Vi var hemma hos vår bloggkollega Nanna förra veckan. Hon bjöd på god frukost och jag var klädd i rött från topp till tå. 
Så fina små grejer överallt i den charmiga lägenheten.
Ta del av fler bilder och en liten intervju med Nanna här.
Vi tittar runt på vad vi ska ha för växthus i trädgården som tillhör vårt nya hem. Vi vill ha det ganska stort så vi kan sitta där inne och äta middag om kyliga sommarkvällar.
Jag redigerade färdigt Maries foton från Håkesgård igår och blev superinspirerad av hennes fina lilla hus, vill gärna bygga något liknande. Bara att börja leta efter gamla dörrar nu då…
Dillblomman är så vansinnigt vacker.
Ja, det var det hela. Nu ska jag väcka huset och fixa frukost till gänget. Ha en bra dag.
Missa inte reportaget vi gjorde om Maries trädgård tidigare i våras.
Jag blir lika bedrövad varje år. När tranorna fyller himlen med sina farväl och de första höstlöven lägger sig på cykelvägen. Då små jävliga flugor invaderar mitt kök, trädgården blommar över och när jag inser att vi nog inte kommer få fler sena varma kvällar nere vid stranden detta år… Då alla tre barnen växt ur sina långbyxor, gympaskor ska inhandlas, scheman lämnas in och hundra olika måsten trycker ner axlarna…
Orka liksom. Jag går och badar. I vattnet är det fortfarande varmt och jag dyker i vågorna, drar långa andetag av den friska höga luften och doftar extra länge på nyponrosorna när jag passerar på vägen hem.
Jag kände mig nog inte färdig med sommaren helt enkelt.. Men hösten är fin den också.
Och det är samma visa varje år. Växthuset är helt överväxt och jag får börja slänga vissna tomatplantor och rädda de stackarna som blir över.
Men mina Westerlunds har växt sig starka och frodiga. Likaså mina Palettblad.
Och nu har jag och Miranda fyllt butiken med A Lover’s Dress i olika färger och jag ägnar hela fredagen åt att packa små bruna paket med klänningar i. Jag sover i min Forrest Plum om natten och den svarta har jag använt tre dagar i sträck med olika sorters kimonos och kappor över. Denimkappan kommer härifrån .
Jag är inte depp över hösten. Jag har så mycket att se fram emot så det är helt galet men det är så sorgligt när sommaren plötsligt tar slut.
Westerlund har fått sällskap. Det är sweet mimosa, royal oak, p.australe och andra fina som jag ska vårda i ett alldeles speciellt fönster.
Odödlighetsört, att lägga i varmt vatten och dricka till kvällen. gott.
Vackra.
Tillbaka till mitt egna kök ätandes chiapudding med yougurt och valnötter.
Men igår. Igår var det en helt annan frukost som serverades på Creperie & Logi i Visby innan färjan kastade loss och tog oss in på fastland igen.
Klockan slog 06 och vi hann inte med någon vidare lång sittning på balkongen så vi bad dem duka upp nere i restaurangen. Så mysigt.!
Håll utkik här på Lovely Life idag för det kommer sannolikt dyka upp en annan frukost som jag fotade i Majorna i Göteborg förra veckan. Ha en fin dag nu. Jag själv susar iväg till hotellet och jobbar.
Tisdagsmorgon och jag hade lovat mig själv ett dopp vid bryggan i Visby innan vi skulle iväg på dagens utflykt. Men aj aj vad tiden springer ibland…Vi tog vår lilla blå bil och svängde ut vid ringmuren och gasade mot Stånga och Etelhems Krukmakeri. Där mötte vi upp ägaren Torleif och stod och beundrade hans lilla röda ett slag.
Efter det varma välkomnandet så visade Torleif runt oss på Krukmakeriet. Han berättade om den gotländska leran som ger honom kraft och kreativitet. Han visade oss processen från upptagning av leran ur jorden till färdig produkt, verkligen en helhetsupplevelse som nu sällan förekommer i produktion idag. Torleif berättade också att leran blir bara bättre och bättre ju längre den får vila innan den används. I Kina förbereder man till exempel lera för kommande generationer.
Men innan vi slog oss ner för att dreja så visade Torleif oss runt på gården. I musikladan har konserter ägt rum under sommaren och vi kikade in för att beundra inredningen.
På höjden ligger ett gravfält från järnåldern och vid gravfältet har en 2000 år gammal kruka hittats. Spännande! Därför låter Torleif nu barn få gå på arkeologisk jakt där ute på åkern och gräver då och då ner krukskärvor för dem att finna. Jätteroligt ju!
På Etelhem finner man även ett litet krukmakeri för drop-in drejning. Sofia var där med sin familj denna sommar. Läs hennes fin inlägg här.
Så var det dags.
Torleif visade oss tekniken och vi fick en lerklump stor nog för att forma en mugg . 
Jennie trodde egentligen inte drejandet var något för henne. Hon ville modellera en rauk istället sa hon… Men, gissa vem som blev mest biten?
Marina talade om att dreja en hel servis till Strömma Farmlodge.
Och jag tyckte det var så skönt att inte behöva tänka alls. Bara vara där i leran på det där snurrande bordet. Magiskt, minst sagt! För någon som alltid har tusen tankar i kaos i huvudet alltså.
Jag blev förtjust i förklädet jag lånade. 
Vi tog en paus för lunch och jag kikade in i kafét som var helt nyrenoverat. Så himla fint på alla sätt och vis.
Jag funderade en stund på vad jag skulle välja för glasyr till de koppar och krukor jag drejat. Kobolt-koppar, kanske.
Efter lunchen tog vi med oss kaffekoppen till krukmakeriet och satte oss vid drejbordet igen. Ett stilla regn föll utanför och livet kan inte ha varit mer underbart stilla än just då.
Helt plötsligt blev jag raslös då jag misslyckats med tre skålar på raken och fick följa med upp på vinden och kika på formar från 1700-talet. Jag plockade med mig två och testade att trycka ut leran i formen och dra bort. Denna dam var extra tjusig.
Vilken dag vi hade! Underbart!
PÅ Etelhem bor under sommaren andra krukmakare som drejar och fyller hyllorna i den lilla butiken med alster att köpa med sig hem. Jag frågade om jag fick kika runt och Torleif visade sitt barndoms hem där han nu inhyser keramiker. 
Kan tänka mig att det är svårt att välja mugg till morgonkaffet med det här fina utbudet av keramik på hyllorna i huset.
Lera överallt.
Nu har jag lagt ner drömmen om att bli pelargonodlare och funderar på om man kan bygga ett litet krukmakeri i uthuset dit vi ska flytta…