Det är fredag.
Jag lyssnar på Bowie och Timberlake.
Och saknar min man lite.

I onsdags köpte jag nejlikor på min rast.
Min mamma kallar dem begravningsblommor.

De ramlar ner hela tiden.
Fotona alltså.
Men jag fäster envetet upp dem igen.
Lite snett blir det men 
det spelar ingen roll.

Jag har ledig helg.
Och det får mig att jubla inombords.

Kommentarer till “

  1. Tack igen för mycket fin blogg!
    Det är svårt det där med att fästa bilder på väggen… vad sätter du upp dem med? Jag tycker det är så svårt… vill gärna sätta upp dem direkt, utan ramar sådär, men bor i hyresrätt och vill inte förstöra tapeter. Häftmassa lämnar fläckar, tejp brukar lossa tapetens ytskikt, nålar gör ofta större hål än man tror (och det blir många hål med många bilder…) Har du – eller någon annan läsare – tips på annat bra sätt?

  2. Nice blog! I am following you!
    Check out mine! I have just moved to Sweden so unfortunately it is on English (cause it is the language I speak)
    Follow it!

  3. Jaha du.. verkar som de flesta mammor kallar just nejlikor för begravningsblommor 🙂 Det gjorde min mamma Mervi oxå. Men det hindrar ju inte folk från att köpa dem men man kanske inte ska ge bort de i gåva??

  4. Det känns som jag säger samma sak jämt, men dina bilder är så vansinnigt fina, och er hem…. det ser ut som ett ställe jag skulle vilja gå på upptäcksfärd i: titta, känna, inspireras i. Så himla himla fint! kram och hoppas helgen blir fin

  5. Min mamma kallar också nejlikor för begravningsblommor. Och ljung. Så här är det begravningsstämning både nu och då…. 🙂

    Kramar Kicki

  6. Min mamma kallar också nejlikor begravningsblommor. Jag och min fästman funderar på om vi ska ha dem på borden på vårt bröllop men min mor sa ett starkt NEJ..haha

Kommentarer stängda