uppfostrar varandra så, lever livet efter den normen. Men när barnen börjar bli vuxna och inte har samma direkta behov av oss har vi försakat vår egen önskan och vilja så länge att vi knappt själva längre vet hur vi ska veta vad vi själva vill och önskar. Jag ska, efter att ha läst den här boken, ta med ordet FRIHET som ett ledord framåt.

    1. Tack för dina tankar – det glädjer mig att du var med och läste, speciellt eftersom det är en bok du annars kanske inte valt.
      Frihet – det ledordet har jag haft med mig sedan jag var 20 och det betyder otroligt mycket för mig.
      Tack för för dina tankar kring boken.

  7. Hej bokklubben:)

    För mig var detta en bok om mod. Mod att våga känna efter och lyssna inåt. Jag känner att den gav mig modet att tänka att jag är på rätt väg som just nu försöker lyssna inåt på vad jag själv verkligen vill. Vilka val har jag gjort själv i livet och vilka har jag fått av omgivningen, vilken är min sanning?

    Den var tänkvärd i många stycken och lätt att lyssna på. Gillade Alexandra som uppläsare.

    Jag tror att jag kommer lyssna på den igen om några månader för att se om jag lyssnar på samma sätt.

  8. En helt klart annorlunda bok än de jag brukar läsa, enig i mycket du skriver om text, språk och rytm, det är en glädje att läsa.

    Dock tycker jag det är mycket som är att slå in öppna dörrar och amerikanskt, eller så ligger bara hennes ”gamla liv” så långt ifrån mitt eget att det verkar uppstyltat och konstigt. Bl.a kapitlet om memot man får från BB (sidan 147); Att man ska curla sina barn. Det kan väl inte finnas en levande människa som menar att det är vägen man ska uppfostra sina barn längs??? Eller?

    Så uppfriskande och trevlig läsning, och såklart det viktigaste till sist; det snyggaste omslaget jag sett på åratal!

  9. Jag tycker det var en väldigt givande bok, och kanske lite extra intressant just för att jag nog inte självmant skulle valt denna typ av bok. Jag lyssnade på den och tar verkligen till mig ditt tips Kristin om att stanna upp och skärmdumpa vid bra stycken.

    Jag tycker såhär någon vecka efter boken tog slut, att det är lite svårt att komma ihåg/få med sig alla dimensioner av boken. Jag sitter liksom kvar med några starka delar, men inser att vissa delar gick mig lite snabbt förbi. Min reflektion kring det är att vissa delar nog tilltalade mig som person mer och/eller där jag ”befinner” mig just nu. Det blir många delar av boken som får återbesökas och som jag tar med mig (och som faktiskt redan diskuterats och rekommenderats för vänner).

    Gällande bokens början så fångades jag faktiskt minst lika mycket av Alexandra Pascalidous förord. Ibland tycker jag att orden kan betyda mer när jag vet vem personen bakom orden är, vilket gör att jag då ställer mig frågan om bokens samtliga delar fastnat mer hos mig om jag känt till författaren i förväg. Det är precis som att orden betyder mer/väger tyngre för att jag själv tycker mig ha en relation till författaren. Intressant att utforska mer för min del…

    Jag tycker annars att boken är lagom lång och på ett härligt, frigörande och snabbt sätt byter ämnen. Det avhandlas ju hiskeligt många viktiga ämnen och perspektiv i boken och det sker i ett rappt tempo där inget går riktigt i långbänk. Upplyftande!

    Tack för insiktsfull läsning Kristin!

  10. Kära bokklubb,
    Tack Kristin för att du tipsade mig om denna bok.
    Ärlig och rak – klok som en bok! 🙂
    En brilliant kombination av kunskap och storytelling. Jag har lyssnat på den och den har verkligen förgyllt mitt liv – på gymmet, när jag städar och kör bil.
    Btw. Smart att skärmdumpa när du lyssnar. Det slog mig flera gånger att ”åh det där vill jag komma ihåg”’ jag borde skriva ner allt – men så tänkte jag att om det är viktigt för mig kommer jag att komma ihåg det.
    Jag tar verkligen till mig möjligheten att sätta stopp för att flickor, tjejer & kvinnor i alla åldrar inte ska få vara sig själva – sitt sanna kraftfulla jag utan att bli nedtystade och ogillade. Jag vill fortsätta hylla alla coola kvinnor runt om mig – vad de än tar sig för. Så länge alla gör sin grej fullt ut finns det bara möjligheter och ett överflöd till oss alla. Och jag blir påmind om att fortsätta sprida den känslan vidare till alla unga tjejer runt om mig. Min egen dotter – hennes vänner o alla jag möter. Kraften att vara och göra det jag vill se mer av i denna värld.
    Jag ser fram emot nästa bok!
    Kram Anna

  11. Fastnade snabbt i den här boken (lyssnade på den) och ville lyssna hela tiden. Blev som uppslukad.
    Jag gjorde precis som du Kristin, skärmdumpade eller pausade och skrev ner meningar som tilltalade mig och som jag vill ha med mig i livet.
    Kommer garanterat att köpa den här boken, för jag vill ha den i min bokhylla, vill läsa den igen och senare i livet låta mina barn läsa den.
    Har redan tipsat nära och kära om boken och kommer fortsätta att tipsa vidare.
    Ska bli spännande att dyka in i nästa bok nu.

  12. Uppskattar boken men hade svårt att knyta ann till vissa delar. Men tror det speglar min egna rädsla för att bryta mig loss från normer osv. Den var liksom på ett bra sätt lite besvärlig att läsa /lyssna på för den utmanar att tänka om och bryta sig loss. Make sense? 😊

    Skulle rekommendera den till andra för den är utbildande och upplysande!

