“Jag förstår inte, 04.45 idag… fattar ingenting, varför kan jag inte sova?”
Jag sträcker mig efter andra koppen kaffe och tittar på min man under lugg. Han står och packar träningsväskan med sömndrucken uppsyn och håller med, han fattar inte heller varför jag envisas med att gå upp 05 varje morgon. Jag vet att jag varit här förr, det var under en period av stress och press och det är bara att gilla läget och göra det bästa av situationen.
Jag ska åka tidigare till jobbet denna lördag morgon och ta till vara på de extra timmarna jag ger mig själv. Men innan dess ska jag lämna er med en liten glimt från trädgården i höstskrud.
Rosenskäran växer mig över huvudet och tronar framför växthuset då morgonsolen långsamt stiger bakom huset.
Äppelskörden är gigantisk i år och jag gör kompott, paj, kräm och mos.
Det är fridfullt när hösten lägger sin hand över trädgården. Jag blir blödig och tackar för i år och viskar att jag ska vara mer kärleksfull nästa säsong.
Jag påminner min man och lillebror att det var ju de som skulle skörda ala vindruvor i år – inte sant?
Jag tar han om våra äpplen.
Än finns det mysigaste stunder att njuta av här ute.
Solroskärnor att förvara till nästa säsong eller skänka till fåglar.
Tack lilla trädgård. Du var fin även i år även fast jag inte skötte om dig som jag borde. Det bir väl.
Min pappa ringer mig på tisdagen och låter bekymrad. Han tänker på vad vi pratade om sist – de fasta kostnaderna nu när vi går ur en pandemi och in i en inflationsekonomi. Livet som egenföretagare har de senaste åren varit som att kasta sig ut från ett plan med en fallskärm som kanske bär men man är långt ifrån säker.
“Du kanske kan flytta in din verksamhet i källaren där hemma istället? – din hyra ligger ju nästan på en halv miljon per år och det är hisnande summor att fixa med världsläget just nu och så kommer ju elen på detta….”
Jag svarar att det är inte en sådan verksamhet jag bedriver, det går varken flytta in den i källaren, i bagaget på bilen eller i en husvagn för att hålla ner kostnaderna. Jag har personal, lager och är för stor för att kunna flytta hem KLco. Och nu expanderar jag dessutom verksamheten ytterligare.
Och det handlar inte bara om personal och lager, utan det handlar mest om kundupplevelsen. Jag vill att mina kunder ska komma in genom dörren på KLco och mötas av både doft och toner som passar miljön. Sedan ska de landa i den visuella delen av upplevelsen, inspirerande och överraskande rum att ta del av. Därefter kommer det personliga mötet – den välkomnande blicken och frågan om vi får bjuda på lite varmt eller kallt te. Kanske får vi berätta lite om teplantan och hur man brygger te på bästa sätt innan kunden fortsätter in i butiken och pillar på keramiken, stryker fingrarna över linnetextilen och bläddrar i en inspirerande bok. Kanske slår de sig ner i soffan en stund med sitt sällskap och får påfyllning på tekoppen.
Att komma in hos KLco ska vara som att stiga in i ett spännande hotell med olika miljöer man blir pirrig av – konsten och böckerna ska få breda ut sig, de levande ljusen ska alltid vara tända och på borden står blombuketter i vackra vasar.
Jag har jobbat inom hotell- & restaurang så många år nu så jag vet att god service och det lilla extra i allt är så mycket värt. Lägg alla andra “viktiga” saker åt sidan när butiken är öppen och fokusera på kundens upplevelse – men utan att vara för på givetvis. Känn in – lyssna av. Namaste.
Ok – tillbaka till de ekonomiska oroligheterna nu igen. Jag vet inte hur det ska gå om jag ska vara ärlig – men jag vet att vi har ett starkt varumärke och har möjlighet att nå ut. Jag har massa kreativa tankar kring föreläsningar, möten och workshops i lokalen och har även börjat fundera kring nätverk. Dessa grejer tjänar man i regel inte så mycket pengar på men väljer man att fokusera på att sätta varumärket i positiva och inspirerande sammanhang så brukar även handel följa som en positiv konsekvens. Det är tiden och engagemanget du investerar i. Likväl som om du delar med dig av mycket kunskap och inspiration i sociala medier så följer också en nöjd kundgrupp som hellre lägger sitt köp hos dig än hos den som står och ropar “kom och köp”.
