Kära ni – TACK!

Hej kära ni.
Tänk att jag har den stora förmånen att ha denna digitala plats. Ett forum att vara kreativ i både text och foto & att både de stora och små tankarna får ta plats.
Tänk att ni kikar in med era klokheter och pepp dag efter dag. Jag uppskattar det verkligen. Jag uppskattar till och med tjuvnypen som kommer ibland – de där från er läsare som egentligen stör ihjäl er på mig. De får mig att fundera på hur jag upplevs och på min retorik. Det är viktigt. Tack!

Jag passar på att dela en kommentar jag fick häromdagen från Lina:
Hej Kristin! Jag läser inte så många bloggar, mycket pga att de mest kända inom livsstil är så tillrättalagda där allt känns som att det mest handlar om den perfekta buketten och det perfekta köpet och att allt är så mysigt och fint. Och när det inte är det så tror jag nästan inte på det..? Nog om det! Du däremot, älskar att du ger uttryck för det många av oss känner; noll lust att styra upp ännu en jul… Åren som går, vad ska man göra med den känslan..? Och känslan av att det ibland är riktigt motigt att vara social…?Sen tvivlar jag inte på att du som du säger i grunden är en glad person! Det anses jag också vara tror jag men jag känner igen mig i många av de där andra känslorna.. Så tack för att du ger det icke-perfekta lite utrymme!

Det är precis så här jag vll att ni som läsare ska känna.
Igenkänning, inspiration, kunskap, sårbarhet och lite ytligt strunt på det. Livet är ju så – upp & ner.

Min man köpte två granar, fixade pepparkaksbak, hängde upp stjärnor i alla fönster och lagade middag till oss alla. Jag grät på toaletten för andra gången den dagen och tyckte synd om alla som behövde stå ut med mig. Sen fick jag en länk till att boka en klimakterieutredning av en vän som hämtat ut en hel kasse med piller till sig själv. Och så sa min man att han skulle hjälpa mig lägga in cykelstatistik i appen jag har.
Idag mår jag bra igen och tittar både tröttsamt, förvånat och bekymrat på kvinnan jag var igår – så konstig va?

Nu ska jag gå en jättelång promenad med min hund längs havet och vara tacksam över att jag tog mig igenom de där jobbiga dygnen under denna månaden också. Kanske klär vi granen ihop och spelar Alfapet.
Önskar er en fin Andra Advent.

På slottet – det mest stämningsfulla i juletider

Marina och jag åkte till Landskrona i början av veckan och hade podd -konferens. Det lackar mot jul och vi spelar just nu in våra sista poddavsnitt.

Som bloggare har man många bollar i luften – en kamera i var hand i alla situationer, hahaha…

Klurigt att inte får med andra människor på bilder så jag brukar gå upp tidigt. Här var vi på Marryhill Estate – ett nyöppnat ställe i Landskrona. Solen gick upp och imman låg tät över utomhuspoolen då jag låg här i badet med utsikt över Ven. Så mysigt och fint -vi passade på att ha poddkonferens, planering, avslutning och möten i kombination med en fin upplevelse.

Miljön är magisk då slottet ligger i direkt anslutning till den här fina lilla hamnen.

Örenäs slott ligger strax ovanför fiskeläget Ålabodarna vid Öresund, nedanför Glumslöv och byggdes 1914–18.

En riktigt julig outfit fick jag på mig till middagen.

Marina var också julig i röd kappa framför granen.

Tjusigt inne på slottet – älskar den här sortens miljöer. Speciellt i juletider.
Var inne på vårt egna stadshotell i Varberg förra veckan då juleljusen tändes på torget – ett hotell från 1902. Så fantastiskt mysigt!
Det är något alldeles speciellt med de här gamla bevarade platserna som bär på så mycket historia. Älskar dem!

Hoppas ni har en mysig helg och mår bra.

December – so far

December kom och sparkade bort benen under kroppen. Eller hur är det man säger nu igen?
När allt bara tågar på i en väldig fart och man inte hänger med?

Det är samma visa varje år och jag stretar emot – vill inte vara med i karusellen alls. Men min man har typ gått på elva julbord under sex dagar och det är fler uppbokade i kalendern så ni kan ju själva gissa stämningen här hemma.
Jag själv har satt på bastun, dansat runt med dammsugaren och bestämt mig för en tidig kväll i säng. Har lite att smälta i både företagandet och privat.

