Krickelins

25 september, 202426 september, 2024

Idag kom hösten till vår lilla kuststad. Gula löv under gatlyktorna då jag drack mitt morgonkaffe och vilade blicken ut genom fönstret i mörkret.
Jag försöker vara ledig, plockar ihop källsortering, ligger i badet, ser en film och städar en låda.

Det är intressant det där med det skrivna ordet. Och det sagda. Det skrivna definierar ju sällan helheten och sanningen till hundra procent för det är en omöjlighet. Det behöver inte betyda att det skrivna far med osanning… Det är bara det att det är svårt att se skrattgropen i kinden, det bubblande fnittret i strupen, värmen i blicken eller den nyfikna öppna famnen. Inte sant?

Här på bloggen kanske jag framstår som en melodramatisk och allvarlig person. Vad tycker ni?
I flödet på Instagram likaså – det är ju rätt tillrättalagt. Därför tycker jag om poddformatet för det visar fler sidor hos människor.

Ett samtal ger fler nyanser än en monolog i form av ett blogginlägg – ibland utvecklas dock en dialog i kommentarsfältet men det skrivna ordet är lättare att döma och misstolka. Så svårt att navigera i. Människor blir ofta aningslösa och gränslösa i sitt dömande av innehållet de konsumerar på sociala medier också. Det gör ofta att de som jobbar med innehåll i sina kanaler behöver kurera innehållet för att skydda sig själva.
Jag gillar story formatet på Instagram – allt ligger uppe i 24 timmar och man kan kommentera rakt in i dm om man vill ha en dialog. Där kan man vara lite mindre kurerad och spontan. Som på podden. Jag pratar bara ur hjärtat och är inte rädd för att misstolkas. Då får man skicka ett mail och det är ju för jobbigt för lyssnaren…hahahaha…
Över lag har jag väldigt svårt att kurera mig när jag pratar för jag säger allt som bara kommer upp i huvudet – det kan både vara charmigt, framstå som korkat och förknippas med lite ”oversharing..” Men jag håller i alla fall alltid igång ett samtal och är väldigt mån om att människor ska ha det bra så  det kompenserar oftast.

Jag följer en kreatör på sociala medier som jag tycker är så galet skarp, cool, generös, modig och snygg. Men när jag lyssnar i poddformatet så hör jag en dömande och osmickrande egenskap hos hen som inte alls kommer fram i de andra kanalerna. Högst mänskligt såklart, för vi människor är ju komplexa och en perfekt människa är rätt så tråkig i mina ögon.

Jag får ofta kommentarer om att jag har mer energi och att man får en helt annan bild av mig om man träffar mig i verkligheten, lyssnar på podden eller kikar in i min story. Det är intressant.

Nåväl – detta var lite svammel kring kommunikation. Följer ni några individer på sociala medier som ni också lyssnar på?
Har det i så fall breddat er bild av den individen?

På fredag släpper vi ett poddavsnitt om ekonomi. Här finner du ala våra avsnitt. 

 

23 september, 2024

Hej och välkommen till min söndag. Igår alltså. Jag fotade mig igenom dagen och den var alldeles lagom av allt – det enda som stack ut och var anmärkningsvärt var att jag åt så himla lite. Det var både dålig planering och synd för mysiga helgdagar brukar oftast innebära mycket god mat och härligt häng,

Jag började som vanligt med två koppar kaffe och ett kallt dopp i poolen. Huset sov och dagen grydde.

Vi har inte på värmen så därför kan pooltäcket ligga av och det gör det mycket lättare att ta ett spontandopp. Vattnet håller ungefär fjorton grader just nu och är alldeles perfekt för ett krispigt och uppfriskande bad.

Därefter satt jag mig här och jobbade med dagens lansering. Bilder, utskick och sociala medier.

En proteinshake med banan slank ner innan jag svidade om till tights.

Jag hade nämligen bokat nio-passet på crossfit.

Så här såg dagens utmaning ut och den var perfekt. Så rolig. Kände mig stark och glad.

Så tacksam över att inte behöva resa så mycket kommande veckor. Det gör att jag kan boka in mig på massa kul här i boxen. Hurra!

Efter träning var det raka vägen till ett dopp i havet. Herregud så skönt!

När jag kom hem så hade min familj bakat scones och kokt ägg. En mysig stund runt bordet tillsammans.

Min man och jag tog med oss Boris och åkte till min barndoms strand. Vi gick längs med hela och pratade om framtiden, om vart vi skulle bo och hur vi ville leva. Sedan gick vi till min pappa och hälsade på. Jag har nog inte skrivit det här på bloggen tidigare faktiskt – men min pappa har varit väldigt sjuk.
I början av sommaren amputerade han ett av sina ben efter en lång sjukdomsperiod och strax därefter fick han en stroke så han har tillbringat hela sommaren på sjukhus. Efter sin stroke hade han stora problem med afasi samtidigt som det var svårt för kroppen att återhämta sig efter amputationen. Afasi innebär att ha det svårt med språket efter en hjärnskada. Det kan vara svårt att prata och att förstå.

Han är på bättringsvägen nu och har fått komma hem från sjukhuset.

Vi åkte hem och klockan var tre. Det var dags för lansering av min höstkollektion. Jag brukar alltid vilja vara nära en dator vid dessa tillfällen för även om allt är tidsinställt och förberett så vet man aldrig vad som kan hända. Jag låg vid poolsidan och Jonas hade telefonmöte med en kollega.

Sedan lade vi båda undan jobbet och pratade om daten vi skulle ha. Vilka restauranger har öppet en söndag mitt i  lågsäsong i Varberg? Eller skulle vi göra risotto med kantareller hemma? Efter mycket velande fram och tillbaka samt diskussioner om vilka barn som hade ätit vad under dagen så började i alla fall mitt blodsocker dala och irritationen pyrde inom… Men vadå, skulle vi inte laga en god middag eller hitta en bra restaurang… Vad ska barnen äta? Vad är klockan egentligen? Har ju bara ätit frukost…! Så dumt!
Känner ni igen det?

Det slutade med att vi båda cyklade med vår fjortonåring till stadens pizzeria och tog med oss maten till en klippa. Jag var lite sur över det hela för det var långt ifrån vad jag själv hade tänkt mig men jag svalde besvikelsen och gladde mig åt den glada killen med kebabrullen.
Hahaha! Man älskar ju när barnen är nöjda och glada.

Vi hade en riktigt mysig stund här medan solen gick ner.

Älskar verkligen närheten till havet.

Mysigt att sitta här med sin kärlek en söndag i slutet av september. Det blev ju en riktigt bra date till slut.

Vi cyklade hem när den gyllene solen sjönk i havet. Vårt fina kallbadhus i skymning.
Det är så stilla här i Varberg nu under lågsäsong.

När vi kom hem stod en uppvärmd bastu och väntade på oss. Det blev chips, öl och fler kalldopp i sval pool. Så många bad under en och samma dag. Lyllos mig! Bland det bästa jag vet.
Vill göra en copy paste rakt av snart men absolut lägga in både nygräddad äppelpaj, pumpasoppa till lunch med gott levain och sedan en god middag till kvällen med råraka till förrätt och en risotto med svamp och kyckling till varmrätt. En riktigt fin söndag med andra ord.