Ja, vad skriver man en dag som den här. Det var deppigt att vakna upp idag och inse att världen är ännu mer ur led. Besviken och arg. Lite rädd och uppgiven.
Men så var det den lilla vardagen i mitt egna universum och jag hade tidiga möten, mail att skicka samt ett arbete att både filma och fota.
-Vid 13 kommer solen, sa jag och planerade hela dagen efter att försöka få till några ynka ljustimmar med kameran. Tills jag insåg att det var min franska lilla by som skulle få sol och inte den svenska västkusten. Jag hade fel destination inslaget i min app.
Så jag fotade i mörkret iklädd mjuka byxor, med ringar under ögon och ett pirrande munsår på underläppen. Det fick gå.
Under sen eftermiddag tränade jag och jag tror det var det tyngsta passet jag någonsin utsatt mig själv för. Började nästan gråta på en assault bike och mina sista burpees fick mig att ligga kippandes efter andan på mattan i flera minuter med skenande hjärta och maxpuls. Två timmar efter jag kommit hem från gymmet fick jag mens så fattar nu att kroppen nog egentligen inte pallade utmaningen. Det är väl helt individuellt i hur man tränar runt sin menscykel men jag blir alltid väldigt skör, får ont och är uppsvälld i början då jag blöder så då brukar jag promenera, stretcha eller lyfta lite lagom. Högintensivt pass är inte toppen för mig här.
Vad har ni för träningsrutiner genom er menscykel?
Eller för livet i allmänt för att anpassa vardagen kring de olika faserna kvinnokroppen går igenom under månaden? Mat, sömn, socialt umgänge, arbete mm?
