The Wild Atlantic Way på Irland ~ del 2

reklam för Tourism Ireland 

Irland i mitt hjärta!
Nyss hemkommen från denna otroliga ö och bläddrar genom mina bilder. Kan knappt greppa att jag haft förmånen att få uppleva allt detta spännande och vackra.
Vi körde längs med The Wild Atlantic Way med fokus på två rutter – The Ring of Kerry och sedan The Slea Head Drive. Den senare gick runt underbara Dingle som ligger högt beläget på Irlands sydvästra atlantkust, med utsikt över Dinglebukten och ut mot Blasketöarna.

Vi körde mot ön Valentia Island där vi hyrde elcyklar som därefter tog oss runt på hisnande äventyr på ön. Stränder, utkiksplatser och mysiga små vägar. Att upptäcka en plats på cykel är något jag varmt rekommenderar.

På Valentia Island så sög vi också i oss kunskap  kring det Åttonde Undret, internets föregångare. Otroligt intressant!
På Transatlantic Cablestation lärde vi oss om den första globala kommunikationen. Atlantkabeln är en sjökabel för telekommunikation som lades över Atlanten. Före dess tillkomst kunde kommunikation mellan Europa och Amerika bara ske med fartyg, vilket vanligen tog minst tio dagar. Kabeln minskade tiden till några få minuter, så att en fråga kunde telegraferas över Atlanten och svaret telegraferas tillbaka samma dag. Det förändrade hela världen.

Från 1857 till 1865 gjordes olika försök att lägga en kabel mellan Valentia och Newfoundland. Dessa möttes av en blandning av korta tekniska framgångar och misslyckanden. Slutligen, 1866, gjordes en framgångsrik och varaktig anslutning vid Telegraph Field på Valentia och 1868 byggdes en ny permanent kabelstation i Knightstown på Valentia följt av en annan vid Heart’s Content.

Uppskattade verkligen utställningen för informationen var rolig, kreativ och pedagogisk. Passar ungdomar och vuxna.

En morgon hade vi en bokad båttur ut mot Skellig Michael.

Vi skulle besöka ett medeltida kloster, uppfört år 588 på den branta bergön med samma namn.

Platsen ligger omkring 12 km från kusten i grevskapet Kerry, Irland och 1996 blev Skellig Michael uppsatt på Unescos världsarvslista. Munkarna bodde i små stenhus byggda högt upp på i det närmaste vertikala klippväggen. En otrolig plats och en av de häftigaste upplevelserna jag haft. Vandringen uppför berget var utmanande och spännande – inget för den höjdrädda. Att sedan få höra historien om hur munkarna rodde ut hit med båtar gjorda i trä och skinn för att lämna civilisationen och bygga sig en plats nära Gud var otroligt intressant. Om morgonen gick de ner de 670 trappstegen och fiskade till frukost och tillbringade sedan resten av dagen med att be i kyrkan , sköta sina trädgårdar och studera.

Det var många ”nyp mig i armen” tillfällen denna dag.

Tänk att det finns så vackra och spännande platser. En varm rekommendation!

En annan dag körde vi mot Dingle för att ta oss runt halvön på The Slea Head Drive. En vacker biltur där man rekommenderas att åka medsols för att det inte går att få möte på den slingrande vägen uppe bland klipporna.

Får, karga klippor, spektakulära utsikter över hav och öar…
Allt vackert du kan tänka dig om Irland korsar er väg denna rutt.

En hel del Star Wars filmer är faktiskt inspelade på olika platser längs med denna kust.

Vi stannade för god fika längs vägen och jag beställde banankaka och kaffe.

Inte så tokigt alls.
När det gäller körtid är det möjligt att köra hela slingan på cirka 3 till 4 timmar. Men jag skulle rekommendera att ni avsätter mycket mer tid, ungefär en hel dag eftersom det finns så mycket att se och så många ställen att stanna. Det finns episka vyer, orörda stränder och mysiga ställen att äta på.

Vi hade inte hela dagen men stannade så ofta vi kunde för att njuta av den vackra miljön.

Fråga mig inte hur många foton jag har från vår resa till Irland…

Detta var sannerligen en fin resa och en varm rekommendation – att åka så här från by till by och uppleva flera delar av kusten var toppen.

Vi tog oss till och med fram med häst under en dag i Killarney – då kunde vi ta oss genom Nationalparken där det var bilfritt på ett trevligt och smidigt sätt.