Jag måste känna tilltro till att jag fixar det här. För om inte jag tror på mig själv så kan jag inte heller räkna med att andra gör det tänker jag och ser över om vi har ledbelysning, släcker ner nattbelysningen, går igenom likviditetsbudgeten en gång till och drar ut sladden till kassan. Vi kommer klara oss och vi är fast beslutna över att ge våra besökare något alldeles extra då de stiger in genom vår dörr. För vet du – alla ansträngningar och alla investeringar, det där tänker jag förvalta på bästa sätt till 100%. För mig finns inga andra alternativ.
Nästa vecka ser det ut som om vi öppnar den nya delen i vår butik. Idag kommer vi kakla om vårt kök och imorgon börjar jag hänga konst på väggarna. Jag är både förväntansfull och skräckslagen på samma gång. Precis som det ska vara med andra ord.
För mig har det alltid varit “gräv där du står” när det kommer till inredning. Att man alltså får vara kreativ med det man har – de förutsättningar och plånbok som finns till buds.
Jag ville skriva några rader om rummet jag kallar bibliotek. Min man kallar det dock kontor och det säger ju sig själv då – rummet har helt klart olika användningsområden och här står ju även ett piano i ett hörn så en tredje kan ju kanske kalla det musikrummet. I alla fall – jag tänkte på om jag skulle låta bli att kalla det biblioteket inför er – det lät vräkigt och kapitalistiskt när jag skrev det och det är nog väldigt få förunnat att ägna ett helt rum till sina böcker.
Men sedan är ju böcker ett av mina största intressen och det finns sannerligen plats i det här gamla huset.
Jag har också bott i en liten etta där de stängde av elen för att vi inte hade råd att betala och varit vansinnigt hungrig i mina dagar så jag vet absolut vart jag kommer från. I denna lägenhet stoppade jag torkade rosor i blå vinflaskor och ställde i fönstren som pynt och bar hem stolar fyndade på Myrornas. Är tacksam varje dag mina ögon får vila på en av mina käraste “rikedomar” – mina böcker i dessa hyllor. För ett tag sedan gjorde jag en liten rokad i möbleringen och blev alldeles nykär i rummet.
“Jaha, du tänker dig ett eget pyntbord här alltså” sa min man och höjde på ögonbrynet. Ja, för att det tänkte jag faktiskt. Hur fint!
En bok om Carl Larsson, ett asiatiskt litet fat, mina finaste böcker och andra grejer. Rys av mys längs hela ryggraden om du frågar mig och jag blir alldeles varm i magen när jag ser solens strålar skina över min fina figurin som vackert och stolt står och solar kroppen.
Fint ju!
Mina mans skrivbord fick byta hörn och så målade jag både bordskiva och stol så de passade bra till resten. Jag sitter bara vid matbord och soffa och jobbar – slår mig aldrig ner vid skrivbord.
Jag borde röja bort. Plocka bort “tantsnuskromaner” från min tonårstid men jag tycker ändå det är lite charmigt att de får bo kvar. Som en del av historian.
Varje morgon sprayar jag med den här då jag väckt mellanbror i rummet bredvid – blir som en daglig ritual och doften lägger sig mjukt över rummet.
Pelargonerna står här året om. Jag klipper ner, ger näring och byter jord en gång om året. Det senaste har lillebror börjat vattna för en peng men jag tror jag får ta ifrån honom detta uppdrag – han vill verkligen ha peng ofta och de stackars pelargonerna trivs ju bäst om de får torka ut lite då och då. Vill du ha ihjäl en pelargon så skämmer du bort den med vattenkannan om man säger så…
Böckerna jag precis läst, börjat på eller som väntar på mig. Ser så fram emot att läsa Mitt ibland oss av Evin Cetin.
Pianot kan ingen spela på. Det var mellanbror som började ta pianolektioner och då skaffade vi detta – fast han tröttnade rätt snabbt tyvärr. Vi lät det stå kvar med hopp om att vi föräldrar skull börja ta lektioner med privatlärare en dag. Men hahaha, otroligt att vi ens trodde det – vi båda tar på oss nya saker och hobbys hela tiden och testar massa grejer så piano har vi då rakt inte tid till. Men ja, det står ju här så någon gång kanske det är dags.
Kanske att jag får dra till en liten stol till bordet och även använda det som arbetsbord – världens mysigaste bloggbord med god doft och böcker som täcker väggarna.
Ja, det var en bra idé.
