Månad: mars 2017

Här kommer Del 2 av hur det är driva eget företag. Idag tänkte jag ta tag i en del av frågorna jag fick i detta inlägg.

”Jag tycker det vore super intressant att höra hur du tänker om bloggen versus insta? Sofi pratade ju om en bild på insta och 3 posts på bloggen per dag, hur tänker du? Har du en plan för varje vecka? Om du har det hur ser den ut? Använder du en kalender av något slag, digital el. analog? Tycker också det är intressant att höra när och hur mycket du arbetar. Kan ju märka att man som egen har jobbet i huvudet hela tiden och att man ser bloggmaterial över allt. Men återhämtning och pauser är ju livsviktiga om man vill hålla länge. ”

Jag bloggar med ett inlägg per dag och lägger ungefär tre på Instagram. Vissa dagar då jag känner mig låg så kopplar jag bort mig helt från Instagram och har bara bloggen med något inlägg jag förberett innan. Jag har alltså nästan alltid ett eller två inlägg liggandes som jag kan posta om jag inte hinner blogga en dag eller bara inte har orken. När jag fotar material till bloggen så försöker jag fota för två-tre inlägg samtidigt eller så samlar jag på mig massor av material när jag besöker andra platser och portionerar ut det i olika inlägg. Framförhållning i bildmaterial är väldigt bra att ha även om man naturligtvis vill att texten ska kännas ny och och för dagen anpassad.

Jag har mitt jobb i huvudet mest hela tiden. Det gäller både fotografering, blogg och webbshop. Mitt jobb är bland det roligaste jag vet så det är svårt att stänga ner den biten. Jag tror de flesta egna företagare har det så annars finns det inte tillräckligt med passion för att dra runt det hela tänker jag. När jag är med min familj så försöker jag att stämpla ut helt och vara närvarande i stunden.

”Jag är jättenyfiken på hur du vågade ta steget att starta eget och själva processen. Hur och när började drömmen och hur gick det till när du beslutade dig för att förverkliga din dröm? Hur vågar man ta steget med allt vad det innebär?”

Jag hade en fast anställning fram till förra året och har drivit mina företag vid sidan under många år. Succesivt har jag gått ner i arbetstimmar och så småningom sa jag upp mig helt. Jag hade förmånen att jobba med sociala medier och fotografi på min arbetsplats och där hade jag dessutom väldigt härliga kollegor och stöttande chefer.
Det var svårt att klippa banden så egentligen sa jag nog upp mig i senaste laget – då jag hade alldeles för många bollar i luften och var på randen till utbränd.
Jag hade egentligen inget direkt mål eller någon dröm i att driva eget utan det var tillfälligheterna som gav utfallet om man säger så. Timmarna räckte inte till för både anställning och det egna till slut.

Det gäller att hitta en balans där – man ska inte säga upp tryggheten med en fast anställning för tidigt och inte heller för sent. Lyssna in omgivningen, be om råd och följ magkänslan.

”Hej, ja detta behövde jag verkligen läsa. Tack. verkligen tack. Jag strävar på varje dag, dag ut och dag in med blogg, heltidsjobb och uppstartande av företag. Det är tufft men ingen kommer göra jobbet åt mig, det är nu eller aldrig. En fråga; hur gör du för att slappna av pa kvällarna och sitter du framför datorn pa kvällen? Kram från Switzerland, //Sofia”

Ja, jag sitter jättemycket framför datorn och jobbar om kvällarna. Min man har ett jobb med mycket ansvar och behöver nästan alltid sätta sig efter barnen somnat och vi jobbar ofta några timmar på varsin sida av bordet innan vi somnar. Men, för att kompensera detta så finner jag stunder under dagen då jag kan slappna av med likasinnade frilansande kollegor. Vi går och tränar och lunchar ihop. Ibland behöver jag stänga av omvärlden och tänka på något annat än jobb och familjeliv. Då sätter jag på ett avsnitt av Girls och lägger upp fötterna i soffan, mitt på dagen.

