Bland det mest oempatiska jag vet är att ifrågasätta en människas prioriteringar och berätta om sin egen förträfflighet när någon precis berättat att hen mår dåligt. Jag ville bara säga det. Det är lite som att sparka på någon som redan ligger.
Konsekvenserna av detta mycket oattraktiva beteende blir ofta att människor tystnar och inte vill dela med sig av det som gör ont – de vill inte berätta om det sårbara i livet med risk för att bli kritiserade, få ännu mer ont och därefter känna skam över att de delade. Och det i sig gör att människor mår ännu sämre och känner sig mer ensamma.
Jag tycker vi gemensamt ska uppmuntra människor att våga vara sårbara och med det också vara icke dömande individer. Det är hjälpsamt för alla och gör att vi gemensamt kan växa genom att ta del av varandras erfarenheter – både positiva och negativa.
Det är sällan man har hela bilden av hur ett liv ser ut med anhöriga, vardag, arbete och hälsa. Saker man ej kan planera in i livet händer alla – livet måste gå vidare för det. Arbete ska utföras, man ska upp ur sängen, slänga in en tvätt, kissa hunden och fortsätta ändå.
& för info – Mitt arbete är bland det roligaste jag vet och jag får jättemycket energi av det. Samt att mitt arbete ofta varit det som räddat mig i olika jobbiga situationer i livet.
Jag befann mig på ett behandlinghem denna höst. En vecka för anhöriga – här var terapeuternas gemensamma åsikt att jag har klarat mig genom fruktansvärda trauman i mitt liv tack vare att jag fortsatt finna tröst och glädje i mitt arbete. Med det sagt – jag behöver inte alls förklara mig och mina prioriteringar för främlingar såklart – vi alla gör så gott vi kan för att ta oss genom livet oavsett vilka svårigheter som korsar det. Men tänkte att det kan vara givande med lite perspektiv på saker och ting.
Jag läser din blogg med god behållning och uppskattar särskilt dina inlägg från och om Frankrike – som jag älskar! Så tack för allt intressant som du delar med dig av. Och alla fantastiska bilder! Det har också varit intressant att följa debatten här om vad och hur det är OK att kommentera på en blogg. Jag har lite svårt att förstå din och andras starka reaktion på någon som är kritisk till en del av det du har skrivit. Jag är imponerad av din uppriktighet och din vilja att dela med dig av det som är svårt, och jag tror verkligen att det kan vara till stor hjälp att få läsa om att även framgångsrika kvinnor får kämpa med svårigheter och tunga känslorav olika slag. Dock tänker jag att om man väljer att skriva om väldigt privata och känsliga saker i en offentlig kanal, så har man ju gjort just det valet, och då förväntar man sig väl kanske ändå att få möta olika syn på hur man kan hantera just sådant? Det kan väl inte bara vara OK med beundrande tillrop och ”ryggkliande”, det känns inte så äkta och fräscht. Det känns inte så bra om de enda reaktionerna man vill ha är de som håller med. Skriver man offentligt, så är det väl rimligt att man accepterar att någon också ifrågasätter ens val? Och då får man förklara en gång till hur man har tänkt. Att det sedan finns kommentarsfält som fylls med avskyvärt innehåll på olika forum, är naturligtvis något helt annat, och något som fyller oss alla med avsmak och sorg. Jag ser fram emot dina kommande intressanta inlägg och bilder – både när jag håller med om det du skriver och när jag kanske funderar på hur du menar. Allt gott önskar jag dig för 2025!
Tack för din reflektion. Detta var ett nyanserat och neutralt inlägg för att belysa ett perspektiv kring att det inte alltid är arbetet och ”att man har mycket på sitt bord” som gör att man mår dåligt. Ett liv innehåller mycket som gör att det känns tungt stundtals.
Kommentarsfältet är helt öppet och man får skriva vad man vill här – jag uppmuntrar till ett levande kommentarsfält öppet för dialoger med olika synvinklar.
Jag kommer dock alltid säga ifrån när jag inte håller med. Och jag kommer också fortsätta skriva enskilda inlägg kring digital kommunikation för att belysa olika perspektiv. Jag tror att du med en del andra missförstår mig när jag argumenterar. Jag bemöter kommentarer på samma sätt som de är skrivna till mig – har aldrig någonsin sagt att jag bara vill ha ryggkli och applåder här inne. De ifrågasättande kommentarerna är oftast de som får mig utvecklas mest i skrivandet och i hur jag ska formulera mig på ett bra sätt.
