Fem bilder min son tog på mig och min gulliga hund

Igår vad jag bjuden på kalas och på inbjudan stod det att vi skulle klä oss i något glittrigt och förbereda en hisspitch om oss själva på ca 90 sekunder, och avrunda med ett ord som fångar en dröm vi bär på.

Spännande!

En glittrig klassiker från Stine Goya jag köpte för hundra år sedan och mina nya cowboy boots. Det är väl kontrasterna man gillar?
Tog min oljerock över axlarna också för maxad kontrast.

Klänningen hade tjänat på att vara lite kortare och mer figursydd tycker jag. Men det är ju i och för sig härligt att den inte smiter åt runt magen.

Hej Boris! Lurar runt hörnet. Nu är han snart tio år och han är min bästa kompis. Världens bästa sällskap för en enstöring som mig.

Att gå på sociala event är tudelat för mig. Jag har noll problem med att vara social och vara i olika sammanhang – är aldrig blyg eller så.
Men i vissa stunder av livet så tar det mycket energi att vara social och då brukar jag undvika kalas och middagar med andra. Då passar tvåsamhet – hänga med endast en vän eller med familj bäst för mig.

Det visade sig vara ett riktigt trevligt kalas med en hel drös av kloka kvinnor på plats. Fick med mig massa härlig energi.
Önskar er en riktigt härlig helg nu. Ta nu fram glitterblåsan och skapa lite härlig fredagsstämning vetja – funkar till både tofflor, barfota och boots.

Vad krävs för frihet i själen – en flytt, skilsmässa eller terapi?

I början av veckan lämnade jag mitt paradis i Languedoc och landade rakt in i stormarna på den svenska västkusten. Kontrasten kunde inte vara större. Sedan dess har jag försökt komma ikapp på alla plan – lanseringar, kollektioner och flytten från vår gamla lokal.

Vi har fortfarande vår butiksyta på runt 300 kvadratmeter på Brukstorget. Att betala dubbla hyror i ett halvår har inte varit roligt, men snart är det över. När sista flyttlasset går och nycklarna lämnas över kommer jag känna mig fri.

Men vad krävs mer för att känna frihet i mitt sinne och i min kropp?

Frihet för mig just nu är så många olika saker:
– Städa källaren.
– Rensa garderoberna.
– Bli klar med nästa kollektion.
– Sälja vårt stora hus med den gigantiska trädgården och flytta till något mer lättskött. (?)
– Lägga upp arbetet smartare så jag kan tillbringa mer tid i Frankrike.
– Gå i terapi och komma lite mer till ro i mig själv.
– Komma igång med träningen efter ryggskadan och känna mig stark igen.

Listan är lång – men var börjar man egentligen?

Häromdagen lyssnade jag på Underbaraclaras podd, där hon och Malin pratade om att skapa förändring i livet för att må bättre. Clara berättade om alla steg hon tagit för att förändra – ändå fanns skavet kvar. Till slut skilde hon sig, och plötsligt öppnade sig en helt ny tillvaro.

Är det kanske en skilsmässa jag själv behöver?
tillägg 13.32. (Obs! Ironi. Läs kommentaren i kommentarsfältet om du är en av dem som nu tycker synd om min man)

Eller handlar det snarare om att våga prioritera, våga rensa bort det som tynger, för att skapa ett liv som känns lättare och friare?

Jag behöver definitivt en skilsmässa av något slag. Kanske inte från min man dock. Jobbet? Hemmet?

Det är alltid vemodigt att lämna. Speciellt den här tiden på året när Sverige är mindre lockande.

Den här gången städade jag och bytte lakan, men lät grejerna stå kvar i kylskåpet och fönsterluckorna vara öppna. Min mamma ska bo där ett tag, så alla vanliga stängningsrutiner kunde jag hoppa över

Så fint att hemmet används. Inte sant?

Jag ska ge henne en hel liista med nyupptäckta pärlor här i Languedoc – kultur, mat och natur. Allt det där jag vet att hon gillar.

Har lagt bubbel på kylning, fixat pool och trädgård.

Sådärja. Packad och klar för hemgång. Kommer snart tillbaks igen…

Detta läser jag nu

Tusen tack för otrolig lansering denna helg! Kassarekord i butiken i lördags och succé för släppet av den nya kollektionen online. Så tacksam och stolt!

Detta är nog min favorit! Slut i två storlekar redan – fullt förståeligt.

Jag har läst två böcker här nere. Tog mig igenom de sista sidorna i Alex Schulmans senaste och den var som väntat kalasbra.

Nu är jag en bra bit in den här.

Den är riktigt bra!

Falkenberg 1993. En okänd flicka hittas död i ett vattendrag i gränstrakterna mellan Halland och Småland. Sannolikt har hon hållits inspärrad, men i övrigt är spåren svårtydda.