Har ni rest till Irland någon gång? Varit på västkusten?
Berätta gärna om era upplevelser.

Jag skulle vilja rekommendera att åka till Irland off season så här i september och oktober eller tidig vår.
Här kan ni läsa mer om The Wild Atlantic Way.

Fokus – Återhämtning

Jag blir lika rädd varje gång då jag balanserar ut så här på gränsen för vad jag pallar med. Jag blir både rädd, arg och besviken faktiskt för jag tycker det är så ovärt och korkat att pressa sin kropp och sitt psyke in i sjukdom. Så nu hämtar jag hem med alla verktyg jag har och gör så gott jag kan för att samla ihop mig. Det är nog något med åldern och hormonerna också tror jag – att man inte orkar hålla det höga sociala tempot.
Så är det för mig i alla fall. Först en vecka i Stockholm med arbete och sociala sammanhang, sedan en stor fotografering, därefter en vecka i Frankrike med vänner samt jobb inför lansering och slutligen en veckas arbete på Irland. Och så lite härlig otillräcklighet som både dotter, fru och mamma på det.

-Vad är det för dålig affärsmodell vi skapat egentligen, sa jag till min kollega igår. Detta håller ju inte alls! Men hon svarade bara det jag redan visste – att vi tackat ja till allt i september för att vi inte vågade tacka nej. Och nu rusar och brusar det kring öronen. Jag sätter sikte mot söndag kväll och funderar på att ta helt ledigt från allt på måndagen. Tipsa mig gärna om serier och filmer så ska jag bannemej bädda ner mig och ligga hela dagen i pyjamas. Dricka te och äta knäckebröd med ost. Kanske ligga i badkaret och se ett avsnitt.

Det är inte synd om mig för jag har världens roligaste jobb men även det kan ju få en att halta fram till slut om man trycker in mer än vad dygnets timmar håller för. Nog om det. Allt kommer bli kalasbra och nu är jag ju över puckeln så det är väl en bra dunk i ryggen och ett ”hurra, vad du gjorde det bra!” på sin plats istället för deppighet och gnäll.

Njuter av att vara här hemma med familjen.

Hoppas att ni fått en bra start på veckan.

Om supermåne och mörker

Imorgon är det fullmåne och jag vet att jag alltid sover lite sämre då. En supermåne sägs det.
En supermåne blir det när en full- eller nymåne inträffar vid ett så kallat perigeum, när månen är så nära jorden som den kommer på sin omloppsbana, vilket gör att månen ser extra stor och ljus ut. Det uppkommer ungefär 4–6 supermånar årligen. Hoppas det blir en klar natt så man ser månen tydligt.

Det känns som om något föränderligt rör sig i universum. I mitt egna universum i alla fall. Jag har världens pms och har gråtit hela dagen. Känner att jag vill ha en ny chans på livet och göra om alltihop. Bli bättre liksom. Känner mig värdelös.

Så idag gick jag två och en halv timme utan min telefon eftersom jag kände mig förgiftad av den. Bara gick och gick. Rundade fyren och fortsatte gå. När solen gick ner så gick jag hem, stekte halloumi och fick kramar. De där hemma sa att jag var tillräcklig och man får väl ta dem på orden.

Tänk att världen är så här vacker.
Kanske tror man att det inte hjälper med supermånar, solnedgångar eller andra spektakulära vyer mot det mörka inom människan. Men det gör det.
Att bara vara ute och gå, lyssna på vågorna och skogens läten, låta vinden och solen vandra över ansiktet & kroppen få röra sig. Det är läkande.

Vardag – jag kastar mig rakt in i den

Jag kastar mig rakt in i vardagen här hemma och sitter uppkrupen i soffan med datorn i knät. Kom hem fyra i natt och har väl sovit två och en halv timme ungefär… Underbart!
Men jag njuter fullt ut av att vara hemma igen och jobbar ikapp, bunkrar upp med citroner och rotfrukter, slänger in en tvätt och snurrar runt med dammsugaren med hög musik i högtalarna.

Ägg, surkål, grönsaker och rotfrukter. Allt jag längtat efter all restaurangmat och hotellfrukostar det senaste.

Jag slängde in ett gäng i ugnen med en gång. Detta kan jag ha som bas till veckans olika middagar. Kyckling, lax, tonfisk, bulgur, kalla såser, surkål, tomater och hummus får agera tillbehör.

