Kan det bli bättre? A la Varberg – kommer du?

Nu har jag något riktigt spännande och roligt att berätta. Mina vänner och jag har skapat en Inspirationsföreställning på Teatern i Varberg. Vi har hyrt hela stället! Hur coolt!?

Vad ska vi fylla denna fantastiska miljö med?
Jo, lite smått och gott.
Inte så små grejer i och för sig – ganska storartade vill jag nog säga. & du – för att få till en galet bra helhet så kryddar vi eventet med middag, bubbel, artister och annat härligt.

Jag börjar från början så får ni höra vad som ligger bakom detta initiativ.

Att kvinnliga entrepenörer behöver kroka arm och hålla ihop är inget nytt under solen direkt – vi här i Varberg har hittat ett grymt sätt att arbeta på. Där branscher möts och samverkar är ett vinnande koncept och vi är övertygade att detta nyfikna och öppna sätt att nätverka är gynnande för de allra flesta. Både som egenföretagare, anställd, mamma, fru, vän eller syster. Vi har funnit nycklar längs vägen & de vill vi dela med andra. På detta sätt skapar vi ringar på vattnet och skapar ett schysst sätt att förhålla sig till arbete och fritid i skön balans.

Vi skulle vilja kalla detta för ett coachande förhållningssätt. Något som stärker ditt självledarskap, din roll som kollega, ledare, vän och förälder. Både i privatlivet och på jobbet. 

Det handlar kort och gott om att:
Lyssna mycket, ställa öppna frågor, inte vara för snabb med att komma med svar och färdiga lösningar, ge feedback och utmana lagom mycket så att personen du coachar blir motiverad till att själv utforska vidare och bestämma sig för vad den ska göra för att ta nästa steg.

De här tre tjejerna är genier. Tillbringa en timme med dem och du känner dig nykär i dig själv och alla andra samtidigt som skallen bubblar av nya idéer till att skruva till och skapa ett så lustfyllt liv du bara kan med de medel du själv har att tillgå.

Anna Linton har jag ju berättat om innan och ni har även sett henne i På Djupet. Detta är en trebarnsmamma som skapat ett liv med det “äkta njutet” inuti. Hon är helst ute med Lovisa och kitesurfar, tar ett kallbad med mig, hänger med ungar och man i skogen eller skakar loss till någon grym låt på dansgolvet. Och så brinner hon för sitt fantastiska jobb också såklart. Hon driver We Are Laja med Lovisa och Johanna.

Tillsammans med Marina skapar de bland annat populära Farmers Market på Strömma. De coachar företag, har föreläsningar, leder innovationsprocesser och skapar upplevelser. De kan allt skulle jag vilja säga.
Lovisa Jacobsson, som är längst till höger på detta foto, är grym på att imitera Forrest Gump för övrigt. Vrider mig alltid i skrattanfall då hon går igång. Omg, vad jag gillar denna sprudlande och kloka människa.

Och så har vi Johanna Skantze. Dessa tre driver sitt företag ihop på ett imponerande kreativt sätt då Johanna är en skidåkande digital nomad som med sin familj valt att leva på tre olika ställen; Gotland, Schweiz och Portugal.

Galet grymma Marina på Strömma också. Vi är alltså fem tjejer som dragit ihop den här dagen och vill dela med oss av erfarenheter, kunskap, verktyg och livsglädje i korta och bra föreläsningar och samtal på scen.

Men det slutar inte där. Jennie Blomqvist aka @kollijox kommer göra sin debut som ståuppkomiker, dj Funk-Viol tar hand om den bästa stämningen under hela dagen samt kvällen och vi får dessutom ta del av Lisa Pedersens fantastiska sång på scen.

