Egentligen tappade jag nog räkningen på hur många gånger vi gick genom porten till det lilla bokcafét och slog oss ner i baren… Där kunde vi sitta tysta, lyssna på fransk jargong samtidigt som man vände sidor i sin egen bok och dricka en espresso till.. eller gå dit på småtimmarna och beställa en osttallrik att dela på med ett glas rött under fnitter och högljudd plädering om drömska planer…
Och jag vet inte hur många färgglada dörrar jag stannade och beundrade…
Eller hur gott den där osttallriken smakade med öppna balkongdörrar och vackert rött till … och en croissant till såklart..
Hur det stockade sig i bröstet då solen försvann där över taken precis när jag gick ut för att följa livet på de parisiska gatorna med kameran…
Och om hur gatorna bokstavligt myllrade av fransmän som gått man ur huse för att hedra och demonstrera. Fy fabian vad vackert!
Kvällar på diverse uppletade restauranger som vi blivit rekommenderade med varm hand. Här Buvette.
Här, frukost på La Favorite.
Och här , sjukt lång lunch på Aux ils Marquises….
Ok, nu ska jag återvända till min kvällsknäcke här och tjata på att mellanbror ska borsta tänderna…
