Jag har tillbringat några dygn i fjällen med familjen – studerat olika sorters mossa, täljt pinnar, eldat, krupit ihop i raggsockar framför kaminen, glott på långfilmer, bastat, gått långa promenader och somnat efter 21 om kvällarna.
Finns kanske ingen bättre plats för oss att landa på och sänka axlarna. På de här stubbarna utanför stugan kan man fördriva många timmar med en täljkniv och öppen eld.
Jag hade med kameran i väskan med plockade inte fram den förrän två timmar innan bilen skulle rulla hem. Den fick följa med på mitt bad i den lilla tjärnen.
Tricket med att kunna bada året om är att alltid ha varma kläder at krypa i efter doppet. Det sägs att salt bad i havet har en uppiggande inverkan och ett bad i en stilla sjö verkar lugnande, ett dopp i en djup och klar tjärn ger extra närhet till naturen och ett isande vinterbad ger ny energi.
“Vattnet är tusen nålar som tränger in i min hud och samtidigt kramar om. Det kalla tar andan ur mig. Kroppen vill omedelbart fly, så är den konstruerad. Men också – medan adrenalinet rusar genom ådrorna händer det hundratals andra processer i kroppens skrymslen och vrår. Små processer, som kan ge stora effekter. Just i detta nu stiger blodtrycket, blodkärlen drar ihop sig, huden stramas till. Allt annat försvinner, kvar finns bara min kropp – och det kalla vintervattnet. Total närvaro. Kroppen stänger ner allt som inte behövs i stunden för att kunna hantera kylan. Allt annat får vänta. På ett kort ögonblick är jag pigg, klartänkt och full av energi.”
Idag var det ett tunt istäcke över tjärnen där bryggan ligger. Här badar vi om somrarna också – men på vintern är den täckt av ett tjockt istäcke med tung snö ovanpå. Då kan man skrubba sig i snön utanför stugan när man bastar istället.
Ingen mer än jag som ville bada…
Men så skönt efteråt.
Mer från boken Kalla Bad:
“Kalla bad kan ge mindre värk och smärta samt minskad stress. Det kan minska risken för och symptomen på bland annat ångestsyndrom, diabetes, migrän, hyperaktivitetsstörning och andningssjukdomar. Studier visar att effekten stärks ju oftare du badar. Flera saker påverkar – som ens hälsostatus, hur kallt vattnet är och hur länge man exponeras för det. Men gemensamt för alla kalla bad är att en kort exponering för kyla påverkar oss positivt under en längre period.”
Oktober är otroligt vackert.
Jag älskar färgerna naturen bjuder på och det har varit en fröjd att vara ute och vandra i Dalarna under denna årstid. Vi toh oss till Mörkret och besökte Njupeskärsfallet – så fint att uppleva detta då det inte är högsäsong. Här hade ett snötäcke lagt sig så vi kastade snöbollar, sedan åt vi tunnbröd med ost och drack iskallt vatten ur bäcken.
Jag reser själv hit och checkar in med datorn under ena armen och en bok under den andra. Jag ska inte göra mycket. Bara vara. Eller bara göra det jag känner för.
Det är ett rofyllt ställe jag funnit mitt i Antibes. Eller stället fann faktiskt mig… Efva, som är en av ägarna till Le Ponteil, skrev “kom till oss!!!” när jag frågade om tips på boende i närheten av Nice.
Jag som förälskade mig i klippiga bad och Gamla Stan när jag var här i juni bokade in mig direkt och nu stod jag alltså här på den gröna trappan för incheckning.
Stället får mig att känna mig precis så där ensam som jag vill. Alltid ett leende och varmt bemötande – men helt ok att dra sig undan med min bok om jag själv vill ha det så. Här är lugnt och jag verkar ha ett helt annat tempo än det andra som bor här. Stället är fullbokat men jag var nästan själv vid frukosten.
Kan ju dock bero på att jag var 20 minuter för tidig då jag missuppfattat då den öppnade och redan hade varit vaken sedan 06…
Lustigt. Men turligt på samma gång för jag hade gott om tid att smyga runt med kameran alldeles själv.
