Författare: Kristin Krickelin

Hej på er!
Hoppas ni mår riktigt bra. Jag har sovit nästan nio timmar i natt – och mår som en prinsessa! ✨

Jag har funderat en del på det där med vad som egentligen känns lyxigt nuförtiden. För mig handlar det inte alls om dyra väskor, smycken eller flådiga inredningsdetaljer. Riktig lyx, som jag ser det, är en god natts sömn, en stund i bastun, bra och hälsosam mat, tid för återhämtning – och stunder i naturen som fyller en med lugn.

Vad är lyx för er?

Dessa dagar här nere har varit helt otroliga och jag är evinnerligt tacksam över att få landa här nere och också kunna erbjuda vänner och kollegor att uppleva njutet här nere i södra Frankrike.

Inom kort kommer stenläggningen bli klar i trädgården och även ett stort glasparti med vackra spröjs kommer sättas in i den stora öppningen in till källaren. Det växer så det knakar som ni ser och jag har både vattnat och gett näring under veckan jag varit här.

Fina Emily Slotte i mitt sovrum. Hon ser ut som en dröm!
Egentligen kände vi inte varandra så mycket innan vi drog iväg på detta äventyr. Men det visade sig att vi var i princip samma sorts person – på pricken faktiskt.
Samma små egenheter och energi. Kul!
Om jag är är en morgonmänniska är det inget mot Emily som var uppe rnt 05.30 varje morgon.
Måste hänga med denna tjejen mer.

Så många som frågar efter klänningen – den är från By Malene Birger men från en äldre kollektion dessvärre. Kolla Tradera eller Vinted.

Min paradfrukost. Smoothiebowl med bär, fikon, nötter och bipollen. Äter med ett kokt ägg så står jag mig många timmar.

Min nya New Balance visade sig vara en klok och bra investering – funkar till nästen hela min garderob och är väldigt bekväma. Ni som undrar när vöskorna kommer in i lager bör inte vänta för länge nu… Snart är det lansering.

Just nu jobbar jag för att få med mig familjen hit i mellandagarna. Är så sugen på att spendera vinterdagar här. Vi får se hur det går.

Spana in takhöjden – det blir extra tydligt när jag använder mitt 24 objektiv och fotar. Nästan en sakral känsla här i korridoren där det är 4,5 meter i takhöjd. Den observanta ser också att jag flyttat ett skåp från denna yta. Det har fått flyta in i lillebrors rum och målats i en persikobrun kulör.

Visst blev det fint?

Oj oj, här blev det visst en ganska lång, ofrivillig paus i bloggandet. Förlåt för det!
Min ambition är alltid att skriva minst ett inlägg om dagen, men den senaste tiden har helt enkelt timmarna inte räckt till. Jag förstår verkligen de som tittar på mig med ett snett leende och undrar: “Hur hinner du med allt egentligen?”

Svaret är nog ganska enkelt – jag är inte särskilt social. Jag har inte så många människor omkring mig i vardagen och pratar inte särskilt mycket med folk, helt enkelt.

Jag beundrar verkligen min man, som jobbar på en arbetsplats full av människor han måste förhålla sig till – kollegor som avbryter, pratar, småsnackar… bara finns där. På vägen till toaletten eller kaffemaskinen blir det förstås några ord här och där, och plötsligt har en halvtimme försvunnit. Han påstår dock att han behöver sin arbetsgrupp omkring sig för att prestera som bäst – så ja, man är verkligen olika.

Själv är jag helt tvärtom. Om jag sitter vid datorn och försöker koncentrera mig så hör jag allt som sägs runt omkring mig, hela tiden. Tänk att sitta i ett öppet kontorslandskap och behöva lyssna på kollegors telefonsamtal, småprat om barn, väder och helgplaner – dag ut och dag in. Min hjärna hade fullkomligt exploderat. Allt mitt fokus skulle gå åt till att försöka stänga ute alla ljud och intryck.

Ja jösses.Tacka vet jag en mjuk säng och en kaffe på nattygsbordet, datorn i knät och fullt fokus på min arbetsuppgift.

Nu har tjejerna åkt hem och vi har haft fantastiska dagar här i huset tillsammans. Det har varit så mysigt att lära känna dessa kollegor lite mer på djupet. Smarta, roliga, kreativa och snälla. Känner mig otroligt tacksam.

Solen håller precis på att gå upp utanför fönstret här i den lilla byn, och jag sitter med min andra kopp kaffe.

Dagens to do-lista ser ut så här:
– Vandra långt upp på berget
– Blogga
– Tvätta håret
– Måla byrån
– Göra klart kollektionen
– Dammsuga köket
– Vattna och ge näring till alla växter
– Tvätta lakan

Och så ska jag försöka klämma in lite sol, ett dopp och kanske några kapitel vid poolkanten också – det ska bli runt 24 grader idag, så det vore ju synd att inte passa på.

Jag köpte med mig lite fina saker från årets antikmarknad – måste ju visa!
Risken (eller kanske snarare chansen) är att det dyker upp fler inlägg under dagen, för jag har samlat på mig så mycket bildmaterial, vintagefynd och vackra minnen de här dagarna.

Just nu står tavlorna lutade mot väggen och väntar på att få komma upp, och den uppmärksamma ser kanske att jag flyttat in linneskåpet som stod här ute – det fick flytta in i ett av sovrummen i stället. Det öppnade verkligen upp rummet och gav en härlig känsla av rymd i korridoren.

Men titta så vacker tavla! 
Bredvid står dessutom tre skisser till som väntar på att få komma upp på väggen. Måste genast lägga till det på min lista – upphängning av tavlor!

Det blev faktiskt riktigt fint att ställa in en säng på kontoret – nu har vi plötsligt fyra sovrum! Den kanske får stå kvar ett tag ändå.

Här inne sov Malin. Innan jag skjutsade henne till flyget igår visade jag henne rummen uppe på vinden, och hon var helt tagen. Jag förstår henne – huset har verkligen fantastisk potential. Jag längtar så efter att få börja förverkliga alla idéer och se visionerna ta form.

Först väntar stenläggningen och glaspartiet i trädgården, och när det är på plats kanske det äntligen blir dags att prioritera övervåningen.

Ett annat av mina fina fynd – ett bäddtäcke till lillebrors rum.

Nä, vet ni vad jag ska unna mig nu? Jag tänker strunta i listan för en stund och bara sjunka ner i en Netflix-dokumentär. Så himla mysigt!

Hoppas ni får en riktigt fin dag.