Nu är badrummet klart

Nu vet jag att det är många som är nyfikna på hur det blev i badrummet efter vår mini-makeover. Vårt badrum fick sig en liten fix – det var för fint för att göra en helrenovering men vi ville ändå ha lite nya färger och göra det lite mysigare. Nu är vi klara – saknas bara några handtag och krokar.

Här under ser du vårt moodboard för inspiration och i detta inlägg ser du hur badrummet såg ut innan vår lilla uppdatering.

Grönt, vita cafégardiner, små skåp och tavlor på väggarna.

Vi gick och köpte grön våtrumsfärg till väggar och tak. Till badrumskommoden fixade vi en snickerifärg.

Först spacklade jag ojämnheter och gamla hål från knoppar. Sedan var det dags att slipa och måla med häftgrund, därefter blev det några lager med snickerifärg. Jag påbörjade och min man avslutade… Som det mesta här hemma. 😉

Jag fyndade tavlor jag tycket passade i kulörer, form och stil på loppis. Fint med den avlånga formen inte sant. En av dem skulle hänga på andra hållet egentligen men jag flyttade bara hängena på baksidan för att anpassa den efter våra behov.

Min svärmor hjälpte oss sy gardinerna och passade samtidigt på att sy likadana till källarfönster och garderober. Tack! Det blev väldigt mysigt med gardinerna tycker jag.

Hos Katrin Bååth fann jag det här skåpet  och de andra tavlorna fann jag på loppis i helgen.

Tulpaner i olja och två Carl Larsson.

Gissa vilken hylla som är min…

Det här från Aesop är förövrigt den bästa parfymen jag någonsin gett Jonas och då har vi varit ihop i sexton år nu. Bra tips!

Tänk vad lite färg och tyg kan göra. Vad tycker ni?

Nostalgisk tillbakablick

18.01.22 – kl 06.00.
Jag hade satt klockan på tidig ringning och min stora son snoozade vidare..
En smoggig tuk-tukfärd tog mig till min vänner i fiskehamnen. Lite glada morgonkramar och sömn som gnuggades ur ögonen och sedan ut i vattnet.

Vi paddlade tio minuter ut förbi ett rev och fann den bästa sortens longboard-vågor. Mjuka, fina och långa.
Havet. så helande för alla sinnen. Det räcker att jag är där i och paddlar, dyker ner under en mjuk augustikväll vid bryggan eller bara sänker kroppen under ytan en kall vinterdag för att finna lugnet.

Idag befinner jag mig inte bland de här turkosa vågorna utan jag har precis kommit hem från bastubad i stadens Kallbadhus. Fyra dopp i kallt vintervatten och sedan en lermask på ansiktet. Känner mig som ny.

Jag fann dessa bilder då jag letade efter andra i min bildbank. Blev nostalgisk och varm i kroppen så jag passar på att dela dem med er också.

Mina vänner Linn och Petter driver Ceylon Sliders och Sunshinestories på Sri Lanka och de jobbar alltid nära bra fotografer. Just denna morgon var en av dem med oss ut i vattnet och fångade oss på bild. Vilket fint minne.

Jag saknar verkligen Linn och Petter och ön de bor på.

I väntan.

   

Hoppas ni har en fin helg.

Ett eget smycke

Godmorgon till er alla.

Här viner vinden på västkusten, regnet piskar på rutorna och jag tror faktiskt det är stormvarning. Min kompis frågade om jag skulle med ut i vattnet på brädan igår och jag svarade ett glatt “javisst” – men nu börjar jag vackla.
Kanske en loppistur, bastu, en bra film, kortspel och en riktigt lång middag passar min lördag bättre…
Fast man har ju kul när man väl är i vattnet såklart. Vi får se.

Jo, jag ville visa er smycket som Igor skapade själv hos guldsmeden Johanna Garmland i Katrineholm. Vi var där av helt andra anledningar egentligen men jag visste ju hur intresserad Igor är av smycken så jag tog med honom till verkstaden.
Lyllos honom – han fick nämligen smälta, banka, fila och putsa ett helt eget.