Gröna små shots med kanel, persilja, äpple och spenat dukades fram och jag ombads att finna en plats i trädgården för att bli serverad juice och croissant. Fick nypa mig i armen av härlighet. Hela dagen framför mig och så startar den så här bra!
Älskar att vara själv. Då lägger man märke till så mycket. Dofter, ljud, omvärldens uttryck, smaker…
Jag tror dock det krävs lite träning för att kunna njuta av detta. Många blir obekväma och rastlösa utan sällskap. Vi är alla olika och det är okej.
Mycket mysig trädgård att äta frukost i.
Den där luggen får gömmas bakom ett spänne numer och jag har haft samma shorts på mig i fem dagar.
I ett hörn läste jag om Martin och Efva som flyttade och följde sin dröm. Lite som Lisa och Niclas på Villa Juli som jag nyss lämnade.
Vågar jag säga vad min framtida dröm numer är? När minsta pojken fyller tjugo kanske?
Imorgon åker jag hem och jag ska packa ordentligt innan huvudet når kudden strax. Allt ska med! Vinglas i kulörta färger, häst i mässing och en tavla. När jag var på vintagemarknad i Antibes fann jag både det ena och det andra.
Kolla så mycket fint. Vad gillar du mest?
Flugan är tydligen en gammal askkopp. Man kan nämligen lyfta på vingarna och finna en liten skål där under. Tänker ha den till flingsalt.
Lägger mig tidigt ikväll så jag kan ta en simtur i havet och en lugn frukost innan jag beger mig hem till Sverige igen.
Hoppas ni fått en fin start på veckan.
Jag har tillbringat några dagar i Frankrike med kreatörer som jobbar med sociala medier precis som jag. En del av tjejerna hade jag inte träffat innan och det var med spänd förväntan jag mötte upp gänget i i Köpenhamn och tog tåget vidare ner mot Nice.
En lång färd som gav oss möjlighet till många fina och kloka samtal.
I Nice hyrde vi två bilar och begav oss till Villa Juli i Spéracèdes. Min familj var här i juni så jag kände till Niclas och Lisa, som driver stället, från tidigare vistelse.
Vi ankom ganska sent torsdag kväll, åt en sen middag och bäddade sedan ner oss. Morgonen efter vaknade jag till den här soluppgången. Vänta…
… den blev bara mer och mer magisk.
När det var det var dags för mig att gå en trappa upp och äta frukost stod septembersolen gyllene bakom olivlunden nedanför huset vi bodde i. En smått magisk stund som jag sparar nära hjärtat.
Frukosten på Villa Juli är inget man skojar bort. Här finns allt jag älskar.
Det ligger så mycket kärlek bakom den här frukosten så man drar gärna ut på den extra länge och njuter av stunden.
Malin och Anna, som står bakom Mrs Mighetto, visade sig vara två helt underbara tjejer.
Sådan fet girlcrush fick jag i dem båda – måste ses snart igen. De driver sitt företag så inspirerande och jag kände att jag blev bara klokare och klokare av mina samtal med dem.
Vi begav oss iväg på de franska slingriga vägarna efter frukosten och satte in vår gps på Antibes. Det är nämligen vintagemarknad 06-13 där under lördagar och söndagar.
Mina ögon föll direkt på detta etui med knivar från Paris. Lite dyrt tyckte jag och gick vidare men kunde inte släppa dem och gick tillbaka och prutade ner dem…
Hade jag haft mer plats hade fömodligen denna fabror följt med hem till Varberg.
Efter lite bad, sol, bokläsning och god lunch begav vi oss till villan igen. Hanna Wendelbo och jag gick en härlig promenad upp till Cabris och njöt av utsikten och när solen sedan höll på att gå ner gick Anna och jag ner i olivlunden för att fotografera varandra. Så fint att få vara bland likasinnade i flera dagar.
Så vackert alltihop.
