Hej! Jag har en fråga till er som delvis är tonårs mammor. Jag funderar så mycket på det här med att vara en närvarande förälder. Vissa säger ”det spelar ingen roll, hamnar ditt barn i dåligt sällskap skiter det sig ändå…” Man vill inte vara för ”på” och lägga sig i eller vara en skämmig förälder men ändå alltid finnas där. Och en personlig fråga till dig Kristin: fanns din mamma där för dig när du kom in i ditt destruktiva förhållande? Försökte hon bryta? Förstod det som att din pappa hade sitt missbruk att handskas med… Kanske detta kan vara diskussions underlag om detta ämne tas upp i er podd. Tack för trevlig lyssning ❣️
Viktoria
Och detta kanske inte alls passar i detta forum om entreprenörskap och kreativitet kommer jag på nu… men privatliv och jobb ska ju oxå gå hand i hand.
Marina och jag lyfte in denna frågan i podden efter en lyssnare skrivit till oss. Kanske finner vi inte de bra svaren för hur man kan vara en närvarande förälder för att det inte ska gå åt helvete – men vi valde i alla fall att spela in ett avsnitt av det mer personliga planet. Jag berättar hur jag gick vilse som sextonåring och drogs in i en relation fylld av våld och ensamhet samtidigt som ungdomar i min ålder reste, utbildade sig och skapade relationer för livet. Jag var 21 år då jag tog mig därifrån och därefter fortsatte hoten om våld i flera år till.
Jag delar inte detta för sympatier och är heller inte med på att bära någon offerkofta. Jag berättar om mina erfarenheter för att hjälpa andra och bryta stigman kring ämnet.
HÄR KAN NI LYSSNA PÅ AVSNITTET
Knacka på eller ring polisen då du hör någon bli utsatt för våld. Erbjud din hjälp om du misstänker att någon i din omgivning utsätts.
Lever du med våld eller misstänker att ditt barn, kollega, vän eller granne gör det så finns det hjälp.
Följ konton som @unizonjourer @kvinnatillkvinna @ungarelationer.se @huskurage
Socialtjänsten har enligt lag ansvar för att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor och män, både i hetero- och hbtq-relationer. Det kan handla om skyddat boende, rådgivning, stödsamtal eller ekonomiskt bistånd vid behov. Även barn som upplevt våld har rätt till hjälp.
Tack för din berättelse. Den är mångas berättelse. Och det som är viktigt är att vi runt om ser och agerar. Men som du säger på ett försiktigt sätt så att förtroende skapas. Kram!
Det är fint att du väljer att lyfta detta ämne men jag skulle önska lite nyanser som sällan kommer fram i diskussionen. Enligt lag är de skyldiga att ta ansvar men hur ofta efterlevs det? Det är inte bara att knalla in på socialtjänsten, det hoppas jag att alla förstår utan ofta, speciellt för kvinnor med annan problematik, t.ex. psykisk ohälsa eller missbruk är vägen lång, om de ens får hjälp.
Reagerade över polisanmälan mot polisen angående att de inte tagit emot en anmälan från en våldsutsatt och jag blev inte förvånad.
Kanske blir gensvaret bättre från samhället om man har anhöriga och inte är utsatt i dubbel bemärkelse.