Överlag när jag tänker på inredning så är det som en tavla där man kan använda lite allt möjligt från sin palett men ändå hålla sig till några få kulörer som lirar med varandra.
Att man ska försöka att inte måla av något annat som redan finns – inspireras i massor och sedan göra sin egna grej. Man behöver inte ha exakt samma färgkod, vas eller soffa som den eller dem man inspireras av – man kan försöka finna något liknande och kombinera ihop på ett alldeles eget sätt. Hänga tavlor lågt och möblera lite knasigt – testa sig fram och låta det få bli fel ibland. Jag gillar när det finns överraskningar i ett hem. Och humor. Billiga grejer köpta på loppis och kanske en lampa man sparat till i flera år, stolarna du ärvde och byrån som var fin men behövde ny färg. Att det med skav blandas med det vackra och som sagt, att det finns någon form av tonläge i kulörvalen så det håller ihop lite grann. Jag har testat mig fram genom många år och det är bland det roligaste jag vet att inreda ett rum. Jag kan somna till det om kvällarna eller ligga och lugna mig själv med denna sysselsättning i vargtimmen. Jag blir aldrig färdig men är väldigt nöjd längs vägen ändå.
Nu går det i hundra igen. Jag vet inte varför det blir så hela tiden men det är nog bara sådan jag är i perioder – eller nästan jämnt faktiskt. Förutom då jag måste hämta andan och sträckglo på Netflix och ligga i badet några dagar. Det är aldrig lagom hur mycket jag än försöker.
Blev så himla tydligt idag när jag var ledig och hela familjen var i Kungsbacka och kollade på en EPA. Kroppen längtade nog efter vila men jag var så himla rastlös och visste knappt vart jag skulle ta vägen. Det slutade med att jag städade både tvättstuga, garderob och undervåning. Sedan började jag laga massa indisk mat med äppelpaj till dessert. Nu är klockan 20.23 och det är första gången jag satt mig ner typ…
Men skitsamma. Dagen var fin ändå. Jättefin faktiskt. Men vi kikar på vad jag pysslat med i veckan tycker jag.
När jag kom hem från Frankrike fick vi en leverans av våra nya konsttryck till KLco. Konsten flyttar in!
När vi lanserade KLco 2020 så var tanken att detta var ett koncept som skulle tilltala alla sinnen – ni som gästade oss skulle få en upplevelse som stannade kvar inom efter besöket. Smak, doft, toner och en vacker och inspirerande miljö ville vi bjuda på. Nu tar vi nästa steg och lanserar ett konstprojekt ihop med vår talangfulla vän @kollijox – nio unika målningar är skapade och kommer hänga på våra väggar från och med oktober. De kommer gå att klicka hem online både med och utan ram och de kommer finnas till försäljning i butik också.
Ledorden var västkusten, lekfullt, danskt poppigt, kroppen, kvinnligt, överraskande, naturen – dämpade kulörer men några objekt som verkligen tog för sig med färger och motiv.
Vi tycker Jennie Blomkvist har gjort ett strålande arbete!
Jag testede att hänga den här stora på väggen. Ska vi kalla henne Badflickan? Vad tycker ni?
Den här är också galet vacker.
Jag åkte ut till Tvååker en dag för att prata lite med Jennie och mina andra vän Marina.
Marina lanserar världens coolaste ställe senare i höst. Hon har köpt ett gammalt järnvägshotell och renoverar nu upp huset för att öppna restaurang, café och butik. Hennes kreativitet är det då rakt inget fel på och varje dag blir jag alldeles varm i kroppen över att jag har så otroligt begåvade vänner.
Kolla – här är Jennie och Marina. Här sjunker de förmodligen ner i något spektakulärt på telefonen. De här tjejerna är så himla roliga också och jag lämnar alltid våra möten med skratt i bröstet och värme i magen.
Platsen blir såklart otrolig och ska heta Sonjas Veranda efter kvinnan som en gång bodde i huset.
Varje rum är nu fullt med antikviteter och ska snart placeras ut på passande platser. Ska bli så spännande att komma hit igen och se slutresultatet.
En disk i marmor med ljusblå trädetaljer, lampor som får mig att dregla och ett sortiment som får det att pirra i kroppen av habegär. Den här butiken kommer bli så fin!
Är ni nyfikna?
“Vänta lite – jag måste nog knäppa här innan du tar ett foto…”
Ja, vi är väl tre yrväder med hundra bollar i luften kanske. Tur vi har varandra.
