Det var en sådandär ljuvlig sommarkväll då kvällsolen gassar, skratten flödar och blinningarna knappt stör.
Vi skulle precis åka hem då den lilla hunden kom störtande. Verkade som om han var störtförtjust i att vara med oss men han var svår att att få still. Ville mest leka såklart.
Så. En sekund still. sedan hoppade han ur MirandaRebeckas famn och sprang fram till mina fötter.
Och snart åker vi till Bangkok. MirandaRebecka, kameran och jag.