Månad: februari 2013

Under söndagen åkte hela familjen till Tjolöholms slott. Vi hade underlig tur och var de enda som var där  och gick själva på slottets rundvandring. Vi lärde oss allt om familjen Dickson och drömde om att flytta in… tyvärr fick jag inte fota inomhus.

Utanför låg vattnet helt isklätt och det var många som tog en tur på långfärdsskridskor.

Efter det åkte vi hem till våra vänner som hade äran att mata grannens får just den dagen.

Så himla söta.

Sen tog vi en kaffe i deras sjukt snygga hem och snabbade oss senare hem till bastu och film. Inte skruttigt alls. Och det arga är helt väck. Jag laddar för sushi till lunch jobbar ovanligt strukturerat idag. Återigen, tusen tack för mail och kommentarer. Det växer i hjärtat.

hej hej.

Lördag. Blombytardag.

Vill nog helst bara prata i bildspråk ett tag nu. Förlåt mig. Orden som kommer från mina läppar och i skrift är så arga. Uppäten. är känslan. Men jag är inte långrandig, bannemej, sa jag högt precis.

hej hej.

Solskenet gömmer sig för oss idag också och vi pratade om lyckan. Och om sanningen. Det är frustrerande att känna sig otillräcklig, det sätter sig som en stor och ful tyngd på axlarna och sprider ut sig under ögonen. Och var och en bör göra sitt bästa för att släppa onda tankar. Ingen kan göra det åt dig.

Jag är allt annat än vit och svart. Rörig och på mitt i mellan, ganska ofta mest av allt men ändå liten och tyst i ett hörn ibland.

Idag tar jag tåget till staden jag växte upp i. Jag kallar det aldrig hem, för staden är kall för mig. Men klumpen i magen är borta och mellanbror är med mig. Och jag tänker att den här helgen blir en blandning av ranunkler, legobygge, bastubad och promenader.

hej hej.

Förpackningen var egentligen lite för fin för att öppna ju. Men, för att få igång skrivarfingrarna idag krävs visst lite mer än bara kaffe.

​

Så nu växlar jag mellan våningarna idag. Skriver i soffan på morgonen och sen jobbar vidare på mitt lilla kontor på övervåningen. 

Och, som så ofta just nu, går jag runt i hans skjorta.

hej hej.

 Kalla smala fingrar med nerbitna naglar far över tangentbordet och det lilla ontet som sitter bakom höger skuldra viskar sakta om varma duschar och tjocka filtar. Jag läste ut " Felicia försvann" igår innnan jag somnade in. Min vän stod med boken i handen inne i linneförrådet.   -Alltså, den är skitrörig med massa hopp i tiden och berättande i små brottstycken här och där, hoppandes, och jag tänkte den vore kanske något för dig…

Och ja, precis så som jag tycker om att läsa. och skriva. och den berörde. Ofta finner jag logik där ingen annan gör. Vad har du för boktips?

hej hej.