Jag kom hem från två snabba dygn i Berlin med Miranda Rebecca nu på kvällen. Efter barn som somnat (förutom tre femtonåringar som stängt in sig på ett rum och inte vill veta av mig…) så tankade jag över dagarnas foton på datorn. Och här är vår första frukost. På Michelberger Hotel som för övrigt var det bästa hotellet jag någonsin besökt.. åk dit!! Frukostbiljetterna fick vi av den söta receptionisten. 
Jag älskade att allt var hälsosamt och genomtänkt. Handplockat minst sagt. 
Miranda Rebecca och jag slukar Cocos vatten under våra resor till Bangkok och döm om vår förvåning då hotellet hade sitt egna märke på cocos vatten. Vi fick det då vi checkade in och det serverades till frukost. Självklart tog jag med mig några hem också. 
Här åt vi både frukost, lunch och middag. Vi trivdes oförskämt bra. 
Och ja, hon sitter rätt mycket med telefonen… det var något med scheman och personal osv… 
Jag har såååå mycket foton från detta hotell. jag måste portionera ut så du inte tröttnar totalt…. 
Här är rummet. Det guldiga med tre porslinshundar i… men mer om det en annan dag då…
Författare: Krickelins
Så vi lämnade Varberg för två dygn ute till havs. Vi skapar sommarminnen och jag vet inte hur många gånger vi föräldrar log och var rörande överens om att vi var mitt i ett av de bästa. 
Bullens korv kokad i burk direkt vi elden. 
Nattliga bad och skrattande hopp från båten. 
Spökhistorier i skenet av den värmande elden. Läskigt och spännande. 
Härligt uppvaknande. Notera den lilla killen som var lite för liten för att vara med och hoppa. 
De här dreadsen alltså… undrar om de får vara kvar tills jag klipper page någon gång i augusti… om jag gör det… Tack bästa Josefine för fotot. 
Väl hemma så fann jag min fjärilbuske helt översållad med vackra påfågel och citron… Säkert åtta samtidigt och Igor säger att nu är alla här för att äta honung i vår trädgård för humlor och bin trängs också i våra stockrosor… 
En dusch kom upp förra veckan. En nödvändighet sa vi och jag har lagt ut plattor som blivit över efter diverse kakelsättning 
Ok, vi stannar hemma idag. Tar tvätt, packning och en och annan dusch i trädgården.
Köper ravioli på burk och packar för ö -liv. Fiskespöt ska med och varma filtar att dra runt axlarna när solen gått ner. Barnen är laddade till tusen och de stora ska slå upp sitt tält på andra sidan ön, hävder de..
Sedan ska jag och denna flicka ut på mini-trip. 
Storstadspuls, falafel och en bärs är precis vad vi behöver.
Det handlar om motljus. Och energier. Hela denna semester är som ett enda djupt syrerikt andetag som jag hjärtligt fyller lungorna med. 
Kvällsljus med Miranda på altanen efter sushi. Barn som springer runt fötterna och hon i min nya blå. 
Och morgonljus med åttaåring bland påfågelfjärilar. Vi plockar nävar med hallon och bryter av två gurkor i växthuset. Pratar om fisketurer och stunder vid öppen eld. Sena bad och lata förmiddagar. 
Nu har jag cocosolja lite varstans. I mitt blekta sommarhår, i morgonkaffet och i stekpannan då jag gör bananplättar. Och du, jag missade ju supermånen förra veckan. Det var alldeles för mulet här på västkusten tyvärr.. Men jag laddar min kristall med ny energi i morgonsol på bänken i växthuset.
Det är många som frågar hur det går med hönorna. Hur allt går till rent praktiskt och hur mycket arbete man lägger ner. 
Inte så mycket faktiskt. Det är som att ta hand om en kanin eller så.. fast du kan plocka in ljumna nyvärpta ägg till frukosten… Jag fick tjata på min familj ett bra tag innan vi begav oss till en dam som hade höns. Hon hade själv fött upp dem med äggkläckningsmaskin och det var så himla bra för då har de inga parasiter eller sjukdomar, sa hon. Två svarta små dvärgkockin och en brun blandras åkte vi hem med i en flyttlåda. Jag valde sådana höns för jag hade läst att de ger mindre spillning. Min man hade hjälpt mig bygga ett litet hönshus på baksidan. Med rede, sittpinne och en vägg som man lätt fäller ut vid städning och då man ska hämta äggen. Jag ger dem värpfoder och lite frukt då och då…knäckebröd gillar de.. 
Jag berättade det för grannarna samma dag och de tyckte nog jag var rätt lustig som skulle dra hem höns och såklart undrade de hur mycket de skulle låta… Ingenting, egentligen sa jag … hahaha.. Så kom vi hem och grannens katt var över och hälsade på sina nya grannar såklart. sjukt spännande ju! Men då fick de panik och kacklade som satan och jag satt i växthuset och grät över mina dumma impulsiva idéer som försätter alla i knipa hela tiden…. Han hade ju byggt växthus och allt… bäst vi lämnar bort dem, jag ångrada mig hahaha…
-Ge dem lite tid , sa både grannar och leende man och efter några dagar så kacklade de inte så mycket mer. Ibland går de igång om katten stryker förbi eller när de värper. Märker att de blir lite högljudda då de tycker det är för varmt eller när de hör mig prata inne i huset.. då springer jag ut och bjuder på cornflakes och vattenmelon och hyschar dem.. och så frågar jag grannarna om de stör och de skakar på huvudet och säger att inte alls, men visst låter de ibland, det kan jag inte sticka under stol med… men mest går de bara runt och pickar… De värper ett ägg varje eller varannan dag. Äggen är rosa och gröna och supergoda såklart. 
En är sur och ligger och ruvar hela tiden. Jag låter henne hållas… Mildred och Rut är verkligen sällskapssjuka och går efter mig överallt. 
Till hösten ska jag ge bort dem till kvinnan jag köpte dem av eller ge dem till en vän som har hönor året om. Vi äter alltså inte upp dem som vi brukar skoja här hemma.. .. Coq au vin i höst säger vi och blinkar åt varandra.. 
Har du några fler frågor så skriv dem i kommentarsfältet så ska jag försöka besvara. Idag börjar Hallifornia i Varberg. Kommer du?