Kanske är de vanligaste symptomen under förklimakteriet och klimakteriet just vallningar och kraftiga humörsvängningar. Det är i alla fall det många söker hjälp för – och ofta också det som leder till att man påbörjar hormonbehandling.

För vi kvinnor är ju otroligt smärttåliga. Vi är vana vid att ha ont – efter graviditeter, förlossningar och amning. Så när kroppen börjar mola och värka där runt 40 tänker man lätt att “det här är väl bara en del av att bli äldre”. Man biter ihop, för det är ju så vi gör.

I mitt förra inlägg om min ryggskada var det många som delade egna erfarenheter men också några som skrev att de har ont i kroppen trots att de ej skadat sig  – stela leder, trötta muskler och en känsla av att kroppen har börjat protestera, utan någon tydlig orsak.

Jag vet precis hur det känns att vakna på morgonen och känna sig gammal i kroppen efter en natt. För min del hade jag dessutom vaknat flera gånger varje natt med värk i ländryggen. Jag blev orolig, trodde nästan att jag hade något allvarligt – så jag gjorde en MR som visade artros och en gammal blödning. Sådant som blir bättre med rörelse och träning.

Men ärligt talat tror jag att klimakteriet spökade också. För sedan jag började med hormonbehandling i början av året har värken minskat markant. (Om man bortser från min senaste ryggskada, förstås…)

Värk i kroppen är faktiskt ett av de vanligaste – men minst omtalade – symtomen under förklimakteriet och klimakteriet. Och nej, det är inte inbillning. Det finns en tydlig biologisk förklaring.

När östrogennivåerna börjar sjunka påverkas inte bara menscykeln, utan också leder, muskler och bindväv.
Kroppens förmåga att binda vätska minskar, vilket gör att brosk och leder blir torrare och mindre elastiska. Samtidigt kan den inflammatoriska aktiviteten öka. Resultatet blir stelhet, ömhet och en diffus värk som gärna flyttar runt i kroppen.

Många beskriver:

  • Stelhet i fingrar, knän, höfter, nacke eller axlar

  • Morgonstelhet som lättar när man rör sig

  • “Vandrande värk” – smärta som flyttar runt

  • Tyngdkänsla eller svullnad i kroppen

  • Allmän muskelömhet, som en ständig träningsvärk

  • Ibland stickningar eller domningar

Under förklimakteriet, när hormonerna svajar extra mycket, kan värken dessutom komma och gå i cykler.

Vi kvinnor är ofta väldigt bra på att ta tag i saker. Vi tränar, sover ordentligt, äter antiinflammatoriskt, bastar, badar kallt, torrborstar, vandrar – you name it. (Jag pekar på mig själv här.) Men ibland räcker det faktiskt inte. Ibland handlar det inte om livsstil, utan om hormonbalans. Då kan man behöva kolla sina östrogennivåer och få lite hjälp utifrån.

Östrogen har nämligen flera viktiga roller – det skyddar brosk och benmassa, smörjer lederna och dämpar inflammation. När nivåerna sjunker försvinner en del av det naturliga skyddet, och lederna blir mer känsliga.

Lägg till sömnbrist, stress och låga progesteronnivåer – vanligt i förklimakteriet – så försämras kroppens återhämtning och smärttålighet. Och plötsligt känns allt lite tyngre.

Jag hade själv aldrig sökt hjälp för just värken. Jag sökte hjälp för att jag inte orkade med att leva längre – jag var på botten psykiskt, och min man fick bokstavligen tvinga mig till läkaren.
Men det blev vändningen. Jag har testat mig fram bland både tabletter och plåster och har landat i att östrogenplåster och en isatt hormonspiral för progesteron.
Nu är jag mer jämn i humöret och inte så ledsen längre. Jag har dessutom mindre ont i leder och sover bättre.

Om du känner igen dig i det här, om du lider av värk, stelhet eller bara den där känslan av att kroppen inte längre känns som din – sök hjälp.
Man behöver inte gå runt och ha ont och må dåligt. Det finns lindring, och Du förtjänar verkligen att må bra.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kommentarer till “Klimakteriet – ont i kroppen, visste du detta?

  1. Jag har dock haft en hormonell bröstcancer av just östrogen. Fick min bröstcancer 2016. Opererade bort ett bröst
    Ätit p piller sedan ca 14 års ålder pga av pms. När jag var 40 fick jag inte äta p piller längre så då sterilisera jag mig.
    Självklart var humöret jobbit under klimakteriet och värmevallningarna.
    Men nu…när jag ätit antihormonell östrogen så har verkligen värken tagit vid och all stelhet blivit så jobbig.
    Jobbar dock med folkhälsa och har flera fysiska aktiviteter på mitt jobb som afrikansk dans, gympa , styrka/ balans och efter bröstcancer yinyoga samt restorativeyoga. Det hjälper. Men kommer aldrig bli som för i kroppen då jag inte har något östrogen kvar alls i kroppen. Detta påverkar så klart alla slemhinnor i kroppen med torrhet. Men försöker ta naturläkemedel mot detta varje dag.; havtorn tabletter varje dag.
    Östrogen kan ja inte ta. Då kommer säkert cancern tillbaka. Jag kämpar på ett par år till på mitt jobb.