Det var fint att komma hem till familjen och landa in i min mans famn. Boris kom och mötte mig med viftande svans i hallen i natt.

Man ska inte ta sin vardag för givet. Just nu känner jag att det är det mest givande i livet – jag vill bara landa här hemma nu och vara med min familj och mig själv.

Hösten är här och med den kommer suget att göra om här hemma lite. Boa in sig liksom. Men all min energi är helt slut efter hög arbetsbelastning det senaste. Jag försöker finna balans men jag har tackat ja till lite för mycket just nu och allt hopar sig över mina axlar.
Men på agendan står bad i hav, bastu och återhämtning så jag får helt enkelt bara stänga ner alltihop och pausa. Det är aldrig värt det när man pressar på för mycket. Jag vet ju det och nu känner jag flåset i nacken på det där obehagliga sättet igen…
Hejdå mail och redigering. Dags att ligga ner och sträckglo på Netflix.

Sedan. När energin är tillbaka. Då ska jag måla om i detta rum och så måste jag finna en finsnickare som kan bygga en bred fönsterbräda längs med hela väggen och hyllor under längs fönstret. Grönt? Blått? En ljus gråblå kulör kanske?

Dessa två köpte jag till min man efter resan till Irland. Bok och parfym.
Att få gåvor då någon reser iväg från familjen är väl kotym?

Nu är det jag som går ut och säter på bastun och går en promenad med son och hund. Hej på er.

Jag visste inte att det är förbjudet!

i samarbete med Jordbruksverket 

På uppdrag av Jordbruksverket har jag fått i uppgift att sprida viktig information om växter. Detta hade jag själv inte en aning om  innan de kontaktade mig.
Jag visste inte att det är förbjudet att ta in vissa växter och växtprodukter i Sverige. Visste du?

Jag minns då min familj var i Barcelona för många år sedan. Bilden ovan är från detta tillfälle och kan det har varit tio år sedan. Jag tror Igor var fem här …
Utanför huset vi hyrde växte ett helt otroligt fikonträd där frukten hängde mogen och söt för oss att plocka varje dag. Som minne av denna resa plockade jag med mig en stickling i bagaget som jag sedan planterade hemma. Fikonträdet växte sig frodigt och jag hade det i hela sju år fram till ett par år sedan då jag missade vattna så mitt fina fikon tackade för sig och gick i graven.
Nu tillhör ju i och för sig Barcelona EU så det jag gjorde var inte olagligt – men hade jag däremot tagit med mig ett minne från Los Angeles eller ett besök i Norge så hade det varit helt fel.

Låt mig berätta – det är nämligen lite olika regler kring olika länder och platser.

Visst blir man sugen på att ta med sig växter hem då man är i spännande länder? Men viktigt att man har koll på vad som gäller.
Jag hörde talas om den japanska trädgårdsborren som kan äta våra svenska äppelträd helt kala. Den japanska trädgårdsborren är en av många så kallade karantänskadegörare, alltså växtskadegörare som ännu inte är spridda i Sverige eller EU, men som skulle orsaka omfattande skador ifall de etablerade sig här.

För att skydda växter från olika hot finns det regler när du flyttar eller beställer växter och växtprodukter, både inom EU och till och från EU.

Växtskadegörare orsakar upp till 40 procent av de totala förlusterna av livsmedelsgrödor globalt och till ett värde av 2 300 miljarder kr – ÅRLIGEN! Enbart Xylella fastidiosa, en bakterie som tagit sig till södra Europa och drabbar olivträd och citrusträd, kan ställa till med produktionsförluster på 60 miljarder kr om den sprider sig i hela EU.

Växter utgör 80 % av maten vi äter. De renar luften vi andas och hjälper oss att bekämpa klimatförändringarna genom att minska kol från atmosfären. När växter är friska ger de livsmiljöer och matkällor för många djurarter, vilket bidrar till den biologiska mångfalden och den övergripande stabiliteten i vårt ekosystem. Genom att skydda växter skyddar vi livet.

Så risken för att sprida karantänskadegörare är mycket stor och detta kan alltså påverka:
1. din mat
2. din hälsa
3. världsekonomin
4. framtiden för vår planet

Sprid gärna detta vidare till människor du känner och ta del av mer information  och regler  hos Jordbruksverket och Plant Health for Life.