Varför är det okej att ifrågasätta någons val bara för den skriver offentligt förresten? Det kanske vi bör fundera kring?
Gott nytt Kerstin.
Det där med att gå en mil i sin nästas skor hade varit användbart på fler än ett sätt. Hur märkligt är det inte att liv kan se så olika ut? Och att ”samma” liv kan kännas och upplevas så olika för olika människor? Jag växte upp med ”det är inte hur man har det, det är hur man tar det” som något slags pepp. Nu var det aldrig särskilt peppande, för jag tyckte inte att jag kunde ändra någonting på hur jag tog saker och ting. Idag förstår jag detta mycket bättre. Våra olika bagage och personligheter gör varje ny situation till livspusselbitar som ser helt olika ut beroende på vem vi är. Dessa förutsättningar gör också att vi tolkar varandras liv på olika sätt.
Kanske är det lätt för mig att se att en massa pengar inte frälser en människa, för jag har levt både med mycket och ont i magen-lite. Kanske är det lätt för mig att förstå andra föräldrar som fattar desperata och dåliga föräldrabeslut bara för att få sina barn med psykisk ohälsa att må bättre, för jag har själv varit en sådan förälder. Kanske är det svårt för mig att förstå hur det är att ständigt bli marginaliserad pga funktionshinder av olika slag, för jag har inte haft några. Sådär kan det vara bra att tänka när man tycker sig ha bilden klar av någon.
Det som ger energi kan också vara det som tar energi MEN skulle jag vilja vara utan allt det fina som samtidigt innebär en stress och en känsla av att hela tiden ha för mycket på bordet? NEJ! Absolut inte. Det är det som gör att jag lever.
Du är grym. Det är okej att köra på och gå in i en massa saker som för andra verkar överväldigande. Det handlar om oförståelse och en tro på att bara för att man själv inte orkar, orkar inte heller andra. Kanske också att de blir stressade av det men det är deras problem. Mina trösteord är, Allt är som det ska. Allt kommer att bli bra. Framåt.
Ha ett fint nytt år!
Jag tycker du har en bra strategi och jag funkar på samma sätt. När livet krisar eller bara inte är på topp använder jag jobbet, trädgården eller andra stora och små projekt som kryssen till fjälls. Jag följer leden, ibland ett kryss i taget när det är tufft. Rutiner är viktigt och små och stora projekt ger energi. Jag förstår inte vad som blir bättre av att stänga ner allt? Ligga kvar i sängen ger vila men hjälper verkligen inte till allt.
Jag hoppas du vill fortsätt att dela din vardag. I alla dess former.❤️
Jag tror många kan hålla med Sven att mkt ”ligger på ditt bord” så att säga ~ alltså din superkraft och drivenhet! Jag hade nog snälltolkat Sven som säkert med formuleringen kanske framstår som dryg (?) Bara du som vet hela bilden och vad som är mkt för dig just nu. Och det är klart du ska få berätta om saker känns jobbigt eller inte! Utan att förklara dig. Eller bli dömd.
Jag tycker du är fantastiskt och önskar dig en god fortsättning och skickar massa pepp ✨🤍
Hej, god fortsättning och tack för att du delar med dig av ditt livs upp- och nedgångar, framgångar och motgångar. Det är livet, men ibland blir det extra allt. Jag uppskattar att du visar upp detta här på bloggen. Det är modigt. Tack! Massa kärlek från mig till dig.
Jag tror att griniga kommentarer om att ta på sig för mycket bottnar i en oförståelse för hur konstnärliga och kreativa människor fungerar. Det hopar sig ofta för oss och blir ren skär ångest innan crescendo/urladdning som genererar eufori. Vi funkar så, det är upp och ner men aldrig tråkigt. Även om saker är självvalda så kan de vara jobbiga!
Precis, så är det! samtidigt är det ju så att människor kritiserar hos andra vad de själv egentligen skulle vilja göra, men inte gör ändå för att de inte vågar eller vill göra jobbet för att kommer dit.
@skilnadens får også av og til kommentaren om at hun har for mye å gjøre, at hun må passe på, det er mange meninger og råd uten at hun ber om det. Hun svarer sylskarpt og direkte, jeg smiler litt hver gang og tenker at integritet er viktig. Og du har integritet, du behandler oss lesere med respekt og du er ærlig. Da kan man forvente det samme tilbake. Alt annet er upassende og vitner om mennesker uten denne egenskapen.
Samtidigt var det en kommentar av ett 30-tal som var pepp? En kommentar som inte ens man kan hitta längre. Förtjänade det verkligen ett helt inlägg eller var det mest att dra trafik hit?