Det blir bubbel och fika i pausen och sedan går vi gemensamt till Gästis Matsalar och äter en 2-rätters middag med gott i glasen.
Jag skulle vilja påstå att detta är ett ypperligt tillfälle att åka på studieresa till Varberg med ett gäng frilansande kollegor, att se det som utbildning/konferens. Eller att man drar ihop tjejkompisarna från Göteborg eller Helsingborg – tar tåget hit på förmiddagen och går till Kallis där man gör sig iordning ihop och kommer till oss på härligheter och sedan tar sista tåget hem på kvällen igen. eller att man kommer själv – jag älskar att resa ensam och lära känna nya människor.

Vi lovar dig en fantastisk eftermiddag och kväll i goda vänners lag. Kom till Vraberg och häng med oss.
Läs mer om A La Varberg här och boka in er.

Under söndagen

Frosten bet tag i min trädgård ordentligt inatt. Jag trippade ut i trädgården med kaffet i handen, fortfarande i pyjamas och byltade på mig både mössa och halsduk ovanpå. Dags att plocka in de sista blommorna och gräva upp mina knölar.

Morgonsolen värmde sakta upp växthuset och jag funderade på om det skulle bli pannkakor eller gröt till frukost.

Kan detta vara årets sista stora dahliabukett tro?

Efter utflykt med familjen gav jag mig ut i trädgården för att klippa av och skörda.

Chiili, blomsterböna och blommor att torka för att bevara frön till nästa år.

Jag plockar av fröna längst ut på på eternellerna och lägger i små melittafilter som jag märker med liten penna. Dessa fick jag av Frida Eklund.

Visst är bönorna något alldeles särskilt? Som små vackra drakägg.

En färgexplosion.

Just blomsterbönan ska man förvälla innan man äter annars kan man få problem med magen har jag hört. Min heter Firestorm och är en rosenböna med vackra röda  blommor.  Den växer otroligt fort och ger en stor skörd. Baljorna blir runt 30 cm.

Jag svängde förbi söndagsloppisen och fann en liten kanna att ha till mjölken under helgfrukosten.

Och så läste jag lite ur dessa böckerna. Båda har jag fått av snälla följare. Tack!

Sedan vattnade jag alla blommor inne i huset och funderade lite på att ta sticklingar på min palettblad. Någon som vill ha?

Den är verkligen enorm.

Hoppas ni också haft e fin söndag.

På Djupet – Med Sofia Draco @feelingfree

Jag vaknade tidigt denna lördagsmorgon och tassade ner för trappan i mörkret vi 06, tände alla levande ljus och gjorde en stor kopp kaffe.  Så fint att får starta dagen mjukt i ensamhet.

Har precis publicerat ett nytt avsnitt av På Djupet. Denna vecka är det Sofia Draco som är min gäst – vi pratar om mod, äventyr, livssituationer, adhd och om att finna olika verktyg för att bli sitt bästa jag.

Sofia är en sökare som hela tiden ser möjligheter i det mesta. Jag känner igen mig själv mycket Sofia – hennes tempo, tankegångar och energi liknar min egen.
Det som skiljer oss åt är att Sofia tycker om att läsa manualer, se tutorials och grotta ner sig i saker hon vill förstå och det är inte en styrka hos mig. Jag behöver utveckla detta och här hjälper Sofia mig mycket då det är Sofia som står för hela produktionen av På Djupet – klippning, redigering, ljud och hela baletten. En riktig multitalang!

Sofia är musiker och bor i LA sedan många år tillbaka, hon både skriver och sjunger sina egna låtar och har du inte lyssnat innan så gör det nu.
Sofia tar frilansuppdrag inom inredning, foto, film, sociala medier, grafiska profiler och mycket mer. För något år sedan gick hon 90 mil över Kreta och spelade in en dokumentär alldeles själv. Hon stängde av alla sociala medier, var helt närvarande, vandrade och var öppen för nya möten längs vägen  Jag hoppas den kommer till SVT eller Netflix eller något så vi alla kan ta del av detta äventyr.

Hoppas du gillar detta avsnitt. Lämna gärna en kommentar om vad du tyckte och börja gärna prenumerera på min kanal och hjälp mig nå mina mål.