Jag vet inte om de använder oliverna här men så himla drömmigt att ha en egen olivlund i sin trädgård.
Eller hur?
Det vankades middag en våning upp och vi smög upp för trappan och skålade med de andra. Man kunde nästan tro att vi färgkordinerat kvällen tillsammans. Här står Marlene på Fruvintage och Malin i glatt samtal. Stort tack till Marlene som fixat allt det här för oss alla!
Anna förevigade kvällen bakom kameran. Så coola kläder, smycken och glasögon varje dag. Mina ögon ploppade nästan ur huvudet av all härlig outfit-inspiration från henne.
Så gulliga tjejer. Vi hade sanerligen en fin resa ihop och blev så himla fint omhändertagna hos Villa Juli. Att resa iväg på något sådant här rekommenderar jag varmt – det är spänannde att lära känna nya människor på detta sätt.
Sista kvällen med gänget! Underbart, så varmt och glädjefullt. Skratt och tårar varvades runt bordet denna afton och jag är så otroligt tacksam över dessa möten.
Nu har jag checkat in på ett hotell i Antibes och ska smita ut och äta något gott för att sedan smyga ner i sängen tidigt och sova som en stock. Ser fram emot att vara tyst och vara för mig själv efter dessa sociala dagar – det är galet givande men tar väldigt mycket på min energi.
Jag ska springa, äta, bada, sova, läsa och jobba. Bra kombo.
Detta inlägg presenteras i samarbete med Visit Halland.
Förra veckan var Hanna Wendelbo och jag ute på uppdrag för Visit Halland- vi skulle cykla delar av Kattegattleden samt besöka en mängd underbara blomsterodlingar. Kan faktiskt inte tänka mig ett mer angenämt arbete! Natur, vänskap, rörelse, blommor, god mat… ja, du hör ju själv hur bra vi två hade det.
Kattegattleden är 390 km lång och har ett unikt havsnära läge, leden går mellan Helsingborg i söder och Göteborg i norr – alltså hela vägen genom Halland.
Kattegattleden är indelad i 8 delsträckor och man följer lätt cykelleden med hjälp av dessa skyltar. Vi valde ut en tur i Kungsbacka eftersom vi visste att vi kunde besöka vackra blomsterodlingar i närheten av leden här.
På morgonen stannade jag dock till hos mitt lokala bageri i Varberg – jag fyllde på min termos med kaffe och köpte bullar. Cyklar du genom Varberg på Kategattleden är Verket en varm rekommendation.
Tada! Här startade vårt äventyr med en fikastund på en av de vackraste ställena jag sett.
Eva på Blomsterfarmen odlar på friland enligt KRAV:s regler – alltså utan användning av kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Den biologiska mångfalden gynnas här med olika sorter i odlingen – så bra för våra insekter.
Blev väldigt inspirerad till mer användning av kompost och naturgödsel vilket är det mest hållbara odlingssättet.
Eva och Hanna snicksnackade om blommorna samtidigt som vi gick runt med varsin sekatör och beundrade blomsterprakten. Så vackert med fåren som betade i hagen bredvid och utsikten över åkrarna. Här finns också en gårdsbutik man kan kika in i – Naturgården i Bröndome.
Hanna var i sitt esse och det glittrade i hennes ögon då hon höll upp den här magnifika Krysantemumen och utbrast “Älskade Charmois Turn!” Det kommer nog vara svårt att få tag på frön till den här kommande säsong för Hanna spår att det blir sommaren stora “it-blomma”.
Jag har också förstått att eterneller är på stor framfart. Dessa går att torka dessutomn och Eva sa att det är något som efterfrågas mer och mer av de som kommer till självplocket.
Till slut fick jag ropa på Hanna att vi var tvungna att packa ihop oss så vi hann med alla våra stop under dagen – hon hade försvunnit drömmande bland alla aprikos Charmois Turn och fann nu också andra blomster att pryda buketten med.
Jag insåg att jag var en “snabbplockare” av rang och undrade lite varför jag inte tänkte till med i färgvalen på min bukett. Spretig minst sagt men ganska mycket jag.
