Blixtvisit i Visby

Hej,

Redan fredag och jag hoppas den rätta helgkänslan strax infinner sig. Jag är på väg hem från Gotland – längtar efter mina barn och ett dopp i havet. Hoppas det är lika vackert väder på västkusten som det är på ostkusten.

Ska vi kika lite på vad jag pysslade med på Gotland?
Jag hälsade på keramikern Maria Kaungs då jag var på ön och plockade genast upp drömmen om att lära mig dreja och ha en liten ateljé i ett av uthusen i trädgården.

Det är så rofyllt på Gotland den här tiden på året. Gränderna i Visby är helt tomma och det gav mig den stillhet jag längtat efter.

Jag kikade lite på hur det gick till när Maria jobbade och ångrade nu i efterhand att jag inte frågade om jag fick testa att dreja min egna kopp.

Valpen Bosse var med hela tiden. Det är så fint att ha sällskap då man jobbar mycket själv. Så himla gullig!

Maria berättade om hela processen i hantverket runt att skapa en kopp och jag gjorde stora öron. Leran ska gå igenom väldigt många moment fram till att man kan hälla kaffe i koppen, helt klart.

Efter denna stund tog jag mig till Naturreservatet Jungfrun för att insupa lite gotländsk natur.
Här var jag smart och hade med mig kokt ägg, macka och must för det finns ju inte så mycket öppet utanför Visby den här tiden på året.

Kors vad det var vackert här. Tallen hela vägen ner till vattenbrynet och all kalksten. Lite skillnad från den kust jag själv är van vid.

Skulle helt klart haft med en handduk och tagit ett kallt dopp.

Jag hittade tillbaka till Visby och satte mig och jobbade på hotellet i några timmar.

Sedan gick jag ut och fångade dagens sista ljus. Ett besök i en antikbutik.

Här fann jag massa inspiration. Så fint att tejpa upp torkad blomster så här. Lovar mig själv varje år att pressa men glömmer alltid av. Ska skärpa mig denna sommar och alltid ha en tjock bok att använda i växthuset.

En stund vid havet och solnedgång innan middag med vänner som turligt nog var på Gotland i annat jobb samtidigt. Så fint när man kan teama ihop sig på det sättet.
Idag gick jag upp innan solen för att komma hem till helgmys med familjen. Imorgon blir det nog Tjolöholmslott och på söndag ska vi testa Escape room i Göteborg tillsammans.

Önskar er en riktigt fin helg.
Vad ska ni hitta på? Lämna gärna en kommentar så kanske vi kan inspirera varandra.

Hej från Gotland

Jag vaknar tidigt om morgnarna och har beslutat mig för att omfamna detta istället för att bli besviken varje morgon då klockan visar 05. Då får jag en lugn ensam start på dagen och jag kan läsa, jobba eller bara vara.
Min man springer ganska ofta på morgonen – han sätter klockan på 05.30 och tar Boris på en 10km runda.
Vilken bra start på dagen!
Beundrar detta så mycket – det skulle jag själv inte fixa. Jag behöver ta det lugnt med kroppen på morgonen. Men jag kan dock jobba aktivt med skallen – då är den som mest klar.

Igår var jag på healing så idag vaknade jag dessutom upp med en ovan känsla av frid inom mig.
Det har varit mycket förändringar i mitt arbete de senaste månaderna och det har skapat en obalans som jag behöver förhålla mig till.

Jag vaknade upp på Gotland idag. Det känns lite märkligt att inte kunna dela det arbete jag gör med er så som jag brukar men jag har beslutat mig för att det nya ska få ta tid och sätta sin form innan det är redo att delas.
Min ambition är att ni sedan ska få följa med mig i olika steg hur jag tänkt i alla delar av arbetet, hur loggan tog form & hur jag tänkte med bildspråket och texterna. Hur kulörerna, naturen och mötena skulle forma konceptet, varför smaker och dofter skulle spela så stor roll.

Nu ska jag springa och äta frukost och sedan iväg på möten. Men jag kikar in till er lite senare igen – ska öka bloggtakten lite tror jag. Har varit lite väl glest mellan inläggen men nu känner jag suget igen. kram till er.

Besök i Jönköping

Redan fredag! Den här veckan har gått i ett rasande tempo. Jag har varvat mycket jobb med andra härligheter och veckans peak var då Anna Linton och jag uppfyllde drömmen om att rida isländshästar på stranden i Olofsbo. Underbart!

Men veckan började i Jönköping där jag var bokad av nätverket Jane. En riktigt lyckad och mysig kväll med runt 60 kvinnor. Så glad över alla fina möten och de människor jag träffar i mitt arbete – en förmån jag är väldigt tacksam för.

Dagen efter hade jag bestämt med Katrin Båth att mötas upp i hennes vackra ateljé i Jönköping. Hon hade dukat upp med goda bullar och kaffe men det tog nästan en timme för oss att slå oss ner för vi babblade på som tusan och ramlade in i djupa samtal om både det ena och andra.

Den här tjejen har verkligen koll på hur man skapar Wow! Hennes verksamhet är fylld av events, vackra saker, närverksträffar, utbildningar, middagar och massa mer. Vi kommer absolut få ihop något bra under våren – var så säker!

Katrin delar kreativt tänkande, kreativt ledarskap & hur man bygger sitt eget varumärke på ett väldigt generöst sätt så ta rygg på henne vetja.

Jag sprang runt med kameran innan jag skull åka och helt plötsligt insåg jag att vårt badrumsskåp fanns mitt framför ögonen på mig. Så jag köpte det!