Och kolla – han stansade in sitt egna namn och på den helt smälta lilla kulan stansade han ett I. Dessa är gjorda av gamla silvergafflar så det är helt återvunnet silver.

Så här gick det till.
Först värmde de silvret. Man ska inte vara rädd för elden sa Johanna och Igor gjorde stora ögon.

Sedan plattade de till silvret i en maskin som nästan såg ut som en pastamaskin. Johanna berättade att den här verkstaden är så bra för de behöver nästan ingen el alls – de kan fortsätta jobba med sina maskiner även då det är strömavbrott.

En väldigt fin verkstad. Ögonen fastnade på vackra saker vart än man tittade.

De här smyckena hade Johannas mamma gjort – nästan så ville stoppa ner i fickan och bära med hem. Otroligt vackert!

Fila, fila, fila…

Nu var det dags att stansa in Igors namn med rätt bokstäver.

Vilket teamwork va! Veckans höjdpunkt under sportlovet.
Tack Johanna.  

Hemma hos Mokkasin

Sitter i en hotellsäng och redigerar  bilder – barnen sover och jag hämtade precis en kopp kaffe från frukostbuffén. Vi har sportlov och barnen och jag har begett oss inåt landet. Första stoppet var hemma hos familjen Mokkasin – vår tids Carl Larsson-familj om du frågar mig.

Här fångade jag Sofia mitt i frukoststöket.
Barnen trillade in en och en för att fixa sina morgonmackor och vi yrde runt med projektplaneringar och kreativt drömmeri.

& så drog vi fram kameran lite då och då också.

Detta hem är magi. Så långt från ängsligt man kan komma – här är liksom en pågående process och kreativ verkstad hela tiden plus att allt är så vackert så man vill typ vill stoppa det i munnen, krama det ellet plocka med hem.

Jag ligger mitt i en konceptutveckling för min verksamhet och har fått fin hjälp och kreativt stöd av Sofia och hennes man Kristo. Sofia och min hjärna fungerar lite likadant och det är skönt att jobba ihop med liksasinnade.

Solen flödade in och vinden ven utanför. Har faktiskt varit lite läskigt att vara ute och köra när det har varit så mycket olyckor på grund av stormen, speciellt då man har sina barn i bilen.

Drömklänningar och skåpets skåp. Den benvita fyndade Sofia nyligen på loppis och klart jag tvingade henne att dra på sig den så jag skulle få se hur den satt. Så synd att jag inte fick med det på bild.

En hel del hårddiskar.
Undrar vad det ligger på dessa…? Boken kanske? Eller nya projekt? Har hon hängt upp en nylonstrumpa där? Märker hon om man snor med sig stråväskan hem tro?
Man kan ju titta på denna bilden en evighet och fantisera ihop de mest spännande sagor i huvdet om kreatören som verkar i detta kontor.

Så kom supertalangen Johanna Garmlamd för att delta i vårt möte. Jag har följt Johannas arbete genom åren och är så imponerad av det hantverk hon utför.
Johanna är tredje generationen guldsmed i sin familj. Hennes företag är grundat av morfar Helge år 1934 och hennes  mamma Inga tog senare efter.  Johanna har i sin tur gått som lärling hos både morfar och mamma & samtidigt varvat med tekniska guldsmeds högskolan i Köpenhamn. Wow!
Så himla duktig alltså!

Vi drog vidare till hennes verkstad och den som följer oss i storys vet vad som hände där. Men jag sparar på det blogginlägget lite till.

Tycker om ett levande hus som detta.
Barn, hund, man, jobb, liv, måltider, skratt… Allt blandas ihop och alla får vara med.

Gulligaste Chester. Hade först tänkt ha med Boris men då hade ju Jonas blivit så ensam där bhemma.

Jag har liknande svalor där hemma som jag fått av Sofia.