”Jag tycker det är så svårt att veta hur mycket jag ska ta betalt för utfört jobb. Vet inte var jag skall börja och vad som är rimligt? Hur klurar man ut sådant där? (om man inte har någon som är i liknande bransch och situation. som man kan be om råd)”

Ja, visst är det svårt att ta betalt för något kreativt. Speciellt i en bransch som kanske började som en hobby, där man mest var glad över att få vara med i början. En bransch där alla förväntar sig att få allt gratis. Och då menar jag ALLA, både läsare och företag som vill jobba med dig som influencer. Svårt att gå till Kvantum och betala veckans handling med ett doftljus eller en snygg kruka. Även frilansande influencers behöver äta och betala räkningar.

Det är viktigt att veta sitt egna värde och våga ta betalt – annars sabbar man både för branschen och sliter ut sig utan lön för mödan.
Det har varit en balansgång för mig – jag har lagt ner otroligt många obetalda timmar för att visa upp vad jag går för, bygga mitt egna varumärke och för att själv kunna utvecklas. Numera tar jag inte jobb som jag inte får ok betalt för. Då är jag hellre med familjen eller jobbar med mina egna företag som webbshop eller mysiga inlägg för dig som läsare här på bloggen.

Jobbar du som frilansande så tycker jag att du ska kika på detta inlägg som handlar om hur mycket du ska ta betalt.

Jobbar du dessutom som frilansande influencer tycker jag att du genast ska sätta upp dig som medlem hos Influncer of Sweden och börja följa deras uppdateringar med tips och regler gällande branschen. Nu i helgen hålls dessutom ”The Influencer Convention” plats i Stockholm,  en plats där marknadsförare och influencers kan mötas och tillsammans utveckla branschen. Knip en biljett direkt om du vill ha mer verktyg till att ta dig fram i branschen och för att nätverka. Kan tyvärr inte gå själv men ångrar faktiskt lite att jag inte prioriterat just detta event i vår. Sjukt viktigt ju.

”Skulle vilja veta hur du hanterar om någon är missnöjd med det jobb du har gjort? Vad säger du då, och hur långt går du för att göra kunden nöjd? Undrar också om du ingått samarbete med några som sedan visar sig vara riktiga ”idioter” och inte vill väl? Vet inte om du har någon sådan erfarenhet men det skulle vara spännande att höra!”

Om jag får någon negativ kommentar från en läsare (händer väldigt sällan) så tar jag inte alls illa upp längre. I början var det asjobbigt faktiskt… Fick världens ångest förr men nu tycker jag mest problemet ligger hos den som känner ett behov av att uttrycka sig taskigt i någon annans vardagsrum (min blogg alltså)
Ibland kan jag känna att jag ändå vill dementera kommentaren för att förklara mig och få just den läsaren att se på situationen med andra ögon.

Jag går långt för att göra en kund nöjd. Det är jag själv som är min största kritiker och jag sjunker ofta ner i djupa ångestdalar innan jag levererar ett arbete som fotograf.
Det har hänt att jag levererat bilder som kunden inte varit nöjd med. Då har jag fått fota om. Det är business och jag måste försöka att inte ta det personligt, vila i att jag alltid gör så gott jag kan efter de förutsättningar jag har.

En gång fotade jag för ett företag som gick i konkurs innan de betalade min faktura. Det var surt, såklart. Så försök att skicka ut fakturor så fort du bara kan efter utfört arbete.

Sådär ja. Resten av frågorna kommer i min tredje del av denna serie.

Läs också ”Om att vara entreprenör” och min resa till det egna frilansande livet ”Driva eget företag – del 1”

Ps. Hunden är mina svärföräldrars och heter Fly. Hon har bott hos oss en vecka då en av våra killar behövde en extra kompis. Fint så.