  2. Hej! Bra att du pratar om detta. Jag har Hormonplåster, tränar och promenerar, äter låginflammatoriskt, men trots det har jag ganska stora problem med leder och ländrygg. Tycker det är svårt att veta hur hög dos man ska våga sig på när det gäller Hormonplåster. Jag har hela tiden låtit sömnen avgöra om jag ska be om högre dos. Nu sover jag bra, men har fortfarande problem med leder. Tycker inte läkare ger så bra stöd i dessa frågor och man vill ju inte ta för hög dos… Eller är det bara jag som tänker så här…

  3. Takk for at du tar opp dette! Så viktig 🙏🏻Startet med plaster men opplever å bli veldig oppblåst!! Du har en høyere dose enn meg. Lurer på om det går over 😅

  4. Tipsar om att gå med i gruppen Stark genom klimakteriet på Facebook samt följa Monika Björn. Många bra tips och gruppen har en lista på VC och läkare/gyn i olika städer som är bra och som skriver ut HRT mm.

    Och tack för att du delar med dig här också! Vi är inte ensamma om detta, helt klart. Kram

  5. Nu vet jag också att en frozen shoulder har med största sannolikhet med klimakteriet att göra. Majoriteten av de som drabbas är kvinnor i i medelåldern.
    Funderar nu i efterhand på om det hade gått att förebygga om man börjat med östrogen tidigare. Gjort en hälsocheck och kollat hur det stod till med kroppen. I n n a n krämporna började hopa sig.

  6. Hej, jag blev hjälp med min höftsmärta när jag började östrogenbehandling + progrsteron. Fick dock gall och leverproblem så behövde sluta. Då gjorde jag istället så att jag slutade tvärt med kaffe – och voilà- all min smärta borta mer än tom på östrogen. Inget mera håravfall. Stresshormoner stjäl könshormoner i kroppen och omvandlingen som ska göra att binjurarna tar över östrogenproduktionen kan inte ske då binjurar även ska görs stresshormoner (fara går före reproduktion). Koffein är flytande stress. Dock kan man ha stressigt också i övrigt samt dålig dygnsrytm etc som bidrar till denna hormonbrist.

    1. Intressant! Detta måste jag undersöka närmre. Jag slutade med kaffe i våras, och var utan i 3-4 månader, men märkte ingen direkt skillnad. Dricker ”bara” kaffe på morgonen. Det är ju så gott och mysigt 🙂

  7. Takk for at du løfter dette frem Kristin!

    Jeg har mye verk og smerter og prøvd hormoner, men tålte det ikke, ble bare mer psykisk syk og noen smerter ble værre.

    Det må finnes mer enn ett type plaster eller 1 type pille! Jeg har hørt at det går å få spesialtilpasset behandling, men at det koster for mye.
    Jeg klarer ikke finne mer info og legen vil ikke snakke om det.

    Så da kjemper man på da, prøver komme ut av sengen om morgenen, får mannen til å kle på meg, venter til ca kl. 11 før armer, hender, knær fungerer litt bedre. Osv..

    STOR klem til alle kvinner som går gjennom dette❤️

  8. Bra att ta kollagen också för att stötta leder och brosk! Samt kreatin för att bibehålla muskelmassa och för ökad energi! Kreatin binder även vätska i musklerna så säkert därför det är så gynnsamt i klimakteriet! 💪🏻

    Tyckte mycket föll på plats när jag lärde mig att under klimakteriet ska äggstockarna sluta producera könshormoner och binjurarna ta över den lilla mängd som ska tillverkas därefter. Om binjurarna har fullt upp med att producera kortisol så kommer det därför bli kaos i kroppen och därför det handlar så mycket 40+ om att hantera stress och minska kortisol. Därför många mår bra av att sluta/minska alkohol och koffein (som ju stimulerar kortisol).