Hannas bukett var både vacker och smart, hon hade valt tåliga blommor som skulle klara flera timmars cykeltur. Så smart!
Nästa stop var Cosa Table i centrala Kungsbacka.
Tro det eller ej men jag hade hunnit bli hungrig och fick mig dessutom en stor dos inredningsinspiration a v detta besök. Otroligt smakfullt inrett och väldigt mjuk och fint bemötande. En storstadsrestarurang i den lilla staden kan man säga – hade ingen aning om att de hade en sådan pärla i Kungsbacka.
Vi åt en liten förrätt med vispad smetana, ugnsrostade rödbetor, gratinerad getost och en klick forellrom upp på. Mycket gott! Sedan kom lunchen och den här boveterisotton skojar man inte bort – hurra vad bra! Jag fick sej med blomkål, skirat smör och grönkål – allt var ljuvligt. Efter detta fick vi med oss take away-kaffe och tryfflar.
Kika in på deras Cosa Table hemsida för mängder av inspiration och boka ett bord direkt.
Vi såg ut som två karameller i våra färgglada hjälmar och cyklar samt med alla blommor i cykelkorgarna.
Haha – det var nästan lite komiskt att möta cykelturisterna iklädda regelrätt klädsel, ryggsäck och tält i deras packning.
Men nu pinnade vi på som tusan! Vi hade elcyklar från Monark så det var väl lite fuskigt såklart för vi flög fram i en väldig fart. Ett stop här för kiss- och fotopaus vid vattentaget vi Rolfsån bara.
Vi cyklade mot Tjolöholm längs cykelleden och hamnade till slut hos Mariebergs Blomsterodling och gårdsbutik. Jag försvann in bland tomatodlingen i växthuset och beundrade hur de bundit upp dem. “Gör om gör rätt Kristin” snurrade det i mitt huvud och jag ska verkligen tänka på hur jag odlar tomater nästa år. De blev så taniga hemma hos mig.
Det här var också smart och fint. Torka chili i olika färger på samma snöre.
Här trivs Hanna fint vill jag lova. Vi fyllde på våra korgar med ännu mer blommor och pratade om våra favoriter och om hur man odlar på bästa sätt.
Man mäter lätt runt sin bukett och swishar därefter en peng.
Så här såg min bukett ut. Inte mer genomtänkt än den förra men fin på sitt sätt.
Jag svängde in i gårdsbutiken och handlade med mig fårost och rödbetor – tänkte testa lunchens smaker där hemma med familjen under helgen. Men nu var det Hanna som stod och ropade på mig – nu var vi tvungna att cykla vidare.
En bild till bara. Kolla hur Hannas bukett utvecklade sig under dagen.
Här mötte vi en av slottets trädgårdsmästare – oerhört duktiga Andreas Blomberg. Har precis börjat följa honom på @aklejans_tradgård och får nu massa bra tips. Med stolthet och stor kunskap visade han runt oss. Jag älskar den här sortens trädgård där allt känns vildvuxet och välskött på samma gång.
“Tjolöholms Allmogeby tillkom samtidigt som slottet, i början av 1900-talet. Ett gods av Tjolöholms storlek krävde stor arbetsstyrka, bland annat fanns här förvaltare, rättare, ladugårds- och stallförman, trädgårdsmästare, kusk, jägare, smed och snickare.
Varje bostad i byn hade en egen trädgårdstäppa inhägnad av staket samt eget hönshus. Blanche Dickson brukade inspektera trädgårdarna och delade ut priser til de mest välskötta. Husen inreddes med ett rum och kök, men planlösning och dekorationer varierade mellan husen. Alla takspiror, fönsterfoder och vindskivor utformades individuellt för varje bostad.”
Här kan man bo över om man vill och jag rekommenderar varmt detta som en destinationsutflykt. God fika eller lunch finner man i Storstugans kafé. Jag skrev ett helt inlägg om stället här>>
Obs.
Passa på att besöka slottet och deras Liberty utställning då ni ändå är här.