Recept på Ingefärsshot

Här kommer ett superbra recept jag fick av min kompis Anna Linton. Gör en liter åt gången och häller i flaskor. Perfekt att ge bort i present i dessa förkylningstider också ju.

1 liter Ingefärsshot

* 300 g färsk ingefära

* 1 l vatten

* ½ dl honung

* 2 st citroner

* 1 st chili 

* Riv ingefäran grovt med skalet på och lägg den i vattnet. 

* Värm upp (aldrig över 60 grader då försvinner allt nyttigt, använd termometer) i 20 minuter. Jag brukar lägga i chili redan här – starkt & bra för förbränningen! 

* Sila av ingefäran (använder en potatispress och kramar hårt så att allt kommer med) och blanda i honungen medan det fortfarande är ljummet(40 grader)

* Låt svalna och pressa sedan i citronerna. Sila och häll i en flaska. Peta ner chilin i flaskan så blir det vackert!

* Förvara i kylskåpet och utan problem kan den stå i en månad.

* 1 shot om dagen + kalla bad bästa tipset för frisk vinter!

 

Det var en ding ding värld.

Jag körde mot regnbågen och mötte sedan smattret på bilrutan i Borås. Staden där jag växte upp.
Staden jag älskat att hata så starkt.
Det tog mig mer än tio år att få bort klumpen i magen då jag rullar in och Daltorpskolan tronar upp sig framför.

Jag minns första ettan vi bodde i på Hedvigsborg. Katten hette Tuff, lägenheten låg inbäddad i nikotin och elen stängdes av där någon gång i november då inte räkningarna blev betalda.

Vi hade en förlängningssladd från grannen utanför fasaden så vi kunde ha en ensam lampa i fönstret och för att kunna titta på tv. Kvinnofängelset på tv4. Vi rökte fimpar och jag var alltid hungrig. Jag fick gå och panta burkar till honom och hans polare på Statoil om nätterna, köpa ett litet paket Marlboro  & fick aldrig umgås med några egna vänner.
Då och då var vi hos en tjej som hade ett riktigt jobb och jag tog sockerbitar ur hennes skål på köksbordet då hon vände ryggen till – jag hade inte ätit på länge och det sved i magen.
Ibland lagade hon mat till mig. Köttgryta med paprika i. Hennes kille slog henne bara ibland vill jag minnas – hon sa ifrån mer än jag och kunde bli riktigt arg. Jag såg upp till henne.
Jag var mest tyst – gjorde vad alla sa åt mig att göra.
En gång tvingade de mig äta en matsked smör och ställa mig på alla fyra medan de skrattade.  Det var otroligt förnedrande.
Jag fattar i ärlighetens namn inte varför jag inte bara gav dem fingret och gick därifrån . Varför stod jag inte upp för mig själv?
Jag var 16 och redan då livrädd för konsekvenserna. Helt duperad.

Det var ett sjukt liv. Vi var ute på nätterna och gick – i flera timmar. Vinterkylan bet om kinderna, jag var alltid trött men fick aldrig sova. Folk blev paranoida – jag försökte medla lågeffektivt och lyssna. En vän skar halsen av en annan och efter några dagar sköt han sig själv. Han var alltid snäll mot mig och chocken blandades med tårarna.
Det var en ding ding värld.

Jag fick hem Jysks reklamkatalog i brevlådan och drömde om inredning, tapetbårder, små side boards och gardiner. Det var där i dagdrömmarna jag skapade allt fint – i fantasin byggde jag vackra rum att vara trygg i.
I sömnen sprang jag barfota i skogen och gömde mig i ett älgtorn – han jagade alltid i fatt mig och satte pistolen mot min tinning.

De tog många år för mig att sluta planera flyktvägar –  in minsta detalj,  i alla hem jag flyttade in i efter jag fyllde 21 år. Idag är jag 40 år.
Inget är unikt. Den här historian bär många kvinnor runt på.