Hej!
Jag är kvar i Frankrike. Det duggar inte tätt mellan inläggen här av förklarliga orsaker.
Dels för att jag känner en märklig sorts skam över att ta medieutrymme med mitt innehåll då ett krig upptar allas vår uppmärksamhet och tankar. Sedan har jag varit djupt nedsjunken i arbete de senaste dagarna.

Vi mår inte bättre av att börja må sämre, sa en klok. Förminska ingen yta, ställ dig stolt och bidra med dig i finaste form.

Innan jag går vidare med detta inlägg så vill jag naturligtvis fortsätta uppmana alla till att bidra med det ni kan. Jag hörde att Akelius Foundation dubblar ALLA gåvor som kommer in till UNHCR under mars månad till hjälpinsatsen för krisen i Ukraina. Så ska ni bidra med en peng så gör det till denna organisation just nu.
Liv står på spel. UNHCR stannar trots osäkerheten kvar, ger skydd och delar ut livsviktig hjälp.

Swisha en gåva till: 123 129 50 21

Mina kollegor kom för ett par dagar sedan och nu fotar vi SS22 för KLco här nere. Det är lite kallt men mandelträd och mimosa blommar, solen värmer kinderna när den är framme och våren ligger i luften.

Vi tog oss till havet igår. Min plats på jorden. Havet ger energi och tröstar. Vi hoppade bland vågorna som slog in på stranden.

Vi har varit i Pezenas också. En femton minuters bilresa från byn där vi bor. Här är gränderna otroligt vackra och byggnaderna här är från 1400-talet. Otroligt!
Här finner man en mängd antikhandlare och många fina små butiker med hantverk. Om lördagarna har de matmarknad längs hela den stora gågatan.

Vi tog oss in i ett trapphus och fotade lite. Blev så många fantastiska bilder och jag sitter och gör urval just nu – redigerar och lägger i mappar. Det är en stor kollektion vi fotar så det gäller att ha struktur och kunna hålla många tankar i huvudet samtidigt som man är kreativ.

Ser det ut som snoppar som står rakt upp förresten?

Ska uppdatera oftare här nu tror jag. Det är många som hört av sig och vill ha en stunds inspiration och vila från alla smärtsamma uppdateringar. Jag kan återkomma med om hur vi skapade en bänk längs en hel vägg med hjälp av våra gamla överskåp från köket.

Stor kram till er. Så jävla sjukt det här som händer just nu.

Kommentarer till “Hej – om havet och arbetet

  1. Jag känner någon slags osmaklighet inför reklam och sådant just nu, men en stunds vila och återhämtning i att titta på något vackert och inspirerande tycker jag är jätteviktigt så jag hoppas du fortsätter uppdatera här. Jag tror de flesta av oss läser mer om kris och krig än vi mår bra av och att en stund tänka på annat betyder inte att man inte bryr sig ❤️

  2. Vilka fantastiska bilder. Rogivande. Kan förstå hur du kan känna dig kluven dagar som dessa, Känner detsamma när jag skrollar igenom flödet av inlägg på Instagram. Reklam för all slags inköp som känns väldigt oväsentligt med prio noll just nu. Men bilder och texterna som du levererar ger, i alla fall mig, ett tillfälle att skingra tankarna, en slags känsla av ro, att mycket runt oss är så vackert och värt att ta in för att få oss att hämta styrka och må bra av. Och tack för tipset om Akelius Foundation! Styrkekramar

  3. I saw them right away on the stairway railing!
    I am 68 years old.
    Shame on me!

  4. Åh, hahaha snopparna! Hade nog inte tänkt på det men nu är det det enda jag ser😅 men det är bra, glada snoppar kan behövas nu som distraktion mot allt hemskt och otäckt oroligt!

  5. Tyckte första bilden med trappan – med hon i den gula klänningen som går upp- var otroligt stämningsfull och fin. Sen läste jag det om snoppar och nu ser jag bara det i räcket😂

      1. Tack för att du bjöd på den förresten, fick mig ett gott skratt 😂 Precis vad som behövs just nu.
        Och vilken otroligt vacker miljö, vackra bilder 🤩👏 Du är grym! 👊🤗

Kommentarer stängda