Jo, det är faktiskt sant. Eller vi kollar i alla fall runt sedan juni i år efter ett större ställe där barnen kan få var sitt rum. Vi stressar inte på något eftersom vi trivs jättebra såklart men för att komma vidare i processen så tog vi därför dit en mäklare som skulle kunna ta på sig uppdraget att sälja och jag fotade också lite bilder som kan användas vid försäljning.
Känner ni er sugna?
Huset är perfekt för ett par eller en liten familj – alldeles lagom stort och i princip inget jobb alls med att flytta in. När vi kollar runt bland objekten här nere så är det så mycket jobb och renoveringsbehov att göra med fastigheterna som är till salu och det kan ju vara lite meckigt när man kanske både har arbete och liv hemma i Sverige också. Tro mig – det har varit både upp och ner att renovera i Frankrike när man inte är på plats själv.
Vi har fixat allt så det är bara att flytta rakt in och leva härligt liv i den lilla byn. Bara det gör ju det väldigt smidigt att ta över tänker jag. Ska jag visa er runt?
Nu tog jag inte några bilder i källaren tyvärr men här ser ni porten in i den. Källaren är rymlig och det får plats att köra in en mindre bil. Här har vi tvättmaskin och så finns det ett rum för förvaring av det man inte vill ha uppe i huset – verktyg, städgrejer, vinkällare, sopsortering…
Entrén är åt detta håll mot ett litet torg där både vinbar och fantastisk restaurang ligger. Bageriet ligger nerför backen 50 meter och en liten grönsaksbutik och en kyrka från 14-1500 tal är några av våra närmsta grannar.
Genom ytterdörren kliver man in på första våningen där vi har kök och matplats. Ett mysigt rum som håller sig sval om sommaren när det är så himla hett – solen står inte på här och det är ett smart stenhus som är byggt för att skydda från den heta solen. Här har vi målat med kalkfärg både väggar och tak och lagt microcement på golvet. Byta lister står på vår to do men det är så svårt att få tag på i Frankrike.
Här ser du hur trappen leder upp till nästa våning. Huset är förstärkt för att få mer stöd. Det tillhör ett av de äldre byggnaderna i byn.
Men innan vi tar oss upp på andra våning vill jag visa er matplats och kök. Alla möbler har vi köpt på marknader runt om vår by och hyllan till vänster fixade vi av förra kökets överskåp.
Detta är kökets del – vi har kaklat in en del av väggen och även köksbänken. Det är alldeles lagom med kyl, frys och gasolspis.
Jag älskar vårt kök så mycket – inget slår att gå ner för den rosa stentrappan, tända några levande ljus, sätta på mjuk musik och brygga dagens första kopp kaffe.
Att se morgonsolen stiga utanför denna balkong med kaffet i hand är magi.
Små mysiga hörn i huset.
Vi tar oss upp från trappan i köket och till andra våning.
Här har vi vårt sovrum. Älskar verkligen golvet här.
Vi har målat väggar och tak med kalkfärg och köpt möbler på marknader runt om där vi bor.
Till sovrummet hör en liten balkong och här sitter vi alltid och tar ett glas kallt innan vi går till restaurangen som ligger bara några meter från vår port. Här är det kvällssol och det är så mysigt.
På denna våning ligger även ett rymligt badrum med både badkar och dusch.
Relativt nyrenoverat och riktigt fint faktiskt.
Badkar är ju ett stort plus såklart – när jag var här hela oktober 2021 så badade jag jättemycket.
Nu tar vi oss upp till nästa våning tycker jag.
Överst har vi ett rum med två sängar. Dessa sängar fungerar också som soffor och rummet kan användas som allrum.
Rummet gränsar ut till vår takterass som har två utvägar.
Här har vi både matplats, viloplats och utkiksplats. Här svävar tornseglare, falkar och duvor över taken och man får en närmast religös känsla då man står och blickar ut över vinfält, taknockar och fåglar som svävar över dem.
Dörrarna står givetvis öppna jämt men inte om det är för varmt. Då försöker vi stänga värmen ute.
Denna plats är som balsam för själen.
Ja, här är utsikten. När prospektet är uppe hos en mäklare kommer jag meddela er. Just nu letar vi med ljus och lykta efter något större i områden vi uppskattar – men som sagt, vi har inte bråttom. Vi trivs riktigt bra som ni säkert förstår.
