På fredagen

Har aldrig varit så ordlös som nu. känns det som.
Sitter med min dagbok och kan inte skriva ner vad som händer.

Torra löv faller från äppelträdet och jag drar mig undan.
Kan det vara 22 grader i vattnet? Jag stirrar rakt ner på mina fötter då jag går mot bryggan och tar mitt dopp. Om jag inte ser någon så ser dem mig inte heller. Visst?
Kan man bara få vara för sig själv ett tag, läsa fyra böcker och göra päronmarmelad?

Har funderat på att dra ut mattan här på övervåningen eller skaffa en valp. Kanske båda. Projekt eller tröst. Något att hänga upp sig på när hela havet stormar. Hjärnan behöver koppla av och jag vilar i att göra.

Någon skrev att jag var luddig och hintar om saker men berättar inte riktigt vad som försigår i mitt liv. Så får det vara.
Jag kan varken ge mer eller mindre. Jag skriver om det som finns i mig just nu. Kanske är allt rosenrött och skimrande ett tag, med svalkande bad, skrattande ungar och ljummen lemonad i sommarkvällen. Ibland kanske jag inte ens orkar lyfta armarna för att tvätta mitt hår och det känns som livet runnit ur mig.

Jag går igenom livet precis som alla – det är hagel och örfilar vissa tider. Det är mjuka smultronpussar och glass andra veckor.

Men jag är ändå av åsikten att har man en möjlighet att nå ut med ett budskap, väcka tankar & känslor, dela information och vara en tröstande medkännande syster – ja, då gör man det.

Även om man inte riktigt kan berätta för flera tusen främmande människor exakt vad som händer egentligen.

Jag plockade i alla fall den där buketten som jag gör om fredagarna.

Så badade jag och satte på mig blommig klänning.

Jag bad mellanbror flytta två soffor med mig i utbyte mot en pizza.

Sådärja. Boris tyckte ordningen var återställd och satte sig nöjd för att posera.

Blöta badkläder och handdukar i varje vrå. Sommarlov ett tag till.
Önskar dig och mig en mjuk helg.

Stackars igelkottar och köpt tårta till skolavslutningen

Det räcker med att vara borta bara några dagar från trädgården så har den vuxit ifrån mig. Då jag kom hem fick jag binda upp vinrankan i växthuset, stötta upp pioner, tomater och gurka och klippa ner och flytta runt. Så kul!

Den här vinrankan brottades jag med både under morgon och kväll denna måndag.

Jag har galet många tomatplantor – borde ge bort några. Hojtar till på Instagram ifall jag tar med till FGL då jag jobbar på lördag.

Har ni sett vad det växer! Hela växthuset omsluts nu av en grön vägg av klängväxter.

På denna lilla bänken utanför växthuset blandar jag nyplockade buketter i grupp. Så fint tycker jag.

& runt odlingslådorna växer det upp vallmo i buskar. Jag kastade bara ner lite frön bland stenarna i våras. Nu när jag ser fotot här så inser jag att jag får klippa ner trädet lite. Det skuggar lite väl mycket tror jag allt.

Så lustigt. Igår skulle jag fota den här sötpotatisen och bad min man knäppa några bilder. Helt plötsligt blev jag överraskande påkörd av vår gräsklippare. Jonas tyckte det var så himla kul att han brände av massa bilder och som såg helt knasiga och skoj ut såklart. Delade på Instagram – kolla här & swipa. Haha! Följare upplyste då mig att jag absolut inte skulle köra gräsklipparen i skymning och på natten för igelkottarnas skull. De kan bli överkörda.
En skrev till och med att hon “knappt trodde det var sant att jag kunde låta min gräsklippare gå i skymning”. Raderade tvångsmässigt denna kommentar på grund av otrevlig känsla av uppläxning.

Omg. Visste inte detta. sorry. Funderar nu genast på om jag överhuvudtaget ska köra bil i skymningen med tanke på alla igelkottar där ute.

Så himla synd om den här också faktiskt. Fastnade i ett spindelnät i växthuset. Så vacker så jag sparar på henne i en liten porslinsburk.

