Någonstans bland bergen börjar det mullra och den heta dagen där temperaturen peakar runt fyrtio bryter ut i ett ljummet regn. Välkommet. Som om måndagen drar djupt efter andan och får syre igen.
Vi hann precis hem från stranden – där sanden var så het att man fick ta på sig tofflor för att klara av stegen från solbädden ner i vattnet. Brännande fossingar, men med ett svalkande dopp som belöning.
Redan vid åtta slocknade jag nästan stående. Ögonlocken var tunga som bly.
Den där stora tröttheten har landat nu.
Jag klagade lite för min vän Anna över min rastlöshet – att jag har så svårt att vila. Hon svarade att det brukar ta henne minst fjorton dagar att varva ner.
”Men fjorton dagar är allt jag har”, kontrade jag. Om en vecka ska jag packa bilen, köra hemåt och kasta mig in i högsäsongen i Varberg.
Det är tisdag nu. Jag har lämnat poolkanten och trädgårdens dallrande hetta för en tupplur mitt på dagen. AC:n gör det svalt i rummet. Sommar i P1 i bakgrunden – det är Petra Mede. Jag gillar henne.
Och just det – visst var det Underbaraclara som pratade om vilan?
Kanske var det i vinterpratet? Jo, så var det. Den 30 december 2022.
Clara Lidström, Underbaraclara, pratade då om konsten att vila som vuxen. Hon berättade om utmattningen som kom, om återhämtningen som måste få ta plats. Om att läka – i naturen, i stillheten, i de små stunderna. Ett program som verkligen lyfter fram vikten av att lyssna på kroppens signaler och våga stanna upp.
Jag ska lyssna på det igen.
Jag har börjat vila på em. 20-30 minuter. Ibland med yoga nidra. Det tog emot först men nu, vilken grej. Otroligt bra. För mig, för min omgivning:)
Har lyssnat på Claras vinterprat fler gånger – så klokt och välgörande. 💫Hoppas att du också får lite vila.
Tack för tipset om Claras vinterprat. Det vill jag också lyssna på. Hon säger och skriver så många kloka saker.