  13. Redan efter förordet hade jag tipsat mina nära om att denna bok måste läsas! Boken berör och lämnar avtryck. Författarens ord uppenbaras i mitt huvud och jag kommer på mig själv med att referera till boken i olika sammanhang.
    Tack för att du gav mig denna bok!

  14. Läser inte heller denna sorts böcker..? Men blev lite tagen av denna varma, välskrivna men lättlästa bok. Med stora som små reflektioner och iakttagelser, som jag inser betyder väldigt mycket för mig som är ”mitt i livet”, men ändå känner mig lite vilsen. Den ger mod och kraft till förändring, och en styrka att våga lyssna och lita på sitt inre. Tack för detta härliga forum!

  15. Jag älskar att läsa böcker som ger mig känslan att jag vill ge den och dess innehåll till alla i min omgivning. Just det gav denna bok mig. Som du skriver är de många plan den berör på. Orkar inte helt den delen i att hitta sig själv genom att hitta en kvinna och få det perfekta livet (nu lät jag lite hård). Men boken ger mig så mycket om allt annat. Saker jag tänker att de där ska jag tänka på när jag uppfostrar mina flickor. Men även värderingar och tankar jag ska ta med mig i ryggraden för att bli den jag vill vara!

    1. Känner att när jag läser denna att jag redan är lite på väg mot den jag vill bli men att den också är en push i att fortsätta att utmana mig själv men att även se in i mig själv. Har precis börjat meditera och känner precis samma som hon även om det ibland inte är lika starkt. Har nog inte gjort det tillräckligt länge bara.

  16. Jag är så splittrad med denna bok. På ett sätt så spyr jag på allt bra hon har nu och hur hon hittat sig själv osv osv men sen så skriver hon väldigt rättfram och översättningen är mycket bra vilket gör att vissa fraser verkligen stannar hos mig. Hade det inte varit för denna bokklubb så hade jag inte läst den. Min dotter läste på baksidan av den och sa att det var en väldigt annorlunda bok för mig att läsa mot vad jag brukar. Så jag är glad att jag läst den.

    1. Detta glädjer mig verkligen! Så lätt att bara välja böcker man vet är ens genre annars och välja bort den här sortens bok pga förutfattade meningar.
      Fint att du gav den en chans och det är ju såklart ok att inte köpa allt rakt av. Kul att du är med här inne – nu kör vi Blå då va?

      1. Har faktiskt redan läst blå så blev lite besviken där ; ) vill ju fortsätta att bli utmanad : ) men kommer hänga med i diskussionen iallafall. En mycket bra och intressant bok.

        1. Ah, det var synd!! Har du läst Binas Historia av samma författare? Den är grym, så har du inte läst den så kan du väl ta den så länge samtidigt som vi andra läser Blå?
          Tipsa gärna om böcker till nästa bokcirkel 🙂

  17. Jag älskade boken! Fick många ”ja just det!” -upplevelser. En äkta bok som gick rakt in i mig. Vill att alla ska läsa den. Och jag kommer definitivt att prata med mina barn om både det ena och det andra efter detta. Gillade att hon visade i boken hur hon levt och sagt saker till sina barn och sedan efter några år väljer orden till sina barn på ett helt annat sätt utifrån sina upplevelser.
    Gillade också att hon hela tiden återkommer till att man ska vara som man är och må bra i det. Att ingen ska forma dig till något du inte är. Kan själv känna hur lätt det varit genom åren att vara den där duktiga flickan i mångt och mycket. Hur mycket jag tar på mig som kvinna, väljer bort saker och sätter mig själv i sista rummet istället för att stå för mina önskningar och behov och leva så som jag själv vill. Jag har ju inget som hindrar mig. Måste bara bli bättre på att tala om hur jag vill ha det, inte stänga inne saker och hur pinsamt vissa saker än må vara så ska jag prata öppet om det för min familj. För precis som hon sa, om jag lever på ett visst sätt så tror ju mina barn att det är så livet ska vara. Jag måste vara ärlig i allt och visa dem rätt på vägen. Typ så. Det fastnade jag för. Hon känns så äkta. Tänk att få diskutera livet med henne. Önskar att vi kunde ha bokcirkel i ”the real life” för det bubblar i mig och det är så mycket jag vill diskutera.

  18. Jag tycker att boken är fantastisk. I vanliga fall är jag allergisk mot böcker som handlar om någon som ”funnit sanningen”, men den här boken är något annat. Den är genuin, ödmjuk men också kaxig på ett härligt, förlösande sätt. Jag har flera av Glennons ord med mig i huvudet, t ex ”vi kan göra svåra saker” och ”världen behöver fler okontrollerbara kvinnor”.
    Det känns som att jag bara vill ha mer av Glennon och hennes visdomar och hennes bok kommer jag bära med mig länge, länge.
    Tack Kristin för att du fick mig att läsa den!

    1. Håller med dig helt – brukar också tycka att böcker skrivna av folk som “funnit sanningen” är lite geggiga och självförhärligade. Men den här var som en örfil och en varm kram samtidigt – mycket bra! Rekommenderar dig att läsa hennes Love Warriors också – läste den för flera år sedan och minns att jag tvingade min man att läsa den direkt efter eftersom den gav mig så mycket.

      1. Blev lite sugen på att läsa love warrior efter denna men lite orolig för att den ska vara samma sak typ. Är den så eller är det värt att läsa den nu efter denna?

        1. Det var så länge sedan jag läste den nu så jag kan inte vara hundra på att den är lika givande att läsa efter man läst Otämjbar – är du en snabbläsare och har tiden så skulle jag ge den en chans.