Vad sa? Ska ni göra en väggmålning?

Det är den första januari och jag inser att det inte är många dagar förrän jag åker upp till Stockholm för att bygga upp utställningen jag arbetat med de senaste månaderna. Spännande!
Ser fram emot detta jättemycket och är helt säker på att allt kommer bli kalas.

Men samtidigt så kan jag inte hjälpa det – men känslan av att ha tagit mig vatten över huvudet nosar mig i nacken då och då. Kan det vara för att jag i ett skede av processen beslutade att jag skulle måla en 5×3 meter muralmålning som en del av utställningen på FORMEX?

Det gör vi lätt första dagen, min kollega Theoni och jag, tänkte jag. Men ju mer inspiration och förberedelser jag samlar ihop desto mer förstår jag att detta nog kan bli ganska komplext. Ingen av oss har gjort detta förr så just nu känns det lite skakigt minst sagt. Vad tror ni – kommer vi ro detta i hamn?

Hela utställningen kommer målas i Jotuns kulörer och då mest från deras nya färgkarta Nuances. Sedan jag samlade ihop dessa så har Forest Light gått bort och några andra har kommit till. Inspirationen till att samla alla kulörer i en väggmålning kom också från Jotun då jag fann en serie inspirationsbilder på deras hemsida

Jag har nu också samlat ihop en mängd former och inspiration från Pinterest för att göra en skiss till vår egen målning.

ja…hahaha, det här är ju faktiskt ganska skoj och spännande för utomstående att följa kan jag tro. Detta kan ju bli en total flopp såklart. Får ringa in någon som vet hur man ska göra kanske?

Nu blir det en följetong här kring hur vi ska få ihop det här kalaset och självklart kommer jag dokumentera både upp- och nedgångar i detta projekt här på bloggen. Jag tror nyckeln till det här är att göra den abstarkt och enkel – inte för krånglig. För att få liv och struktur i målningen måste vi nog också arbeta med vatten och olika sorters penslar och tyger… svampar..?
Eller vad vet jag, nu killgissar jag faktiskt bara. Ska googla vidare….
På återseende.

Gott Nytt År förresten – låt det nya året bli fullt av spännande äventyr men också ett år med mindre prestation. Ska bara göra den där gigantiska väggmålningen först då och sedan ta mig själv på orden….

En sak till – vill ni komma och titta på utställningen?  Tips nedan och använd rabattkoden om du köper biljett.

Formex, Nordens största branschmässa för yrkesverksamma inom design och inredning, bjuder för första gången in en designälskande allmänhet till en härlig trendkväll med inspiration och mingel.

Nu öppnar vi äntligen dörrarna för alla design- och inredningsintresserade som inte jobbar i branschen och därmed inte får möjlighet att besöka mässan. En unik kväll efter mässans ordinarie öppettider hålls entrétorget exklusivt öppet för en designälskande allmänhet att äntligen få en liten del av Formex. Missa inte 2 1/2 timme av inspirerande föreläsningar, trender, unik uppvisning av Krickelins entrétorgsutställning ”House of Creativity” med deltagande kreatörer och få möjlighet att köpa utställarnas produktnyheter i Formex Shop.

Köp din biljett idag och upplev Formex Public Hours 17 januari 2025!
Koden är FORMEXPUBLIC15 och ger 15% rabatt på biljetten.

 

Bildkälla:

De sista dagarna

Jag tillbringar de sista dagarna jag har kvar på året med min familj i de svenska fjällen. Jag har inte knäppt ett endaste bloggigt foto så jag letade upp några från förra nyår. Det var ingen fet bildbank där heller…hahaha… I skymning med min hund på väg ut på promenad i skoterspåret med pannlampa.
Det är ont om snö här uppe i år så det är inte lika vackert som vanligt och det är inte heller samma grej att åka skidor på konstsnö. Det blir isigt och uppkört fort och kanske har jag aldrig sett mer folk i hela mitt liv än i liftkön vid Hundfjället. Jag imponeras varje år av alla familjer med små barn som bokar stugor, köper liftkort och tar sig ut i backen. Jag hatälskar det här stället. Gillar att familjen är ihop, att vi rör oss, naturen, brädspelen och bastun i stugan.

