Denna morgon vaknade jag tidigt och gick igenom min bildbank i hotellsängen medans kaffet svalnade bredvid mig.
dagarna här har verkligen rusat och alla möten med människor har nog splittrat mitt fokus. Jag har inte alls porträtterat alla delar av utställningen och nu grämer jag ihjäl mig över de bilder jag aldrig tog. Det är förbannat märkligt det där.
Att jag sitter och mår dåligt över att jag gjort ett otillräckligt arbete när jag egentligen gått i mål med ett omfattande projekt som både varit energi- och tidskrävande. Jag borde vara nöjd, stolt och tacksam. Punkt.
Jag har fått otroligt mycket fint beröm dessa dagar. Både för att utställningen varit visuellt vacker, kreativ och inspirerande. Men också för att den varit lätt att ta till sig som butiksägare då man fått inspiration hur man själv kan bygga upp miljöer i den butiksyta man inreder med produkter från olika varumärken.
Att vi blivit applåderade för vår struktur och för vårt lugn av både Formex och utställare överraskade mig. Världens finaste komplimang för en sådan som jag.
Min absoluta fördom om mig själv är att jag är rörig och därför anstränger jag mig max och gör mitt bästa för att vara organiserad i sådana här sammanhang. Jag tror i och för sig att erfarenheterna av att driva egen butik i många år har gynnat mig i detta arbete – jag kan verkligen relatera till både utställarna och butiksägarnas perspektiv. Hur säljer man in en produkt på ett bra sätt? Med sammanhang, storytelling och känsla. Både digitalt och på plats.
Det är sådant jag jobbar med dagligen och har gjort i många år så det har varit naturligt att använda erfarenheterna i detta uppdrag också.
Många har uppskattat att följa med i detta projekt i mina digitala kanaler under resan gång. Att sedan komma och se resultatet på Formex efter att ha följt mig på sociala medier har blivit lite av en cliffhanger och skapat intresse.
Det tipsar jag gärna om – låt era följare få följa med i processen om ni jobbar med en verksamhet och vill vara relevanta i sociala medier.
Dela med er – avsätt tid för att dokumentera och skapa ett arbetssätt där ni kan publicera längs vägen så inte allt kommer i ett sjok när ni är klara.
Bygg upp en story längs vägen och bjud in.
Nu ska jag sluta höja mig själv till skyarna och komma ner på jorden igen. Tänker fortsätta sura över att jag inte tog tillräckligt med bilder och försöka samla ihop både mig själv och all packning. Vi reser hem med sex kubik rekvisita i bussen vi hyrt. Det var ett sant tetrisbyggande då allt skulle in sent igår kväll.
Detta hörn har ni inte sett innan tror jag. Fick en fråga om muralmålningen – ”blev det någon?”
Men absolut. Ska skapa ett eget inlägg om detta arbete.
Så här såg studion ut och här inne arbetade tre kreatörer löpande under mässdagarna.
Som rekvisita använde vi oss av franska små youghurtburkar, kålhuvuden, kronärtskockor, clementiner med blad, privata tavlor, personliga fotografier, urrivna boksidor och vackra tidningssidor, böcker, fina surdegsbröd , konstnärsprylar vi lånat ihop, drejskiva, torkade växter, citronträd, blommande kvistar, vallmo och bruna ägg. Vi hade även köpt dubbeldörrar och fönster på byggåtervinningen och sedan målat dem. Allt för att skapa ett hem med personlighet och hemtrevnad.
Två platsbyggda hyllsystem byggdes och laserades mörkt brunt. De höll måtten 5×3 meter och tog för sig rejält. Ett bra sätta att exponera produkter på.
En hel del grupperingar blev det också såklart. Det är fint att se hur olika varumärken kan samsas och hålla en röd tråd i ett hem så här.
Här är det andra hyllsystemet & här ser ni ett av Patricia Trambevskis skulpturer. Det har varit fantastiskt att kreatörer arbetat med konstprojekt på olika platser i utställningen. Detta element har uppskattats av både besökare och utställare. Även kreatörerna känner sig nöjda med sitt deltagande då de fått fin exponering av sitt arbete på detta sätt. Målet var att lyfta hantverket och människan bakom objekt. Och också att visa hur positivt det är att kroka arm med likasinnade och lyfta varandra i olika sammanhang. Ensam är inte stark.
Det blir lite fler nedslag från Formex här på bloggen så jag hoppas inte ni tröttnat än. Men först ska jag landa i Varberg och komma ikapp i både familjelivet och hos K LAGERQVIST.
