torsdag och jag cyklade hem då det mörknade

Nu har de rivit det där huset och jag cyklade gatan fram i mörkret under skrikande kajor. Jag bodde där förr. Bredvid biblioteket och jag hade glömt fåglarnas läten och den fuktiga luften under träden. Jag har mycket nu och beställningar ramlar in i mailkorgen. Det är så himla lätt att säga "jamenvisst, ja tack" så jag fortsätter med det ett tag till. Tänker att jag ska belöna mig sedan. Eller belöna min familj som står ut med mig…

 Men i alla fall. Idag skickar jag iväg foton på dessa vackra barnen och ett annat brudpar. Sedan förbereder jag mig för helg.

Jag önskar mig ett loppisbesök, en kväll med min man och nya skor.