Men såg du en mamma som hyperventilerade under skidhjälmen på Toppstugan Lyktan bland hundratals gapiga familjer som stod upp och inte heller fick plats för att äta svindyra köttbullar – då var det jag.

Vi tog en kort dag i backen i dag. Ska gå en lång promenad och därefter tända en eld utanför stugan. En våffelsmet är vispad och vi gräddar dem utomhus och äter med löjrom på de första och hjortron på de sista. Gott.

Lillebror tände en brasa, hunden kröp ihop vid mina fötter och jag hann inte läsa många sidor i min bok förrän jag slocknade. Det var länge sedan jag tog en tupplur på dagen. Så skönt.
Hoppas ni har vilsamma och fina dagar så här innan vi firar in det nya. Tusen tack för all klokhet och kärlek ni lämnat här på bloggen de senaste dagarna. Stor kram från mig.

Vintern på västkusten

Vintern på svenska västkusten är tyvärr inget att föredra. Den är en jämngrå sörja. Det kan gå veckor utan att man märker att dagen gryr – helt plötsligt blir den grå dagen svart och man förstår att klockan är över fyra. Vinden viner genom märgen och man kan knappt förstå men fyra plusgrader i Halland kyler ner mer än tolv minus i Dalarna. Märkligt är det men det är inte mycket man göra åt det – mer än att klä sig varmt mot vind och väta, äta D-vitamin, vara positiv eller åka härifrån.
Kanske är det just därför Halland har så många fantastiska spaanläggningar, bastuklubbar och kallbadar så mycket. För att klara sig igenom den bistra vintern vi har.

Och nu är det ju också så att hallänningar sägs leva längst av befolkningen i Sverige.

Jag bastar och badar så mycket jag kan. Mest hemma såklart men rätt ofta nere vid bryggan på Damernas eller på Kallbadhuset i Varberg. Det är en härlig tradition vi hallänningar har. Kanske är det tre grader i vattnet just nu…

När graderna går ner så brukar jag använda badskor i neopren för att fortsätta få en bra bad upplevelse. Jag har nämligen problem med mina vrister vid kalla bad. Det är som när man äter glass för fort och får vansinnigt ont i huvudet ~ en ”brain freeze”. Denna smärta får jag i vristerna och det förtar hela upplevelsen.
Har ni liknande känsla vid kallt bad?

Bastubad. Kanske det bästa som finns. Inga skärmar, yttre attribut eller andra distraherande grejer. Alla samtal här inne bakom det immiga fönstret i mörkret har gett mig väldigt mycket i livet. Kvinnokraft skulle jag vilja kalla det ~ kunskap och erfarenhet utbyts hjärtligt och ödmjukt.

Doppen här nere vid bryggan går fint utan bastu också. Kanske om man vill ha en egen stund. Man cyklar ner, tar ett dopp och drar på sig något varmt. Underbart!

kallbadar ni under vintern?

Om att visa sig sårbar & konsekvenserna av det

Bland det mest oempatiska jag vet är att ifrågasätta en människas prioriteringar och berätta om sin egen förträfflighet när någon precis berättat att hen mår dåligt. Jag ville bara säga det. Det är lite som att sparka på någon som redan ligger.

Konsekvenserna av detta mycket oattraktiva beteende blir ofta att människor tystnar och inte vill dela med sig av det som gör ont – de vill inte berätta om det sårbara i livet med risk för att bli kritiserade, få ännu mer ont och därefter känna skam över att de delade. Och det i sig gör att människor mår ännu sämre och känner sig mer ensamma.
Jag tycker vi gemensamt ska uppmuntra människor att våga vara sårbara och med det också vara icke dömande individer. Det är hjälpsamt för alla och gör att vi gemensamt kan växa genom att ta del av varandras erfarenheter – både positiva och negativa.

