Tiden med levande ljus, tända lampor i hörnen och det där ombonade mörkret är här. Och när solen väl visar sig – då är det ju helt underbart det också. Det gäller att njuta av alla dygnets timmar och verkligen omfamna den säsong vi är på väg in i.
Jag brukar ofta känna mig lite vemodig när hösten kommer och sommaren är helt förbi, men i år känns det annorlunda. Kanske fick man sin dos av varma dagar och sol, så att det faktiskt känns skönt att landa i något nytt.
Jag tror att jag har plockat årets sista trädgårdsbukett.
En solig fredag när ljuset silade in över matbordet och den fina vasen stod där och gapade tom
Jag sprang ut barfota i frostbiten trädgård och klippte dessa.
Lite senare passerade jag torghandeln och kunde inte låta bli att köpa ett knippe hortensior, som jag också tryckte ner i vasen – det blev så himla fint!
Samma matbord, men nu i morgonljuset en tidig lördag. Solen går upp, jag tassar runt i mjuka kläder, tänder ljus och dricker morgonkaffe. Det är min allra finaste stund på dagen.
Här sitter jag varje morgon när dagen gryr, med kaffet bredvid och arbetet i knät. Det är verkligen min bästa prioritering av dygnets timmar – då är hjärnan som skarpast, motivationen på topp och allt bara flyter. På det sättet kan jag låta resten av dagen fyllas av mer njutbara stunder och de där praktiska arbetsuppgifterna som inte kräver samma fokus.
Så fint så fint. Är det något med åldern? När solens strålar och gyllene höstlov ger pirr i magen?
Nu är det i alla fall söndag och jag ska öppna en ny bok här i soffan. Önskar er en riktigt fin dag,
