Livet är vackert just nu.
Jag kupar båda händerna kring det.
Och bär försiktigt.
På dagarna försöker jag byta kaffe
mot thé. Det är något med hösten som
ger mig lust till det. Eller att
dricka mängder av varmt
vatten med riven ingefära och pressad citron.
Igår åt vi kvällsmat vid stranden.
De små killarna och jag.
Och nu när jag blivit tonårsförälder
känns det som om jag sänkt garden lite.
Som förälder. Respekt, lagom snack och
förståelse kommer jag bra mycket längre med än
mitt gormande om att bära upp tvätten.
Ljuv tebild. Och lagom snack. Jag biter mig själv i tungan varje dag med mina förskolekids. Herre gud vad den mamman kan tjata. Redan. Jag blir rädd för mig själv ibland och oroar mig för hur det kommer bli. Vem vill lyssna på tjat liksom? Respekt är ordet. Tack.
det där med te alltså, det är lika med hösten + värmeljus i drivor!
Du gör inlägg som berör – tack för det.
Ja, respekt och dialog är viktigt… Och ganska lätt tycker jag. Men det där gormandet har nog sin plats hos en tonårsförälder också minsann 🙂
Kramar
Jag länkkärlekade dig lite idag!
Jag byter också till te på dagen och kvällen.
Det går, för att förpackningarna är finare, och för att jag också har en tonåring i hemmet nu som frågar om jag också vill ha te ibland.