Så, vad känner vi för ”Lisa och Lilly: en sann kärlekhstoria” med Mian Lodalen?
Jag blev så himla ledsen av berättelsen om de två 16-åringarna kärlekshistoria. Att vara lesbisk i början av 1900-talet var mer eller mindre omöjligt med samhällets trångsynta syn på homosexualitet. Så mycket skam och skuld, blir helt bedrövad över att det var så. Vilken hopplös tillvaro.
Boken handlar om Lisa och Lilly som möts på en dansbana och blir förälskade i varandra. Sedan följer många nätter då de smiter ut för att träffa varandra, diskuterar politik och träffar andra ungdomar. När familjerna får reda på relationen försöker de hålla flickorna isär.
Detta är en vacker och smärtsam skildring i hur stark kärleken till en annan människa kan vara och vi får också ta del av hur arbetarfamiljer levde runt denna tid. I en passage pratar flickorna om Selma Lagerlöf, hur hon kanske är homosexuell som lever under samma tak som en kvinna, kanske kan de göra något liknande själva, att den Lilly kan vara hushållerska åt Lisa?
Blir så arg över att deras kärlek var ett brott i lagens mening och att inte ens Lisas syster kunde stötta henne i henne situation.
En fängslande roman – en viktig berättelse som baseras på en sann historia. Har ni läst?
Vad tycker ni?
Jag har fler boktips.
Jag läste även Malin Wollins bok ” När jag tänker på henne” – en fantastisk bok som berörde mig djupt. Jag har själv stor erfarenhet av att leva nära mental ohälsa och när man läser om frustrationen, hopplösheten, sorgen, hatet och ångesten kan jag verkligen relatera. Det är en fantastisk skildring där både mörker och humor får ta plats och så mycket som skrivs mellan raderna. Texterna är otroliga – ofta går jag tillbaka igen och läser om texten för att det känns så nära och äkta.
Boken handlar om Sara och Linda, två systrar och deras familjesituation. När jag tänker på henne är en roman som beskriver såriga relationer och om att kunna förlåta sig själv och andra.
Mycket läsvärd.
En annan bok jag mer än gärna rekommenderar är Frida Boisens nya ”Du är inte längre min dotter” – jag lyssnade nonstop på denna bok under ett dygn. Fridas tidigare berättelse ”Berätta aldrig det här ” om hennes mammas mentala ohälsa och självmordet som följde var väldigt gripande och den nya boken greppar också tag om hjärtat. Här berättar hon om sin relation med sin pappa – en destruktiv berättelse full av alkohol och våld. Om en pappa som inte är allt annat än närvarande och snarare väljer bort Frida gång på gång. Väldigt smärtsamma upplevelser och man får verkligen perspektiv på hur olika livsförhållanden kan se ut. Bra och välskriven – den här måste ni läsa eller lyssna på.
Tredje boken jag plöjt igenom är ”Tills vi alla dör” av Diamant Salihu. Detta är en viktig och stark samtidsskildring om Rinkebykonflikten mellan de rivaliserande gängen Shottaz och Dödspatrullen. Känns viktigt att få någon form av förståelse för bakgrunden till alla fruktansvärda dödsskjutningar som har ägt rum de senaste åren. Känner otroligt stor empati för alla familjer detta påverkar och tycker det är hjärtskärande att vi i Sverige inte kunnat skapa bättre förutsättningar för dessa barn som dras in i gängkriminalitet. Känns som jag vill säga upp mig och börja jobba med integration istället. Denna bok tycker jag verkligen ni ska läsa och också ta del av poddavsnittet med Diamant på Framgångspodden.
Vilken bok ska vi ta tag i nu. Jag har börjat läsa ”Mammorna” med Alexandra Pascalidou. Någon mer som är intresserad av den?
Jag älskade boken om Lisa och Lilly. Åh vad man kände med dem. Man kunde verkligen känna deras kärlek och åtrå till varandra, hur den vibrerade rakt ut genom bokens rader. Och dygnet de fick tillsammans i lägenheten känner man ju igen från när man själv har varit nykär. När man kan leva på luft, och man aldrig någonsin vill att tiden ska ta slut. Kärlekshistorien var vacker, men så smärtsam och sorglig. Jag tycker också att bokens miljöer var så fint beskriva. Jag kände igen gator och platser, och kunde i min fantast bygga upp en bild av hur det såg ut för 100 år sedan. Det var en fin historiks skildring av hur det var att leva i Stockholm i början av 1900-talet. Är nyfiken på att läsa Mian Lodalens nästa bok, Lesbiska ligan.
Tack för tips på de andra böckerna. De låter också mycket läsvärda.
Jag rekommenderar verkligen Herrarna satte oss hit. En dokumentär berättelse om samiska familjer i början av 1900-talet. Boken fick Augustpriset för bästa fackbok men ger samtidigt samma läsupplevelse som en stark roman. Historien om familjerna som tvångsförflyttades är otroligt varmt och vackert berättad av Elin Anna Labba. Det finns sorg och mycket smärta förstås men framförallt så mycket kärlek, både i berättelserna om landskapet, renarna och familjelivet som sparats från dom som var där… och i Elin Anna Labbas sätt att återberätta med stöd av intervjuer från anhöriga. Den här författaren har en sån otrolig närvaro även i sin egen röst när hon läser texten. Så en väldigt fin läsning även som ljudbok.
Jag tror att alla som älskar en plats eller naturen blir golvade av denna bok och jag tror att den även bidrar till en större förståelse för den samiska kulturen men även om relationer mellan människa och natur och ja människor emellan. Otroligt skickligt och makalöst vackert.
Rekommenderar Stöld av Ann-Helén Laestadius om du/ni inte läst den!
☺️🍁
Den har varit med i Kristins bokcirkel. Jag läste den i somras. En mycket bra bok som jag också rekommenderar.