Det är sällan man har hela bilden av hur ett liv ser ut med anhöriga, vardag, arbete och hälsa. Saker man ej kan planera in i livet händer alla – livet måste gå vidare för det. Arbete ska utföras, man ska upp ur sängen, slänga in en tvätt, kissa hunden och fortsätta ändå.

& för info – Mitt arbete är bland det roligaste jag vet och jag får jättemycket energi av det. Samt att mitt arbete ofta varit det som räddat mig i olika jobbiga situationer i livet.

Jag befann mig på ett behandlinghem denna höst. En vecka för anhöriga – här var terapeuternas gemensamma åsikt att jag har klarat mig genom fruktansvärda trauman i mitt liv tack vare att jag fortsatt finna tröst och glädje i mitt arbete. Med det sagt – jag behöver inte alls förklara mig och mina prioriteringar för främlingar såklart – vi alla gör så gott vi kan för att ta oss genom livet oavsett vilka svårigheter som korsar det. Men tänkte att det kan vara givande med lite perspektiv på saker och ting.

God Jul & God Fortsättning

Kära ni –
Det blev en oplanerad bloggpaus och jag har inte kikat in på hela veckan. Beklagar.
Vill såklart önska er alla en riktigt God Jul och en God Fortsättning. Hur var era juldagar?

Jag tycker denna högtid var extra tung i år. Vi har brottats med sjukdomar och andra jobbiga grejer detta år och att landa i mysiga familjehögtider efter ett år med släckande bränder tar mer energi än man räknar med.

Klockan var sex denna morgon då jag bestämde mig för att plocka ur stjärnorna ur granen och kasta ut den på trappen. Samtidigt fyllde min man bilen med underställ och barn och ställde in gps;en på svenska fjällen. Jag kommer efter när jag jobbat klart.

Aldrig någonsin har jag varit så tacksam över att får sätta punkt för ett år. Men hur ska man orka starta ett nytt tänker jag i samma stund. Mitt ekorrhjul rullar på och jag sneglar på flyktvägar. Har satt ett nytt värdeord för 2025. Ändrade mig där i sista minuten. Tror jag. Att sätt ”relationer” som värdeord för 2025 när man helst vill gå och gömma sig själv i en grotta känns mindre smart faktiskt. Det kommer bli ett annat.

Men vet ni. Nu ska min energi vända här hemma och jag ska muntra upp mig och göra det bästa möjliga avslut på detta år. Jag rabblar sinnesrobönen och gör listor. Bockar av. Rensar ut. Går långt längs havet och simmar sedan där i. Bastu. Bästa spellistan. Sömn. Kommer ikapp. Gör om & gör rätt. Allt blir bra.

”ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Boris ligger här vid mina fötter nu när jag skriver till er. Jag ska ta på mig vandrarkängor och gå långt med honom efter vi båda ätit frukost. Jag har fått tips om att lyssna på pastorn Tomas Sjödins vinterprat och kommer ha det som sällskap.

”Det händer att år förlöper, till och med årtionden, som i den här berättelsen, och hoppet ligger begravt och bortglömt. Men så plötsligt reser sig ett trotsigt ”kanske”. Det är då man vet att det aldrig är för sent. I mitt Vinter ska jag berätta en historia.” Lyssna du också. 

Jag är ledsen för er skull att jag är deppig och inte så pepp i mina inlägg det senaste. Men det känns lönlöst att låtsas som att allt är bra när man är på en mentalt dålig plats i livet. Kanske kan det vara tröstande för någon av er också som också famlar i blindo just nu. Det finns bra och dåliga dagar.
Nu ska jag ta tag i denna fredag och försöka sätta ett gyllene skimmer på den.
Ska ni också göra ert bästa?