Först en pandemi som lamslår hela världen och sedan krig i Europa – att vara egenföretagare genom två sådana kriser kan kännas både oroligt och övermäktigt. Hur ska det gå egentligen och hur ska företaget klara sig?
Kundens beteende förändrar sig i kriser och det gäller verkligen att sätta upp fingret i luften och noggrant känna efter vart vinden blåser. Men hur ska man orka – finns det ens någon energi kvar?

Jag tror vi är många som går på knäna just nu i sitt entreprenörskap. Många har varit kreativa och funnit lösningar genom de utmanande åren vi har bakom oss och vuxit i erfarenheter och i sitt ledarskap – men vi alla hade nog behövt lite vind i seglen och få möjligheten att vila lite innan nästa smäll kom och drog bort mattan under fötterna igen.
Jag personligen har ganska många utmaningar med råvarubrist och ökade kostnader för leverantörer vilket i bästa fall leder till högre priser och i sämsta fall att det inte ens går att skapa det det jag vill för KLco. Jag måste kanske tänka om – fundera om jag kan börja använda hampa istället för lin eller börja jobba med ekologisk bomull? Men först, klarar verksamheten prisökningarna och är konsumenten villig att betala?
Hur ser egentligen köpbeteendet ut hos människor när de har klimat, corona och krig i sina tankar? Vart ligger behoven och hur kan man möta dem?
Vi står med en dyr lokal, personalkostnader och andra fasta utgifter, vi investerar samtidigt i större kollektioner då vi successivt expanderat sedan starten 2020 och är därför beroende av ett jämnt kundflöde på både webben och i vår butik i Varberg.

Jag minns hur det var våren 2020 då jag byggde upp min nya verksamhet KLco. Jag hade lagt ner mycket jobb och byggt upp relationer med leverantörer på Sri Lanka. Pandemin drog in över världen och allt stängdes ner där nere. Det vara bara att tänka om och tänka nytt – jag tackade min lyckliga stjärna att jag redan tidigare tagit beslutet att producera kläder i Europa. Alla drömmar, investeringar och planer kring produkter från Sri Lanka gick i kras. Jag tror inte jag berättade det för er, eller hur? Hur jobbigt det faktiskt var.

För mig var det viktigt att peka på det som gick bra och vara positiv i det offentliga rummet – jag tror mycket på attraktionslagen,  det jag manifesterar och pratar högt om öppnar också dörrar till mina mål. Man har en vision och en affärsplan, man jobbar framåt och saker händer längs vägen som förändrar situationen men man jobbar fortfarande framåt åt samma håll med små förändringar längs vägen. Det viktigaste är att fortsätta, göra jobbet, gå framåt. Utveckla eller avveckla. Ja, jag har lyssnat mycket på Christer Ohlsson…;)

Här nedan ser ni hur min affärsmodell ser ut. I hela min verksamhet är bloggen navet – varumärket Krickelin är det som är den bärande kraften i allt jag gör.

 

Jag hade aldrig lyckats bygga upp KLco ekonomiskt om inte intäkterna från samarbeten som influencer kunde backa upp under dessa år. De kostar att bygga företag och jag var inte intresserad av investerare eller några dyra lån. Jag blev banken till mig själv.
KLco står nu för den största intäkten i mitt bolag men är fortfarande beroende av “Krickelins” kommunikation och intäkter.  När det gäller dessa uppdrag så har jag förmånen att få jobba med kunder jag jobbat med under flera år och som bokar mig långsiktigt och jag tycker dessa företag matchar mitt varumärke bra – det är jag väldigt tacksam för. I år har jag till exempel två stora kollektioner jag släpper med en kund och det känns både tryggt och roligt.

Jag arbetar med föreläsningar, utbildningar och coachning parallellt med jobbet att driva KLco och Krickelin men under pandemin så blev detta ekonomiska ben lidande såklart. Faktiskt skönt att ta en paus från detta då den sociala pressen på mig i dessa sammanhang egentligen inte är jättebra för mitt mående.
Bra reflektion under pandemin alltså – detta ska jag vara väldigt försiktig med att boka in och välja mina tillfällen noga.