Hade önskat att jag kunde lägga mig ner här och glo in i en bok. Men kämpar dessvärre med dygnets alla timmar denna vecka – de är för få.

Var precis på Kvantum och köpte färdig kladdkaka att ta med till skolavslutningen imorgon. Lägger på jordgubbar, hallon och strör florsocker på. Det hade jag då aldrig gjort för tio år sedan – då jag satte jag prestige i allt sådant där. Till och med sydde pojkarnas mössor av gamla t-shirt, lagade barnmat och frös in smakportioner, hade skinande rent hem och var med på alla sociala grejer.
Jag dög då. Duger nu. Fast jag är inte samma Kristin som då. Allt har sin tid.

Skriver gärna mer om det en dag men nu är klockan 22.04 och jag ska sätta mig med te och kvittoredovisningen. snark vad tråkigt.

Tre grejer om mig

Helg igen. Snark.
Svårt att pussla ihop som egen företagare med lediga ungar, hund och en man som har mycket på jobbet. Vill jobba klart. Men vill också finnas där i alla lägen som mamma.

Jag vet att jag sa att jag skulle visa er den nya kollektionen idag men jag beslutade mig för att vänta med det till dagen då den lanseras – på fredag. Så får det bli.

Istället tänkte jag dela tre grejer jag tror ni inte vet om mig.

1.Jag misstänker starkt att jag har någon form av “namn-dyslexi”. Jag glömmer namnet på så många – och det gäller även folk jag känner ganska väl. Kommer liksom inte på vad de heter och får typ hjärnfrys när jag ska presentera folk för varandra. Jobbigt! Känner mig så otroligt dryg och arrogant, skäms jättemycket, men kan tyvärr inte hjälpa det. Fattar inte vad det beror på.

2.Visste du att jag vunnit distriktmästerskap i dubbelbugg?

3.Jag flyttade in hos min pojkvän i hans etta då jag var 16 år. Vi hade en katt som hette Tuff.

Nu är det din tur. Tre grejer om dig själv?

Fångat med mobilen

 

Här kommer lite glimtar från min mobiltelefon från senaste veckan. Jag har varit på språng i den här hallen med famnen full nästan varje dag men ändå funnit fina stunder för mig själv i trädgården och med familjen.

Under lördag morgon åkte jag och doppade mig innan jobbet och stannade till på torget för att köpa plantor. Vilken lyx!

Utanför köksentrén med cykeln fullastad.  Får alltid med mig en kvist syren då jag är iväg.

Kom hem med jordgubbar, tunnbröd, hallongrottor och massa plantor.

Igår var det Brukstorgsdagen och Jennie målade live på fasaden till Röda Korset. Det blev kalasfint! Ska visa resultatet inom kort.

Jag köpte ännu mer plantor under dagen och kom hem med både tomater och nya perenner. Nu måste jag ha köpförbud tror jag..

Vi tillbringade den sena eftermiddagen på en varm klipphäll innan vi cyklade hem och grillade.

Årets första färkspotatis kokades och vi fick en mysig kväll i växthuset med glass och film på datorn då mörkret sänkt sig.

Den här bilden är lite oklar. Tror jag fotade den fina tulpanen som är på väg att ge upp men då är som vackrast. Ser nu det komiska/tragiska i att jag går inne med trädgårdsstövlar på vita mattan.  Har också på mig pyjamasskjortan och har en grym poesibok i sann feministisk anda på bordet. Ska läsa klart de sista sidorna idag tror jag allt – brukar högläsa för min man och skratta högt över träffsäkerheten bland sidorna.

för 10 år sedan

10 år mellan dessa foton. Kan knappt fatta varför jag var sådär mörk ett tag… Egentligen är min hårfärg något liknande då det växer ut men jag känner mig helt klart mest hemma som ljus.

Jag har börjat fyra olika inlägg idag och helt tappat tråden både i text och bilder – raderat, skrivit om och raderat igen. Har en humörsdip helt klart, känner mig oduglig och ledsen.
Klappar nog ihop datorn och kryper i säng istället för att värka fram något här. En bild från januari 2009 får räcka för idag. kram