Jag startade min blogg 2008 – det var en vän som introducerade mig för fenomenet blogg.

På den tiden hade jag varken dator, mail eller kamera och min man fick hjälpa mig komma igång. Jag fastnade direkt – äntligen fick jag en plats som var min egen och jag kunde uttrycka mig i text och utforska min kreativitet när det kom till färg, form och komposition.
Jag var småbarnsförälder, husägare, relativt nygift och jobbade “obekväma” arbetstider på Varbergs Stadshotell. Det fanns inte jättemycket utrymme för andra hobbys men detta var något jag kunde pyssla med hemma – då barnen sov.
Under denna tid bar också runt på en trasig och obearbetad tonårstid full av våld och trauman i bagaget.
I bloggen fann jag min röst – jag blandade tipsiga och peppiga inlägg med poetiska texter om kustlivet och mörka men upplysande inlägg där jag lyfte stigmatiserande ämnet “mäns våld mot kvinnor”.
Bloggen blev uppskattad och växte med tiden.

Det började som ett hobby, helt klart. Jag hade ingen vision och hade inte skapat några strategier med min närvaro på sociala medier då jag började.
Med tiden insåg jag dock att detta är en plats där jag har möjlighet att påverka och skapa förändring i världen – jag kan hjälpa, dela kunskap och inspirera. Samtidigt läka mig själv.
Jag insåg också att jag hade en möjlighet att försörja mig på bloggen genom att ta fotouppdrag och börja jobba med samarbeten. På det sättet kunde jag skapa ännu mer kvalitativt innehåll och utveckla mig mer i denna relativt nya branch.

Med åren har jag drivit olika projekt och verksamheter sprungna ur min egna digitala närvaro och jag har också jobbat med utbildningar och som föreläsare. Så roligt jobb! Känner mig väldigt lyckligt lottad.

Men – vad jag vill komma till – min vision och min drivkraft i allt jag gör har alltid varit att ha möjlighet att påverka samhället och de som följer mig till det bättre. Att lyfta viktiga samhällsfrågor i ett så här mjukt rum – bland dahlior, kalla bad och vackra tapeter – det tror jag är bland det bästa.

& Hela min nya verksamhet är uppbyggt som ett paraply över min vision – här har jag skapat en plats full av kreativitet och en plats att dela kunskap och mötas på. Mellan generationer, branscher och kulturer.

Vill inte att detta ska vara ett präktigt “kolla vad bra jag är”- inlägg men ibland är det viktigt att komma ihåg sitt “Varför”. Och också dela det med andra.
Det här är min vision, mitt Varför och vart jag kommer ifrån.

Jag uppskattar verkligen att ni följer mig här i detta forum. Och jag lovar att vårda det med omsorg och alltid dela det jag upplever relevant för er. En blandad kompott av inspiration, allvar, skratt, livsnjut och kunskap.

 

Kommentarer till “Visionen – varför jag bloggar

  1. Huvudet högt och “kolla, vad bra jag är!” Låter som ett utmärkt beröm till dig själv.

  2. Men vet du, jag läser, ler och tänker helt uppriktigt “men kolla vad bra hon är”! På et inspirerande vis, för du visar att det går att vara kreativ, mjuk, sårbar och modig och av allt det där skapa något som både är levebröd och vackert. Älskar det!

  3. Har följt din blogg länge. Gillar ditt sätt att uttrycka dig och att innehållet är så blandat. Det är både djup och yta, på ett sätt som känns mänskligt, kreativt och ärligt. Du sticker ut från det ibland tillrättalagda och enkelspåriga som jag upplever finns i sociala medier. Vår familj har också inspirerats att åka till Varberg på semester. Det har vi nu gjort 6 år på raken och sett många av de fina platser de skrivit om! Tack!!!

  4. Vet du? Jag har följt dig hela vägen sen du började. Inser nu att det är en lång tid i båda våra liv. Det är faktiskt den enda bloggen jag läser regelbundet sen den tiden. Jag har blivit inspirerad av din kreativitet, ditt mod och din livskärlek. Jag älskar att du nu har en affärsrörelse som jag kan handla av och att du har möjlighet att bygga vidare på din fina vision. Lycka till framöver fina du 🧡

  5. Tror jag följt dig nästan från början, älskar dina fina drömlika inlägg, speciellt de vackra bilderna från staden som alltid kommer kännas hemma för mig, även om jag bott mer än tio år i Göteborg nu. Tack för det fina du skapar!

  6. Så många fina kommentarer som jag instämmer med. Tack till Krickelins.se och er alla för en mjuk, utvecklande och för många läkande miljö.

  7. Tack Kristin, du är en varm röst i bruset. Jag har fastnat för det du skriver om att det ska vara mjukt. Jag har tagit till mig det ordentligt nu inför min första höst som arbetande småbarnsmamma, att jag ska se till att vi vaknar och landar mjukt inför/efter dagen. Det ska vara mjukt och hållbart. Ha en fin vecka, stor kram

  8. För några år sedan var tydligen bloggen som fenomen “död”. Så glad jag är att det fortfarande finns andra som också uppskattar det långsammare och djupare formatet som bloggen bjuder in till. Tack för ditt bidrag i cyberrymden!

    Jag har bloggat i evigheters evigheter och har bytt ut mitt “varför” flera gånger sedan dess. Jag har slutat och börjat igen, bytt plattform och röst. En vacker dag kanske orden och bilderna jag vill förmedla tar slut och då får det väl vara så.

  9. Tack för ett viktigt inlägg. Satt i dessa tankar precis, kring hur jag under 2020 helt tappat bort mitt kreativa ”varför” och blivit tyst och opersonlig på sociala medier. Nu har jag fått inspirationen åter och låter även mina lite mer obskyra intressen få ta plats i sociala medier lite grann, läskigt men spännande.

  10. Åh vad fint du skriver och vackra bilder passar fint till texten. Skulle vilja lära mig😀
    Hela ditt koncept är genomtänkt och har ett helhetstänk.

  11. Fastande en gång i tiden här för dina foton! Som fortfarande förmedlar så fint den blandande kompotten 🤩

Kommentarer stängda