Vid sidan om bloggen har jag också jobbat ideellt med Ett Mjukare Varberg som riktat sig mot ungdomar, pedagoger och föräldrar i min hemkommun. Jag har även varit aktiv volontär i Kvinnojouren de senaste åren. Här förändrades också läget under pandemin – 2021 valde vi att inte jobba alls med Ett Mjukare Varberg, dels på grund av pandemin och också för att luften gick helt ur oss. Vi var tvungna att fokusera på vårt egna företagande. Jag sa också upp mig som volontär på Kvinnojouren i slutet av 2021 då min son blev väldigt sjuk förra året – jag pallade inte mer.
Men jag vill ändå slå ett slag för att jobba ideellt som företagare. Det ger mer än ni tror att hjälpa till och bidra.
Vi pratar om att boka Teatern i Varberg och köra Ett Mjukare Varberg till hösten så allt engagemang ligger inte helt nere…

När det blir skakigt i min verksamhet och jag tappar fästet så försöker jag hämta hem.  Slutar titta på vad andra gör – det är så lätt att man gör likadant för att man ser att andra lyckas i det.
Vad sitter i min ryggrad och varför är jag relevant? Varför ska ni till exempel gå in här och läsa vad jag förmedlar? Varför ska ni vilja läsa min bok och vilja klä er i mina kläder?
Jag ser vad jag har i min egna verktygslåda och börjar kommunicera i bild och text utifrån det – gräver där jag står. Jag tror fortfarande på attraktionslagen och väljer att vara positiv, utforskande och kreativ i mitt företagande. Har tilltro till processen och min förmåga att klara av svåra utmaningar.

Ja, här fick ni lite av mina tankar och erfarenheter kring entreprenörskap i oroliga tider.
Jag skulle varmt vilja rekommendera podden Fritt Fall – Podden är ett rum där entrepenörer och ledare bjuder på egna fria fall, berättar om erfarenheter, reflekterar över vad de lärt sig av dem och hur det rustar dem i ledarskapet.
Jag tyckte extra mycket om detta avsnitt.

Ett annat podd-tips är Christer Ohlsson hos Kristin Kasperssen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Hur är det att vara företagare i allt det här?

  1. Fast du glömmer ju också att du dessutom är oerhört priviligerad med en man som utan problem kan backa upp ekonomiskt om det behövs. När en annan kämpar med ett lågbetalt jobb i en restaurang och drömmer om att öppna ett litet café kan du samtidigt när du ”kämpar” köpa hus i Frankrike, unna dig exklusiva möbler och åka på resor titt som tätt. Jag beundrar dig i ditt entreprenörskap men du har en helt annan grund att stå på som de flesta saknar som får kämpa varje dag för att få sina små firmor att gå runt. Snälla dölj inte detta faktum för dina läsare att du är oerhört priviligerad!

    1. Jag är fullt medveten om att jag är privilegierad ~ men allt har jag jobbat mig till på helt egen hand utan ekonomisk stöttning.

      Jag jobbade själv som servitris och städerska på hotell när jag började bygga mitt bolag och det tog många år innan jag vågade säga upp mig från min anställning för att sedan enbart jobba med mitt egna. Mitt företag har växt organiskt utan ekonomisk stöttning utifrån och jag betalar min egen och min personals lön.
      Alla har sin resa. Man ska vara försiktig med att dra slutsatser om andras ekonomi och livssituation tycker jag.

      Jag hoppas verkligen att du får möjlighet att öppna ditt café en dag ~ det är en fantastisk känsla att bygga upp något alldeles eget.

  2. Jag fick lägga ner mitt företag efter pandemin. Det kändes som ett jättestort steg att gå från att vara företagare till att ta en anställning. Men inget vara för evigt. Allt är föränderligt. En dag kanske det går i min bransch att vara företagare igen.

    Men det är jättekul att läsa om andras företag. Suger åt mig allt, sparar i minnet så jag kan plocka fram nästa gång jag väljer att starta upp företaget igen.

    1. Allt är föränderligt och allt har sin tid .~ förstår att det har varit tufft och ibland får man stänga dörrar.

      Så bra att du fick en anställning ~
      Stor kram till dig

  3. Tack för otroligt vettigt inlägg, och ja intervjun med Tomas är så fin. Han var min chef i många år. Saknar honom, hans värme och positiva inställning ❤️. Kram Eva

  4. Intressant och givande att läsa om dina tankar kring det här. Jag gillar verkligen dina inlägg om entreprenörskap, de får mig alltid att tänka lite nytt och ger inspiration att på riktigt ta tag i egna företagsidén. Känns bra att höra om både med- och motgångar, tack för att du delar med dig!

  5. Kan verkligen tänka mig att det är en utmaning att vara egenföretagare i dessa tider!

    Utöver att köpbeteendet kanske ändras hos människor pga att de har diverse kriser i sina tankar så har vi (eller i alla fall vissa av oss) ju också ökade utgifter i och med höjda el- och diesel/bensinrpriser o nu också eventuellt höjda livsmedelspriser som gör så vi inte ens kan ex unna oss nya kläder osv i nuläget. Speciellt inte om även priserna på kläder nu går upp </3

    1. Visst är det så – jag tänker att alla de nya utgifterna är också konsekvenser av de kriser vi nu går igenom . Det är sannerligen en utmanande tid vi lever i både privat och i företagandet.