Hemkommen från mitt äventyr i Stockholm. Är sugen på att mysa in mig ordentligt här nu med klädd gran, mängder av te, mjuka byxor och raggsockor på.
Snön håller på att smälta bort på gatorna och vi har plusgrader igen. Både deppigt och skönt på samma gång – verkar som om den här staden inte är byggd för att kunna hantera massa snö och allt blir praktiskt ohållbart på något sätt. Men det är ju försvinnande vackert med ett gnistrande vitt december på västkusten.
Jag har så många böcker att bläddra runt i – underbart! Är så hungrig på att läsa mer. Just nu läser jag en bok som heter Nyfiken och den är så himla intressant.
Detta inlägg har jag skrivit på minst fem gånger idag. Började 06.05 i morse i soffan och nu sitter jag i ett hörn på jobbet – nära ett uttag för att ladda. Har precis avslutat en fotografering, packat upp en pall med varor och städat iordning för morgondagens öppettider. Borde hunnit förbi gymmet men familjen har börjat ringa efter mig så jag får packa ihop och åka hem istället. Så nu sätter jag punkt och hoppas att jag kan knåpa ihop ett riktigt bra inlägg nästa gång jag tittar in till er.
Vad tror ni och att skriva om titlar? Vi svenskar är så himla bra på att alltid berätta eller fråga vad vi gör. Precis som att man är vad man gör – jo, till viss del kanske men det kanske inte alltid är relevant vad man jobbar med – man kanske bara kan ha ett bra och intressant samtal utan att sätta titlar på varandra? Möjligt att samtalet blir ännu mer intressant just bara för det…
Tidigare har jag låtit mig själv och omgivningen definiera mig utifrån mitt arbete och titel men så är det inte längre, jag vill vara mer av min person än funktion nu. Försöker därför istället fråga människor vad i deras liv som de är mest upptagna av just nu? Det ger intressanta ingångar till samtal.
Ja. Titlar är så intressant! Tänker på det när jag promenerar på Skogskyrkogården (som jag gör rätt ofta) för där står ofta titeln på äldre gravstenar, ”Direktör” tex.
Jag både är och inte är mitt yrke. Medan min sambos yrke inte definierar honom alls utan endast är mat på bordet och hyran betald.
Ja, spännande! Jag har en kompis som en period alltid svarade ”inget speciellt” när folk frågade vad hon jobbar med. De blev helt konfunderade: vadå inget särskilt? Är du arbetslös? ”Nej, men jag jobbar inte med något speciellt” kunde hon säga då. Hon jobbar för övrigt i socialtjänsten och var väl trött på att alltid svara på frågor om det.
Själv har jag ett jobb som är en stor del av min identitet, en naturlig ingång i många samtal, en viktig pusselbit i berättelsen om mig själv och något jag är stolt över. Det finns säkert andra saker med mig som är minst lika viktiga men jag har inget emot att prata om vad jag sysslar mer.
Ibland är det ju bara precis ett sådant här lättsamt och stämningsfullt inlägg man vill ha! Tack för fin inledning på helgen – och en god och bra sådan önskar jag dig och din familj.
/helena
Vad fint det blev med gardiner hos dig 😍