Här är Katrin i full färd med att tömma det från finheter så jag kunde packa in det i bilen.

Vi fikade i ärvda koppar och var rörande överens om att “finporslinet” absolut ska användas till vardags.

Jag köpte också med mig tre gamla snäckskal, salt att riva över maten och en kamerarem i läder.

Blev verkligen inspirerad av Katrin och tycker verkligen om hennes koncept.

Har du möjlighet att besöka henne under hennes öppettider så är det en varm rekommendation.

Köket jag håller på att skapa för min nya verksamhet är något helt annat men jag blev ändå verkligen inspierad av detta. Så vackert!

Blev också inspirerad av alla torkade blommor utspritt över hela lokalen. Sådana här äggkoppar samlar ju jag också på. så fina!

Fick en lyckokaka till kaffet.

Och så kastade jag drömmande blickar på det här skåpet…

Vilken plats hon skapat. Så fint på alla sätt och vis – men finast var samtalen och erfarneheterna vi delade.

 

 

snabbt hej från mig – & en liten nyhet

Här kommer ett mitt i veckan hej! Jag står och kollar tekniken till kvällens event där jag ska föreläsa på Jane i Jönköping. Check på allt så nu ska jag bara kissa och dricka lite vatten innan gästerna börjar anlända.

Jag kommer prata mycket om social hållbarhet med fokus på relationer och så kommer jag givetvis dela med mig av hur jag jobbar med mina digitala kanaler. I år är jag inne på tolfte året med bloggen!

Jag har en redan satt presentation men  jag går alltid in och pillar och ändrar för att anpassa det för tillfället och för att uppdatera så att allt känns aktuellt och relevant. Ikväll kommer jag för första gången berätta om min nya verksamhet och det känns himla pirrigt såklart.

Denna vecka jobbar jag med den grafiska profilen och det som kändes helt rätt igår börjar jag helt plötsligt tvivla på idag – bra! Det gör att jag måste motivera mina beslut och väga för och emot. Nä, nu börjar gäster droppa in.

Måste kila, hej!!

Men vad skriver hon egentligen?!

Ibland vill jag bara kräkas rakt ut på mig själv och be mig hålla käften – “skriv inte en enda rad till pucko!” säger min hjärna då jag läser vad jag själv fömedlat några dagar tidigare.

Som då jag skrev att jag valde bort att köpa buketten och plockade en gren istället – i detta inlägg. Lätt att någon stackare med en nyköpt bukett vallmo sitter med skammen växande i bröstet då hon eller han läser raderna –  sekunden innan jättestolt över de fina blommorna där hemma.
Usch, dumma känsla. Jag vet – det händer mig också nämligen, hela tiden. Vi konsumerar varandras åsikter och val hela tiden och de påverkar oss ständigt. På gott och ont.

Eller då jag skriver om hur jag gör för att må bra:
“Kanske är det för att jag tar hand om min kropp bättre än någonsin – jag tränar regelbundet, badar kallt ofta, äter ren mat, går på healing, vilar och känner ofta efter vad jag själv vill göra innan jag hoppar på tåget och tackar ja.
Eller det är nog en kombination av allt.”

Blä! Kan tänka mig att en del bakom skärmen bara “alltså, håll käften – jag hatar dig, dina jävla joggingrundor och dahlior!!!”
Texten är menad att vara peppig och inspirerande men kan landa lite hur som helst beroende på hur mottagaren mår och vad hon eller han är på för plats i livet.

Jag vill ju gärna möta människor där de är i livet såklart – men då man skriver rakt ut så här utan att veta vem som sitter bakom skärmen blir det naturligtvis en omöjlighet.

Eller de dagar jag tagit massa fina bilder, sätter mig ner och ska lägga in dem och skriva något inspirerande och härligt i ett blogginlägg som dessutom ska ha något form av nyhetsvärde.
Fast minuterna innan har jag precis avslutat ett destruktivt samtal med en sjuk familjemedlem, ångesten och maktlösheten river i bröstet & jag planlöst gått runt i huset och velat riva ner alla jävla pelargoner från fönsterbrädorna.
Då kommer det typ ut:
“Idag är det måndag. Jag har ätit en apelsin och solen skiner. Köpte en ny tröja. peppigt. Ha en bra dag – tack o hej!”

I dessa lägen hade man såklart kunnat avstå att blogga. Visst. Men för mig är görandet alltid nyckeln för att ta mig upp ur det mörka. Då säger min hjärna “fan, skärp dig och gör ditt jobb människa!” och sedan mår jag faktiskt lite bättre.

Så vad vill jag ha sagt med det här egentligen. Kanske ingenting egentligen mer än att jag kan befinna mig på massa olika platser i livet då jag skriver till er. Mänskligt tänker jag. Precis som ni befinner er på en mängd olika platser då ni tar emot texterna.
Ibland blir det skönt och ibland skaver det.
& att jag vill verkligen vill att vi ska kunna hålla varandra i handen och veta att vi alla gör så gott vi kan efter vår egna förmåga.

Bilderna tog jag ju helt klart innan jag hade en aning om vad jag skulle skriva – som ni säkert förstår. Det är min samling stenar, några tidningar jag köpt på loppis och det mest fantastiska örhänget från IAMELENI som jag skrev om här.

Bild in action…

Jag lämnar er med en skön spellista och några ögonblickbilder – önskar er ett fint avslut på veckan. Allt blir bra. Vi vilar i det.