Är du ute och cyklar på leden i trakterna kring Halmstad så är detta ett hett tips – 3 km från leden ligger en liten, nyöppnad och hållbar blomsterodling i Harplinge. Det är inredaren och trädgårdsformgivaren Susan Hübel som förvandlat en bit åkermark till härligt blomsterparadis fyllt av dahlior, bleka solrosor och rosenskäror.
Här fick jag väldigt mycket inspiration – funderar nu på flis i mina trädgårdsgångar samt ett litet utehus i samma stil som Susans.
I början av sommaren bilade vi ner till Frankrike med våra yngsta barn. Det är ett härligt sätt att resa på tycker jag, man har möjlighet att umgås och upptäcka massa på vägen. Efter en sväng till Giverny och Paris så hamnade vi på franska kusten och checkade in hos Villa Juli.
Den här fina villan tas om hand av Lisa och Niklas – ett härligt par från mina hemtrakter i Sverige. Vi hade till och med gemensamma nämnare i vänner förstod vi, hahaha, världen är bra liten…
Vi lärde känna hela familjen under vår vistelse och inget får mitt hjärta att banka mer än när man lägger ner hela sin själ i sitt livsprojekt, flyttar familj till varmare breddgrad och lever ut sin dröm på nybruten mark. Så spännande!
Men såklart inte en dans på rosor – kors vad mycket arbete det måste ligga bakom. Och att möta en helt ny kultur med ett annat sätt att tänka kring både det ena och andra är såklart en utmaning.
Överallt hos Villa Juli finner man vackra tapeter. Den här påminner lite om den jag har i min hall förresten.
Inne i vardagsrummet tronar en öppen spis och det vackra skåpet Lisa fyndade på en vintagemarknad gör sig verkligen i rummet.
Vi försökte vara skärmfria så mycket vi kunde men ibland var det skönt att försvinna i en serie eller något spel i skuggan på baksidan.
Haha, så mycket bus i Julis blick! Lisa visade mig ett reportage ur en tidning där man kunde se hur huset såg ut innan de satte tänderna i det.
Så här såg vårt rum ut.
Lyllos mig som ska ner hit igen i september. Vi är ett gäng tjejer som tar tåget ner – det ska bli spännande.
Måste berätta lite om frukosten också. Den var bland det godaste jag ätit. Egna marmelader och granola, goda juicer, ostar och frukt. Allt man kan önska sig och mer därtill.
En morgon fick vi macarons.
Jag är besatt av god ost. Äter orimligt mycket!
Vacker utsikt under frukoststund. Att sitta här och äta pizza om kvällen var också en fullträff – väldigt mysigt om man inte orkar ta sig härifrån på middag eller laga något själv.
Precis här nere i hörnet på huset ligger ett kök där man kan fixa egna middagar.
Jättefint ju! Lite oliver och en bit ost kanske räcker till kvällsmat om man varit ute hela dagen och barnen är trötta.
Här är Villa Juli’s tips på sevärdheter målade på väggen. Bara att fota av med telefonen och ta med sig kartan.
Några kvällar tog vi oss upp till en liten by ovanför Villa Juli. Byn hette Cabris och hade en fantastisk utsikt, små mysiga gränder och en litet torg där vi alla åt musslor.
Igor älskar smycken och stenar så han blev överlycklig då han fann en liten butik full av kristaller och stenar. Han hade svårt att lämna butiken och var där redan dagen efter igen. Ett halsband med en stor bärnsten fick han med sig.
Det här halsbandet köpte han i Paris för sina födelsedagspengar. Så fint – vill låna!
Det var alltid en härlig promenad ner för berget efter maten. Många fina samtal och skratt.
Den blå timmen. Nästan lika vackert som vid “min brygga” i Varberg.
Hoppas ni har en härlig vecka och fått en bra start på arbetet om ni är tillbaka på jobbet. Jag går på halvfart och längtar efter att skolan ska dra igång så man får huset för sig själv några timmar om dagarna.