Kommissarie Björling är från trakten, Johanna är utredare från Rikskrim, och tillsammans börjar de samarbeta med utredningen. Men båda är påverkade av händelser som de helst inte vill prata om. Han har nyss blivit änkling, hon bär på sår från uppväxten och har nu återvänt till orten hon flydde kort före studenten. Så försvinner Björlings dotter under en campingtur med pojkvännen – och allt ställs på sin spets.

Vill gärna tipsa om Carl-Johan Vallgrens Den vidunderliga kärlekens historia också.

Boken är en mörk och fantasifull roman om Hercule Barfuss, en vanskapad och döv pojke med telepatiska förmågor, som växer upp på ett klosterbordell i Tyskland på 1800-talet. Han förälskar sig i den vackra Henriette, och deras ödesmättade kärlekshistoria sträcker sig genom Europas städer, fylld av passion, svek, lidande och en kamp för att höra till.

Herrejösses – fick inte upp tavlan den här gången heller. Hade väl för mycket annat för mig helt enkelt och har nog helt pausat i att inreda och måla här nere i Frankrike. Mer leva och njuta av allt som erbjuds. Ger mersmak. Jag vill bara äta gott, vandra i bergen och ligga och läsa böcker.

Min lilla samling av änder. Borde ha en tredje – visst?
Annars ingen samling…

Och så mina muggar. Varje morgon tar jag den största längst fram och dricker mitt kaffe ur. Under dagen dricker jag sedan matcha i den lilla med fat.

Hoppas ni fått en fin start på vecka, Varm kram

AW25 ~ THE FIELD drop 2


Kära ni!

(Reklam) Nu är det dags för andra släppet av min höstkollektion, och jag är så vansinnigt stolt och glad över resultatet. Känns verkligen som om varumärket går från klarhet till klarhet och att vi är på rätt väg med det visuella uttrycket – från snitt och kulör till material och mönster.

Jag har lagt ner hjärta och själ i varje del av denna kollektion, som vanligt. Det är som att släppa iväg sitt lilla barn – att låta det möta kundernas blickar och bedömningar. Jag hoppas verkligen att ni kommer älska plaggen lika mycket som jag gör.

Vissa plagg är redan otroligt hypade och jag har fått så mycket pepp! Som alltid gäller först till kvarn, så om ni är sugna på något råder jag er att inte vänta för länge. Jag har fått mängder av DM om en blus från förra släppet från kvinnor som ångrar att de inte passade på – och ja, nu är den slut.

Men det finns något fint med det också. Ibland, när det blir så för mig, tänker jag att det kanske inte var meningen ändå – och att det är okej.

Här är några av mina favoriter så att ni får en liten inblick i vad som lanseras idag kl. 15.00 hos K LAGERQVIST. Hoppas ni hittar något fint.

Gissa vem som är med i DI Weekend idag?

Jag är kvar i Frankrike några dagar till. Min vän Anna har kommit hit och det har gjort mig gott att få lite sällskap. Vi solar, badar, pratar och äter gott. Varje morgon går vi en lång tur i bergen, men innan dess håller jag fast vid mina rutiner – samma sak varje dag.

Jag går upp när det fortfarande är kolmörkt. Maler kaffebönor och brygger en stor kanna. Sveper citronvatten. Tar ett svalt dopp i poolen. Sätter på ögonpads under mina svullna ögon. Sedan tillbaka till sängen för att arbeta några timmar innan solen går upp.

Nu är klockan sju och mörkret ligger fortfarande kvar. Jag messar min man och frågar hur det gått med barnen. De stora är ute och ränner på nätterna, och jag sover som sämst under helgerna då jag vaknar stup i kvarten med katastroftankar.

Så plingar det till i mobilen – min man skickar skärmdumpar. Jag är med i DI Weekend den här helgen! Bilder från vårt hem och en intervju om mig som digital kreatör. De skriver även om K LAGERQVIST, vilket känns roligt. Väldigt tacksam över att få vara med i Dagens Industri och nå nya målgrupper. Haffa ett ex vetja!

Just nu sitter jag och jobbar med bilderna för vårt andra släpp som går live imorgon. Lägger in dem på hemsidan och fixar med headern på landningssidan.

Dagen i övrigt kommer ägnas åt matmarknad, ett par ärenden, besök på ett kloster, och sedan tror jag vi landar hemma för att laga middag här.

Till sist vill jag säga tack – tusen tack – för alla värmande kommentarer när jag delade min historia om det som format mig, både privat och i mitt yrkesliv. Som C skrev i kommentarsfältet: ”Så tydligt och bra du beskriver hur mycket arbeten har betytt i de svåraste perioderna. Så grundläggande det är att känna sig behövd och vara i ett sammanhang egentligen, därför inte svårt att sätta sig in i vad arbetslöshet gör med människor.”

Så viktigt att lyfta. Alla människor behöver känna sig meningsfulla och vara en del av ett sammanhang. Ha en fin lördag nu.