förändringen, jag tror den behövs för välmåendet

Trädgården viskar 
  ”snart så, vi ses nästa år igen vännen” 
Och jag blir lite ledsen över allt jag inte
hann med eller tog mig för.
Hur blev det med den platsbyggda soffan och
pergolan med slingrande lila klematis?
Jag plockar blåbärsris som skiftar i rött 
och äter de sista tomaterna. Sen mixar
vi pesto av basilikan och torkar 
myntan till höstens thé.

I alla fall. Denna veckan har jag
möblerat om på övervåningen tre gånger.
Likadant i sovrummet. Min man skrattar
lite uppgivet men är ändå hjälpsam.
Idag hämtar vi en ny soffa. Igen.
Han ska bara surfa färdigt först.

Kommentarer till “förändringen, jag tror den behövs för välmåendet

  1. Åh vad jag älskar dina foton!! Jag vill krypa in i dom och bara hänga där en stund. Jag tror det är lagom varmt, luktar lätt rosenvatten och är helt underbart att bo hos er 😉 Hihi!
    Ha en skön vecka!

  2. Usch det här med trädgården, den ligger och väntar på, att få ett sista omhändertagande av mig och mannen, men vi skjuter upp det hela tiden.
    Så blir det varje år! Vi skjuter upp det in i det sista och eftersom vi bor i början av Norrland, så kommer snön ALLTID och täcker över det icke gjorda och där under snön ligger ångesten kvar, det som borde ha gjorts. Sen står vi där i vår igen med dubbelt vårarbete och lovar oss att i höst minsann…….men det är konstigt med trädgårdar, trädgård betyder växtkraft för mig, den blommar nästa år också.

Kommentarer stängda