Har ägnat hela dagen i min hemstad – haft min urspungsfamilj samlad för första gången på sjutton år.
Jag körde bilen, pappa köpte en hatt på gågatan, mamma var glad och bjöd på lunch och min syster hade städat som tusan. Det blev både chokladkartong, clementiner och inslagna julklappar.
Vi körde över Hedvigsborg och grämde oss högljutt i bilen över renoveringen i huset jag växte upp.

”Tänk när du skickade iväg henne i pulkan i backen och sedan sprang efter…” skrattade mamma och pappa mindes de där småbarnsåren. En familj. Ett liv.

Jag funderar på hur jag själv är då mina barn närmar sig femtio och kör runt mig. Kommer de ens vilja ha med mig att göra? Kommer vi vara trasiga och fira jul på olika håll?
Bastun kallar. Vi höres imorgon.

On my mind – nu fyller jag rummen

Hela min vakna vardag går ut till att tänka ut hur jag ska fylla rummen i utställningen jag håller på att skapa. För er som inte hängt med så ska jag ge er lite kontext.

I januari är det jag som har det prestigefyllda uppdraget att skapa huvudutställningen för FORMEX.
Det kräver sin planering och framförhållning. Minst sagt. Jag är ingen skolad formgivare som bygger montrar på 200 kvadratmontrar till vardags så detta blev en utmaning att bita i. Spännande!

Mått, byggkonstruktioner, vajerpunkter, el och material…. Ja, det var verkligen inte bara att samla ihop moodboards, dra ihop lite möbler och inredningsprylar.
Min största utmaning hittills har varit att gå igenom alla utställares produkter och finna det jag tycker passar in i rummen jag ska inreda. Har en vision och att leta igenom allt verkar visa sig vara otroligt tids- och energikrävande. Att ha koll på all kommunikation, listor, mått som kommer till detta är något som verkligen fått min hjärna att gå i spinn.

Jag leter efter väggbonader likt den här. Boktravar och ramar också….
(bildkälla)

Jag har börjat samla ihop till moodboards likt detta.
(bildkälla)

En köksö kommer platsbyggas och målas – stor utmaning att finna grytor och karotter till detta men jag har en del utställare kvar att kika på.
(bildkälla)

Faktum är ju att jag vill bygga upp exakt den här hemtrevliga  miljön men ni fattar ju hur mycket rekvisita jag behöver då. Kommer aldrig gå.
Men jag vill ha den här känslan och fylla stora utrymmen med hjärta. Tavlan är förresten en dröm!!!
(bildkälla)

Hej fina sovrum. Hade span på en sänggavel men den gick inte att lösa, Klurar just nu på andra alternativ. Vilken tidstjuv det visade sig vara….ghaaaaa….
(bildkälla)

Jag kommer ha mycket keramik. Framför allt fat eftersom vi bygger en platsbyggd tallrikshylla över en hel vägg.
(bildkälla)

Hoppas jag finner många handmålade fat att använda i utställningen.
(bildkälla)

Väldigt inspirerande moodboard och studio hos @Charlottelyngaard – Så fint!

Detta kök har också hamnat i min inspirationsmapp inför byggandet.
(bildkälla)

(bildkälla)

Det är konstigt för jag tänker mycket på att jag måste beställa upphängning av tallrikar och hur tapeten ska gifta sig med kulören på väggarna men hela min mailbox är full av kommunikation kring mått, material, eluttag och annat som jag inte ens haft en tanke på innan jag började med detta projekt. Nu börjar deadlines rulla in också så nu gäller det att vara så skarp jag bara kan. Har arbetat överraskande mycket i Power Point – här har det visat sig att det går lätt att dra upp former, mått, lägga in bilder, skriva texter, flytta runt och ändra om för att sedan spara ner olika delar i pdf och också kunna dela via Google Drive länkar.
Alla sätt som funkar och gör arbetet smidigt är bra tänker jag.