Hade du tyckt det var mer en mer intressant reflektion om jag hade lyft någon av de andra kommentarerna eller hur menar du? Jag upplever att jag fick en möjlighet att belysa ett perspektiv som jag tyckte var relevant i detta inlägg.
Jag uppskattar alla kommentarer på min blogg ~ även dem då jag ej håller med avsändaren. Det ger ett rikt kommentarsfält och ett mervärde till bloggen.
Hei Kristin!
Takk for den beste bloggen som skildrer livets opp og -nedturer!
Det er så bra at du tør å vise deg sårbar der andre kun skriver om lykke og perfeksjon. TAKK!
Julefeiringer med familiebesøk og uteaktiviteter, fester og restaurantbesøk, lekre klær, blomster og pynt, for ikke å snakke om mengder av hjemmelaga mat og bare idyll idyll idyll, – hvem som helst kan bli totalt utslitt av å lese (for ikke å si sure) (men da er det jo egentlig bare å scrolle forbi, hehe).
Og så får du selvsagt ulike kommentarer, og et levende kommentarfelt er vel egentlig bare bra for en blogger.
Jeg er enig i at Nora sin kommentar på forrige innlegg var helt unødvendig og ufin, men kanskje Sven bare ville vise deg omtanke? Du har jo enormt mange jern i ilden (som vi sier i Norge), og det er flott!, og jeg vet også hvordan jobb kan gi masse energi da jeg har jobba mye freelance innafor kreative yrker og med egen virksomhet.
Du svarer selvsagt akkurat hva og hvordan du vil, det er din blogg <3 Det skulle bare mangle 😀
Jeg ville bare si at det skrevne ord kan ofte misforstås/mistolkes, så KANSKJE ville Sven bare godt med det han sa? Jeg kjente meg litt igjen fra perioder da jeg har jobba så mye at jeg ikke kjente at jeg trengte litt hvile og folk sa til meg at jeg måtte roe ned litt…. (æsj, nå virker jeg også som en overbærende bedreviter og alt det jeg ikke vil – jeg ville bare gi deg en klem og si at alt ordner seg! Du er sååå dyktig, og jeg tror at du kjenner dine egne grenser.)
Jeg gleder meg til å følge bloggen din videre, ta deg de fridagene som du trenger, vi venter på deg vet du, og masse lykke til med all jobbinga framover!! Det blir såååå spennende!
Klem, og et riktig godt nytt år til deg og dine! <3
(hilsen ei som synes jula er slitsom pga fortid osv)
❤️
Jag läser sporadiskt din blogg eftersom jag gillar Västkusten och södra Frankrike. Jag är själv medberonde…. Mår dina barn dåligt?
Jag har nära anhöriga som lever med beroendesjukdom & jag har levt med medberoende hela mitt liv. Hur mina barn mår skriver jag inte om på sociala medier ~ det är privat.
❤️
Jag tror Sven blandar ihop äpplen och päron.
Jag gillade verkligen ditt inlägg, behövde läsa något att känna igen mig i just då.
Du är modig.
Fick också pepp att ta tag i sådant som inte är bra inför det nya året.
Jag hittar alltid något att ta till mig i dina inlägg och uppskattar din blogg så mycket.
Ser fram emot att fortsätta läsa den 2025.
Gott nytt år!
Stort hus, pool, växthus, trädgård, barn, familj, sjukdomar, medberoende, träning, klimakterie, sociala medier, blogg, Instagram, (podd), egen företagare, butik, kläddesigner, smyckesdesigner, fotograf, stylist, renovering av hus i Frankrike, föreläsare samt en hel del annat.
Varför blir du så upprörd när någon konstaterar att det är mycket som ligger på ditt bord?
Vill du att alla bara ska säga att du ska fortsätta tills du stupar?
Är det upp till dig eller andra att ”konstatera” att jag har för mycket på mitt bord?
Du har rätt Sven ~ det kommer med arbetet som influenser att andra kommenterar ens liv och prioriteringar.
Jag är inte upprörd ~ jag blir mer matt över att kommentarer likt den här.
Det enda jag ville med detta inlägg var att ge perspektiv och uppmana följare till att vara icke dömande.
Du har ingen aning vad de arbetsuppgifter du rabblade upp i din kommentar tar i tid och energi av mig så jag föreslår att du också lägger ner din dömande ton Sven. Ha en bra dag.
det droppar mycket avund från ditt kommentar tyvärr….
menade Sven!