Ett mål jag satt i år är att jag ska komma igång med löpträning. Jag behöver någon träningsform som tar mig utanför gymmet, ger mig bättre kondition och får mig ut i naturen.
Jag tycker det är tråkigt att springa. Mest för att jag tycker det är tungt och jobbigt tror jag. Usch fy satan så jobbigt.
Detta behöver jag åtgärda och jag har insett att jag inte klarar av det själv. Uppenbarligen klarar jag ingen träning alls på egen hand…
Jag tänker alltid att jag ska ta med mig mina övningar hem eller när jag reser men jag är förvånande dålig på det.
Vi har en källare med vikter, bollar, hopprep och gud vet allt men jag går aldrig ner dit. Fy så tråkigt. Jag gör det bara inte och om jag tar mig till ett gym själv så fuskar jag mig igenom allt och tröttnar direkt.
Därför satte jag upp mig på ett löparprogram med Joanna Swica och idag börjar jag. Pirr!
Joanna är en träningsprofil jag började följa för många år sedan. En superdriven tjej som är imponerande duktig på att skapa innehåll för sociala medier, fixar träningsresor, föreläser, poddar, coachar mm.
Jag köpte en prenumeration hos Joanna och tänkte att jag startar med tre månader och utvärderar sedan.
Laddade ner appen och började svara på Joannas frågor i chatten.
I vår chat skrev jag att mitt mål är fyra pass crossfit i veckan och löpning de andra dagarna. Min man sa dock att han tyckte det var lite väl hög ribba jag satt. Och Joanna verkar hålla med.
Redan här i första mötet via chatten fick jag stort förtroende för det realistiska resonemanget. Hon har ju rätt såklart. Jag säger ju det – jag behöver någon som håller ordning på mig och berättar vad jag ska göra. Jag klarar det liksom inte själv. Det blir allt eller inget då.
Idag är det måndag och jag har nu suttit i soffan och gått igenom i appen vad jag ska göra tillsammans med min man som är en van löpare.
“Jag har ångest nu – tror du jag klarar det?” säger jag och kastar mig bak bland kuddarna.
“Hahaha, nu har du pratat om att du ska börja springa i två månaders tid – du kommer förmodligen leta efter hur många anledningar som helst att slippa idag. Kom igen nu, givetvis klarar du det om du tar dig ut!”
Helst skulle jag vilja att han följde med och sprang de första gångerna så jag inte fuskar men han ska till jobbet och dessutom har min PT, på crossfit, starkt avrått mig från att springa med Jonas i början. Han är liksom för snabb och bra i löparspåret och det är väl kanske inte bästa sällskapet när man står i startgroparna.
Nu har jag verkligen inget att skylla på längre. Ingen snö eller is och dessutom skiner solen. Let´s do this!
Återkommer med en uppdatering i detta ämne.
Obs. Jag har sprungit Göteborgsvarvet två gånger för 15 år sedan så det är inte första gången jag snörar på löparskorna. Jag har väl dock aldrig tyckt att det varit så kul. Önskar jag kunde längta efter att springa så som jag längtar efter ett riktigt tungt pass crossfit och få det till en regelbunden rutin i min vardag.
Är du en löpare? Ge mig dina bästa tips snälla.