Jag har en minst sagt märklig vecka just nu med en hel del privata problem blandat med mycket arbete och husförsäljning. Puh… just nu känns det faktiskt ganska kämpigt att hålla näsan ovanför vattenytan.
Det är i sådana stunder man får påminna sig om att “this too shall pass”.
Men syrenen blommar ju precis nu. Det är den vackraste tiden på året. Ljuset, dofterna, kvällarna… och då känns det nästan extra absurt att behöva sitta mitt i en massa trassel och oro. Det finns ju aldrig någon bra timing för en kris.
Äppelträdet blommar också och alla säger att det vore perfekt att fotografera huset prick nu när allt är som allra vackrast. Men jag är faktiskt inte så orolig, det kommer bara bli vackrare och vackrare här ute för varje vecka som går.
Samtidigt är det mycket som ska hinnas med. Jag måste städa ur huset, rensa, få ordning i trädgården, styra upp alltihop och dessutom hitta en riktigt bra fotograf. Så alla otåliga får helt enkelt vänta lite till.
Jag kan inte stressa fram det här och jag tror faktiskt att bra saker får ta lite tid. Till alla som skriver och frågar om huset försöker jag säga samma sak, ha tålamod och vänta tills huset kommer ut på marknaden.
Det är väl värt väntan.
Det är ett ljuvligt hus. Kan inte fatta att jag ska flytta härifrån…