Kanske ska hålla utkik efter en sådan här ljuskrona till vårt kök – otroligt vacker.

Och de här blommorna. Tjatar på Sofia och säger att hon måste börja sälja. Men hallå – hur prissätter man något sådant egentligen? De tar ju en evighet att göra, är världens pill och ett makalöst konstverk.

Precis när vi skulle åka kom vi på att vi skulle beställa blomsterfrön och bestämma tapeter också. Så detta blev nästan gjort på två minuter…

Kristo tar allt med ro.

Min Jonas och han påminner väldigt mycket om varandra. Stabilt och tryggt. Skönt.

“Nu så – Nu åååååker viiiiii! ta på er skorna!!” ropade jag men kom då precis själv på att jag nog skulle knäppa en bild i deras sovrum innan jag tog på mig mina egna skor.

Där har de precis tapetserat med den nya kollektionen från Falsterbo, precis som jag gjort i hallen. Den här heter Dahlia Garden, väldigt fin.

Så där. Hoppas du har orkat ta dig igenom hela inlägget hit nu.
Ses snart igen.

Dessa behåller jag alltid i garderoben

Just den här tiden på året – då dagarna börjar bli ljusare och längre, då fåglarna börjar hitta hem igen och små snödroppar kikar upp i rabatterna – ja, då börjar jag alltid snegla på min vårgarderob.

Jag har varit velig i min klädstil under åren, hoppat runt bland olika märken och stilar. Jag har haft plaggen ett tag och sedan sålt vidare då jag tröttnat. Inte så hållbart i längden egentligen – även om någon annan får väl användning av plagget. Jag vill ju ha en garderob och en stil att leva med i många år –  tvätta plaggen varsamt, laga då knappar faller av och ha plagg som slits ut av för mycket användning.

När jag kikar in i min garderob och ser vilka kläder jag håller mest av så är det alla mina plagg från Nygårdsanna. Jag vet inte hur många år och hur mycket jag använt mina randiga linnebyxor. Och min skjortor och klänningar. Dessa skulle jag aldrig sälja vidare eller tröttna på.

Idag var jag inne och kikade på vårnyheterna på deras vackra hemsida och föll än en gång pladask för deras kampanjfoton. Jag finner så mycket inspiration här. I både bild och text på hemsidan.
Hela företaget är helt fantastiskt.
En gång var faktiskt Anna inne och hälsade på mig på jobbet och jag blev så himla glad och smickrad – har så stor beundran för henne och fick nästan nypa mig lite i armen.

Storyn bakom varumärket har jag läst flera gånger. Så inspirerande.
Och extra kul att vårda kläderna och bära dem med stolthet då man vet så mycket om arbetet bakom.

“Jag lärde mig sticka och sy som femåring. I nioårsåldern gjorde jag mina första egna plagg. Det var mor, mormor och farmor som lärde mig. Det var fantastiskt att växa upp med de duktiga kvinnorna och Dalarnas starka hantverkstradition. Jag var klädintresserad. Men hemma i Mora fanns inte mycket att köpa. Så jag sydde eget, sydde om och höll på hela tiden. Jag tänkte aldrig att jag skulle jobba med kläder.” Anna

Det är lustigt det där vart ödet leder oss i livet.

Galet snygg hög midja med ett linne till. De randiga byxorna kanske bör ersätta mina gamla som nästan går sönder på låren på grund av välanvända. Och den vita blusen är ju definitivt en klassiker. Måste låta håret växa ut så jag kan ha det i en knut så här.

Har du något favoritmärke som du helst bär och inspireras mycket av?

Fotona lånade jag från Nygårdsanna.

Bildcred till dessa :
Design: Nygårdsanna Bengtsson
AD: Anna Romson
Fotograf: Carl Bengtsson
Fotoassistent och retusch: Jakob Sandell
Fotografagent: Skarp Agent
Modell: Kajsa Mohammar
Location: Linkoping