Den här dagen är bara för jäkla depp så jag måste drömma mig bort bland blåregn, bubbligt skratt och cigarrdoft.
Det var här, just denna tidiga afton på verandan som min man frågade om jag ville gå och titta på ett hus så fort vi kom hem till Sverige igen. Jomenvisst, jag visste ju mycket väl vilket hus det var han pratade om och var inte svårövertalad.
Och nu har vi ju precis flyttat in i det där drömhuset. Wow. minst sagt!
Men dessa hustak alltså. Och fasaderna. Älskar Florens. Tänk om jag kunde lova mig själv att åka ditt minst en gång per år… så svårt borde väl inte det vara.
Och tänk om jag kunde få med mig alla mina vänner och flytta in i detta gigantiska huset med turkos bassäng, prunkande blåregn och vackra eldstader för en weekend någon gång. Inte heller omöjligt tänker jag. Dela denna veranda och en flaska vin under fullmåne med denna fina igen. Kanske en glass eller två i någon gränd. Himla fint att drömma sig tillbaka till fina minnen så där på en trist onsdag tycker jag. inte sant?