Det sista har jag mailat otroligt mycket med olika utställare och projektledare inom olika områden på FORMEX och när jag jag nämnde för min kollega idag att min hjärna håller på att koka över så sa hon att vi ska styra upp olika mappar i mailen för struktur och det kändes som en god idé.
Tänk att jag tackade ja till det här – vilket spännande, läskigt och lärorikt  äventyr det här är. Idag blev jag intervjuad av Sällskapets Podcast om mina livsregler och då var en av dem att tacka ja till saker du är rädd för och spontant tänker är ett ”Hell no!!”
Det utmanar, utvecklar och öppnar dörrar. Mod är inte på riktigt om man inte gör något som utmanar och tänjer sina gränser tänker jag.

Allt är individuellt såklart – men har du noll problem med att tala inför folk så är det ju inte särskilt modigt att gå upp på scen och göra det, inte sant?

Poddens avslutning & de jag själv lyssnar på och rekommenderar

Denna morgon vaknade jag på ett hotell i södra Sverige. Har precis varit ute i receptionen för att leta upp kaffe men det visar sig att den kommer inte fram förrän 07. Turligt nog erbjöd sig receptionisten att fixa och komma till rummet med en kanna.

Marina och jag är på podd-konferens. Eller ska vi kalla det avslutning?
Vi har bestämt oss för att sluta podda efter två års inspelningar. Det har varit en fantastisk tid och vi har fått så mycket uppskattning. Tack!
Jag har framför allt tyckt att det varit ett bra sätt att visa en annan sida av mig själv som är svår att dela via text och bild i blogg och på Instagram. Poddformatet är mer avslappnat, lättare, skojigare och öppet. Jag är ju ingen allvarlig människa egentligen – det verkar vara många som tror det om man bara läser bloggen.

Instagram och blogg blir mer kurerat för i det skrivna ordet finns det alltid så många olika sätt att feltolka och läsa in olika perspektiv.

Anledningen till varför vi sätter punkt för vår poddresa är pengar och tid. Varje vecka är det samma visa – svårt att få ihop en tid i början av veckan som passar båda och det blir alltid ett pusslande. Fakturan på klippningen kommer också varje månad och det blir en väldigt dyr historia varje år för oss båda. Men oj vad kul och lärorikt det varit.

Jag har deltagit i en hel del andra poddar som gäst under åren också. Imorgon ska jag faktiskt vara med i Sällskapets podcast och dela mina livsregler. Lyssnar ni på den? Det är med Cecilia Blankens, Ebba Kleberg von Sydow & Johanna Swanberg. Den är bra – så ett varmt tips.

Jag lyssnar på lite olika poddar. En del för att lära mig saker – både om politik, entreprenörskap och samhällsfrågor men också för att får ett redigt skratt, slappna av och få lite olika perspektiv på relationer. Poddformatet är väldigt givande och har du bara viftat bort det som ”flams” innan så kanske du har lyssnat på fel sorts podd?
Skulle jag hoppa rakt in i Pernilla Wahlgrens och Sofia Wistams poddsamtal utan någon vidare relation till de båda hade jag nog också stängt av och tyckt att det var både ointressant och löjligt. Det gäller att finna ämnet, samtalet och människorna som intresserar.

Här kommer några tips.
FRAMTIDENS E- HANDEL – För mitt arbetet räkning lyssnar jag alltid på den här podden där Pontus sitter i samtal med entreprenörer i min bransch. Det är fantastiskt att få ta del av deras erfarenheter.
ALEX & SIGGE – varje vecka lyssnar jag på dessa båda briljanta människor. Deras podd är den absolut bästa vi har och det är otroligt hur de alltid syr ihop och sätter fingret på samtiden. Behagliga att lyssna på.
JOHANNES HANSENS PODCAST – Johannes ger dig mentala verktyg och påminner dig om att du behöver utmana dig själv för att utvecklas som människa. Den här är bra! I början blev jag rätt provocerad av at han är så pushig och rakt på men nu gillar jag det.
MAJA & AMALIA – en filterlös podd som skänker väldigt mycket igenkänning och skratt. De gråter tills de skrattar och skrattar tills de gråter.  Amalia & Maja har råa och nära samtal om allt som känns – den här är bra tycker jag.

Här finner ni vår podd – MARINA & KRICKELINS PODCAST