    Mindy Pelz, Liz Earle och Sara Szal är fenomenala inom det här området för er som vill djupdyka ner! ♥️

  9. Önskar innerligt att jag kunde få den hjälpen men en hormonkänslig bröstcancer sätter stopp för alla hormonmediciner.
    Plus att man ska ta tamoxifen ( medicin med många biverkningar, som besvären ovan )
    😥

    1. Kolla Dr Diamantis örter för klimakteriet! Hört mycket gott om dem av de som inte vill/kan ta hormoner!

  10. Vad bra att du lyfter detta. Jag var till VC för 1,5 år sedan, men de kollade bara FSH. Fick som svar att det inte fanns några hormonella tecken till klimakteriet, men de kollade inga andra prover.
    Jag har så svårt att ta tag i saker och ting, och jag vet inte var jag ska vända mig heller då VC inte verkar så bra inom detta område. Är det någon här som kan rekommendera en bra gynekolog inom Stockholmsområdet?
    Jag är 48 år, och har ont i vissa leder som jag skrev i det andra inlägget, och upplever väl också att det flyttar på sig. Har till och från hjärtklappning när jag ska lägga mig på kvällen, men nu har det varit bra de senaste två månaderna. Sen har jag klåda på vissa delar av kroppen, tex i öronen som jag aldrig tidigare har haft. De är väldigt torra. Humöret går upp och ned. Vissa dagar är jag hur glad som helst och har en massa energi. Andra dagar känner jag mig helt under isen. Har också ADD så ibland är det svårt att veta vad som är vad med koncentration etc. Min menscykel är nere på 24 dagar, och jag har sällan sexlust. Ibland känner jag att jag inte skulle bry mig det minsta om jag nånsin har sex igen. Tycker synd om min partner, även om han försöker stötta och vara förstående.

    1. Be VC remittera dig till en gynekolog. Det gjorde jag, men i Skåne. Jag skrev på 1177 och bad om remiss. När den kontakten tog för lång tid tog jag kontakt med min doktor på nätet. Då fick jag nätkonsultation, vilket inte kändes helt seriöst, men jag fick hjälp och hormoner utskrivna. Kostade inte mer än ett besök på vc. Till slut fick jag träffa en gynekolog via remissen och det kändes bra att faktiskt träffa en läkare och bli undersökt. Lycka till!

  11. Testade att sluta dricka alkohol och zero-produkter samt dra ner på kaffe. Låter sjukt tråkigt, men märker speciellt att alkoholen åldrar kroppen och förvärrar alla symptom väldigt mycket vid 40+.

    1. Ja kaffe, sötningsmedel och alkohol är verkligen inte bra. Jag klarar små mängder men större mängder triggar igång ex vallningar även efter klimakteriet. Träning är däremot mkt positivt!

  12. Så bra beskrivet, så mycket igenkänning och så viktigt att vi alla delar med oss och tar in all kunskap som finns.

    Jag tror också känslan att veta att man inte är ensam i ”att tro man håller på att bli galen” har ett stort värde.

    Att läsa om andra som går igenom samma saker, upplever samma symtom är värdefullt. Jag tror man kan känna sig lite mindre ensam och ledsen om man vet att vi är många kvinnor som kämpar på.
    Vi behöver stärka varandra i kombination med hormoner/medicinsk hjälp.
    Jag säger som du, sök hjälp när du inte känner igen dig själv.

  13. Jag har precis i dagarna börjat söka på just de symtomen, med ledvärk och allmänt trött i kroppen, sömnproblem och grym nedstämdhet och insett att det kanske är just den fasen som jag är mitt i utan att ha förstått det då jag inte alls känner av vallningar och det är de som alltid brukar nämnas.
    Sitter och funderar på om jag ska kontakta vården eller testa med menosol först.
    Det är jättebra att symtomen lyfts från olika håll nu, onödigt att må sämre än man måste, så tack för det 🙂

    1. Fint att höra – ta kontrakt med vården och se hur de kan hjälpa dig. Jag höll på länge och grejade själv och försökte fixa mitt mående och väntade för länge med behandling – det car verkligen ovärt. Men jag ville vara duktig och fixa det på egen hand… så dumt i efterhand.

    2. Min hälsocentral ville/kunde inte hjälpa till alls. Vände mig till privat mottagning till slut. Vilket jag upplever många behöver göra tyvärr. Bara så du är beredd på att hjälpen vården erbjuder kan se väldigt olika ut beroende på var i landet du bor.

      1. Prick så. Värsta jag går igenom. 🥹 sorgligt att så många mår så dåligt utan att ens veta vad det är, man har svårt att ta in att det kan vara så många fel på kroppen som kommer och går.
        Jag har väntat alldeles för länge att söka hjälp jag med men när sömnen var ca 0timmar, höll jag på att gå i tusen bitar. Hjärndimman tog över livet, klarade inte av jobb eller sociala sammanhang. :/ som att en sorg vilar över sitt gamla jag och en acceptans till lära känna en ny kropp och knopp.

        Ps. Fortsätt sök hjälp tills någon lyssnar på riktigt, jag fick höra jag var för ”ung” .. men jag fortsatte söka och nog var det förklimakteriet. Jag är 42. Man kan också vara 35.