Vi har en ordentlig städdag här hemma. Sjukt välbehövligt verkligen för om någon vecka så flyttar en utbytesstudent från Texas in i vårt hem och då får vi ju såklart styra upp läget lite… här är verkligen kaos… 
Och när jag städar ordentligt så måste jag möblera om och byta lite gardiner och sådant annars blir det för jäkla trist… Så nu har en mängd saker ramlat in på vinden och jag är sugen på att fylla hela övervåningen med olika sorters pelargoner.. 
Johanna skrev något så bra om inredningstrender häromdagen. Och jag håller sannerligen med, till fullo, stora applåder för bra text. 
Och nu måste jag sammanfatta här lite för nu har jag skrivit samma text tre gånger och raderat igen. Det var något klokt om inredning men egentligen så vet jag ingenting om det hela… Mer än att man ska följa sitt hjärta, inte tömma hela plånboken och testa sig fram… här hemma har det sett helt knäppt ut ibland och ska jag vara ärlig så har jag gjort något förskräckligt med vår sovrumsdörr som jag måste fixa någon gång då andan faller på… Men ibland så blir det ju riktigt hemtrevligt och härligt med alla färger och diverse fyndiga grejer som jag drar hem… Nu ska jag baka pizza med massa mozarella och leta efter en bra film som ska passa alla från fem till trettiofem.
Två ensamma surfare i vattnet vid Kåsa. Vi har en storm som rider Varberg och jag var tvungen att ta mig ner till havets skådespel. Jag cyklade längs strandpromenaden och insåg ganska snabbt att det var klokt att leda cykeln mot vinden för jag kom knappast framåt..
Sedan fick jag passa på vågorna. Mannen som gick framför mig fick en rejäl dusch och jag var nog egentligen inte rustad för stormväder med den stackars kameran nertryckt i är Fjällrävenväska, tunna vantar och mössa som envisades att blåsa av…
Men se. Solen tryckte sig fram och helt plötsligt kändes det som om hjärtat skulle explodera av vackerheten och mäktigheten fick ögonen att vattnas.
Det är den andra dagen på ett nytt år och jag inser att jag har höga förväntningar på mig själv. Inte över vad jag ska prestera. Mest på hur jag ska kunna sänka axlarna och vara nöjd med mig själv faktiskt… lyfta blicken, uppskatta och förvalta det jag har.
Solen ligger lågt idag och strålarna letar sig in på kontoret där jag sitter. Jag bygger upp en ny hemsida, äter croissant och lyssnar våldsamt på Birdy. Lite trött i ögat är jag nog allt.
Alla städer är värda att få ha sitt egna Kustbageriet. Inte sant? Jag cyklade förbi och köpte levain till kvällens jordärtskocksoppa.
Stormens namn är Svea och hon viner ovanför min skorsten. Det är den andra dagen på ett nytt år och det har hunnit bli skymning, jag sitter fortfarande framför knastrande brasa och kaffet har svalnat. Jag bygger upp mig själv digitalt och fyller på med det bästa jag har. Snart fylls huset med familj, bastun är redan varm, jag kan nästan känna doften av popcorn och filmerna är redan utvalda. fin fredag till dig. Hoppas den är lika givande som min.
Jag hade förberett ett långt inlägg med tillbakablickar på 2014. Fast när jag började skriva så kändes det mest som om detta året var då jag gjorde allt. och inget. Kanske att det blev för mycket och det känns både inom och utanpå. Det är rätt tufft att skratta helhjärtat med magen då man har andan i halsen hela tiden… Hur kul allt än är. Så nu gör jag om. och gör rätt. Eller försöker i vart fall… 
Kanske kommer det någon tillbakablick vi ett senare tillfälle. För jag är ju såklart himla stolt över allt och ödmjukt tacksam över all möten.
Vi ska till stranden och grilla pinnbröd. Dimman sveper sig fram över Varberg idag och allt är extra vackert och magiskt. 
Jag tänker mig paljetter ikväll. Hur tänker du?
Gott nytt år! Och du vet.
-för jag tror när vi går genom tiden att allt det bästa inte hänt än –
/Håkan /källa till citat
Jag pratar med koltrasten utanför köksfönstret. Slänger ut solrosfrön och bannar kylan. Det är en ny frukost som plockas fram och dukas undan och jag tänker inte bara romantisera ledigheten.. den kan ju också vara ganska påfrestande. som Du vet.
Och så tycker jag lite synd om barnen, det är ju lov. Vi måste fylla det med äventyr och sköna upplevelser. Jag tänker mig utflykter till stranden med varm choklad eller besök på museum. Jag står i hallen. ingen vill följa med…
Så nu plockar vi fram spel och värmer på tevattnet. Stranden får vänta någon timma..
Jag vaknade först av alla. Gick långsamt ner för trappan, värmde citronvatten och kröp upp under filten i den blå soffan. 
Sedan vaknade min man och vi åt en gemensam frukost och tittade länge på vad jag ska ha för bil. För kanske att jag till slut tar mig igenom tillräckligt många lektioner och prov om det redan står en mini och väntar på mig på uppfarten. Min man håller tummarna i alla fall… Igår var vi till och med iväg och provkörde en…. jag är dock mest glad över den lilla Leica 1.7 som följde med oss hem.. 
Frukost blev det. Tranbär och valnötter i youghurt. 
Fåglarnas mat hade frusit fast i en stor isklump så jag har bestämt mig för att fixa nötter till dem, träna och göra minst tre prov under dagen. 
Barnen vaknade och eftersom vi redan hade intagit soffläge så kröp de upp bland oss där… 
Riktigt högt upp på önskelistan stod den här boken. Vår åttaåring har pratat hål i huvudet på oss om Malala och hennes öde. Så fort vi läst färdigt Annie Liebovitz måste vi börja vända bladen i denna.. vi har faktiskt redan tjuvstartat lite.. 
Dags att stiga upp från soffan nu tror jag allt…