Jag vaknar 05.45 i en hotellsäng i Brygge. Jag befinner mig en bit utanför Bryssel och det känns som att jag vänt lite på dygnet…
Igår ringde klockan 03.30 och jag är här och arbetar några dagar.
Kunden har inte bokat utrymme på bloggen utan fokuserar på min kanal på Instagram för sitt budskap. Jag kan ibland tycka att det är synd att kunder inte riktigt ser värdet i innehåll på en blogg också. Här kan man breda ut texten, berätta mer, länka vidare till hemsidor och dessutom skapa innehåll som lever kvar och kan hittas via Google långt efter att resan är över.
Vi är så fokuserade på de snabba formaten med stor räckvidd att vi ibland glömmer de långsammare som faktiskt kan vara minst lika värdefulla och ibland betydligt mer lönsamma. För ett tag sedan pratade jag med en kund som hade fokuserat mycket på stora namn inom influencerbranschen. Tjejer som kommer dit, tar otroliga bilder på sig själva i bikini och når ut till galet många människor. Men kanske också till väldigt många unga tjejer som inte riktigt är målgruppen som faktiskt har möjlighet att boka och åka dit.
I vissa fall kanske man istället borde arbeta med en mer berättande influencer. Någon som givetvis tar vackra bilder men också kan beskriva platsen, berätta om vad man kan uppleva, dela kunskap och skapa en känsla kring destinationen och som dessutom har rätt målgrupp för ändamålet.
Fast det finns förstås mängder av variabler inom influencer marketing. Ibland är det helt rätt att placera en åtråvärd profil på en vacker plats och låta bilderna göra jobbet. Plötsligt vill alla andra i branschen åka dit och sedan kommer både följare och besökare på köpet. En känsla av lyx och fantastisk miljö förpacka med en snygg tjej har trots allt sålt i alla tider.
Nog om det. Jag är i alla fall glad att min kund den här gången har bokat en snart 50-årig kvinna som älskar att breda ut texten och berätta så mycket som möjligt om både destinationen och upplevelsen. Nu tar jag dagens tredje kaffe och tittar ut genom det öppna fönstret. Klockan är 06.44 och det är fortfarande beckmörkt ute. Över torget med de vackra gröna stolarna lyser snirkliga gatlyktor och jag funderar på vilken tid kyrkans klockspel egentligen drar igång. Igår kväll var det fullt ös på klockorna och de spelade i flera timmar.
Googlar…
Mitt på torget reser sig det mäktiga klocktornet Belfort och härifrån har klockspel ljudit över staden i mer än 500 år. Tornets carillon består av hela 47 bronsklockor och fungerar som ett gigantiskt musikinstrument. Varje kvart hörs automatiska melodier över torget och vissa dagar spelas klockorna även live av stadens carillonneur, med hjälp av ett särskilt klaviatur för både händer och fötter.
Okej. Det var alltså detta vi lyssnade till igår kväll. Otroligt stämningsfullt att promenera genom de gamla gränderna tillbaka till hotellet efter middagen med klockspelet över hustaken. Jag älskar det här arbetet och har affirmerat åt både höger och vänster att jag vill arbeta mer med spännande destinationer. Både på hemmaplan och ute i resten av världen.
All kultur, all god mat, människorna, arkitekturen och miljöerna… Jag tror helt enkelt att man blir lite rikare som människa och kanske också mer ödmjuk av att resa och se sig omkring i världen. Man får andra perspektiv och mjuknar lite i kanterna. Och dessutom får världen där hemma också ett nytt skimmer när man upptäcker andra platser.
Fokus på just den här resan är kultur och arkitektur. Väldigt roligt! Vi har gott om tid att uppleva saker och här i Brygge befinner vi oss dessutom inom promenadavstånd till nästan allt. Runt 17 000 steg blev det igår.När vi var på Irland senast hade vi hyrbil och det tog ganska mycket tid att ta sig mellan platserna, samtidigt som schemat var tajt.
Här finns det tid att skriva, vara kreativ och publicera på det sättet jag själv uppskattar. Jag brukar arbeta med att lägga upp texter och bilder medan jag faktiskt befinner mig på destinationen. På det sättet blir det mer levande för mina följare. De får liksom följa med på resan medan den pågår och jag kan ösa på med innehåll när alla intryck fortfarande är färska. Jag vet att det är ganska unikt att arbeta så. Många kollegor åker hem med anteckningar och bilder och sätter sig sedan och redigerar, skriver, skickar utkast och publicerar. Det är också jättebra, men resultatet blir mer kurerat och ibland tror jag att de där små nyanserna riskerar att ramla bort.
Hur smakar egentligen en belgisk våffla? Varför finns det så många olika sätt att skriva och uttala Brygge? Hur kombinerar en stad sitt historiska arv med modern utveckling? Vad hör man från klocktornet när man går hem genom gränderna efter middagen?
Allt det där kan jag dela i stories under de 3 x 24 timmar jag befinner mig här och sedan spara i höjdpunkter. Det blir matigt och maffigt för den som själv blir sugen på att svänga förbi Flandern på nästa tur ner genom Europa.
Den enda lilla utmaningen de här dagarna är min mage. Jag brukar inte smälla i mig våfflor och choklad dagarna i ända annars så den kan bråka lite. Men hallå, man måste ju äta prick allt när man kommer till en ny plats. Annars missar man ju en ganska viktig del av upplevelsen.
Nä, nu är klockan exakt 07.00 och det börjar ljusna. Jag ska ta mig ner till torget och fotografera medan det fortfarande är nästan folktomt. Visar kanske sedan.
Ha nu en skön dag.
