Sofias blogg var en av de första bloggarna jag blev kär i.
Vem av oss har inte blivit alldeles förälskad i Mokkasin’s förtrollade värld bland vackra foton och målande texter?
När jag sedan lärde känna Sofia Jansson som är kreatören bakom denna fantastiska saga i sociala medier så slogs jag av hur sprudlande och sann hon var. Så äkta och alltigenom god.
Sofia skickar alltid de varmaste och längsta sms’n och även fast hon är petit så har hon varmaste och största famnen. Hon har massor av smittande energi och kreativitet. Allt hon gör blir liksom lite extra grant med glitter och rosetter, små lådor och med blommor och allt. De sunda värderingarna och de kloka budskapen hon delar, det finns ingen ände på härligheter kring denna fina tjej.
Alltid med så mycket kärlek. En så viktig person i vår alltmer ytliga bransch. Det är en fröjd och en ära att få hänga med liksom.
Nu har Sofia släckt lampan och stängt ner den fina butiken Mokkasin för att satsa helhjärtat på andra projekt och driva vidare bloggen Mokkasin. Så spännande tycker jag och önskar henne all lycka.
Så glad att hon vill vara med i veckans söndagsintervju.
Vad äter du helst?
Jag älskar mat och sättet man umgås kring mat. Är väl egentligen allra bästa sättet, mat ska vi ju alla äta och därför borde det alltid finnas tid att träffas över en bit mat, eller hur?
Däremot är jag inte alls särskilt förtjust i att laga mat men då faller det sig så himla bra att min man är precis raka motsatsen. Han älskar att laga mat och kan grotta ner sig i matlagande och bakkonster i en evighet. Tur för mig kan man tycka, för han är bra också! Maten vi äter är nästan alltid lagad helt från grunden och med bra råvaror, jag tänker att allt smakar fint då. Jag älskar mat som man äter länge. Som en hel massa smårätter och plockmat, som man kan hålla på och äta i flera timmar i sträck. Jag tror att mat bäddar för så mycket mer än själva ätandet. Med evighetsmiddagar kommer så många långa samtal och stora sanningar.
Ps! Sedan kan du hälsa din vän Dorthe på John´s Place att jag fortfarande kan drömma om hennes himmelska rotselleri… Den där som var ugnsstekt i en evighet. Tack för den upplevelsen.
Ok, vad äter du inte?
Jag har inte ätit kött på 25 år. Numera är jag däremot lite mesveggo och det slinker ner en fisk då och då. Men det är viktigt att själva fisken inte känns som en köttbit… för då går det absolut inte.
Vad brinner du för?
Jag tänker att jag brinner allra mest för mina barn. Jag vill liksom göra världen mjukare för dem. Men samtidigt ge dem ett mod, att de ska våga göra misstag och att de alltid ska bära med sig att världen ligger framför dem, med alla möjligheter och äventyr. Jag vill att de ska våga ta plats och våga vara sig själva fullt ut och tro på sig själva. Helt enkelt ge dem de värderingar som jag tycker är betydelsefulla.
Vart reser du helst och varför?
Paris. Alltid. Jag tror att jag levde där i mitt förra liv för det känns som mitt andra hem. Om man bortser från språket då. Men Paris gör något med mig, jag behöver inte så mycket mer än gatorna man går på när jag är där. Älskar de gånger vi tagit med barnen dit och stannat i några veckor och levt lite utav ett varjedagsliv. Då låtsats vi att vi bor där och lägenheten på rue Oberkampf är vårt alldeles egna hem. Där blir allt ett alldeles eget litet äventyr. Som att ta lillbrorsan under armen och köpa frukostbröd i bageriet över gatan eller fantisera över ljuden i den parisiska natten.
Jag har rest jättemycket när jag var yngre, sådär med ryggsäck och till ställen jag aldrig innan tänkt att jag skulle sätta min fot på. Jag tänker att det lärde mig jättemycket om mig själv och andra på så vis. Kanske har jag blivit lite för bekväm för det eftersom vi inte rest på riktigt det sättet med våra barn. Nu är det ju i och för sig så pass stora så en ryggsäck på varje barn och på oss själva känns inte som en sådan stor grej längre. Så vem vet? Kanske kan vi börja med en alldeles vanlig tågluff, det vore skoj.
Vad läser du?
Läsa är bland det bästa. Det är för mig total avkoppling och full fokus. Oavsett vad jag läser så blir jag lite i som en annan värld.
Jag läser väldigt olika typer av böcker. Jag kan inte läsa otäcka böcker, om spöken och zombies, då tror jag det är på riktigt och blir jätterädd. Minns när jag skulle läsa någon av John Ajvide Lindqvist och tänkte att enda gången jag kan läsa, är på tunnelbanan bland en massa folk. Inte ens det gick vägen. Jag fastnar nästan aldrig för den ”typiska” bestsellern, som ”andra” tycker är jättebra. De tycker jag oftast är de allra tristaste.
En av mina favoriter genom alla tider är Den hemliga historien av Donna Tart som kom ut -92, det är nog den enda bok jag läst om och om igen och hur många gånger som helst.
Nyligen har jag läst ett par böcker som var så himla sorgliga men viktiga, jag läste båda jättejättesakta för de satte igång så många tankar. Den ena var ”I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv” av Tom Malmquist. Och ”Dagbok från ditt försvinnande” av Malin Lagerlöf.
Vad lyssnar du på?
Vi diskuterade nyligen ljudböcker och det har jag jättesvårt för, när det kommer till berättelser vill jag läsa dem själv, jag tänker att det landar på ett annat sätt då. Jag kan haka upp mig på den som läser, på tonfall och annat som inte funkar ihop med min tanke och känsla för själva boken. Sedan kan det ju vara världens bästa som läser och författaren själv men det har väl något med att göra att en läsupplevelse alltid är ens egen.
Däremot älskar jag lyssna! Jag älskar samtal, egentligen skulle jag nog kunna roa mig med det resten av livet. Höra när människor som kommer i min väg berättar deras historia. Då och då drömmer jag om att skriva en alldeles särskild memoar. Tänk att få sitta vecka ut och vecka in och lyssna på en livshistoria. Och det liksom är tillåtet, varsegod du får lyssna två år i sträck. Vilken dröm!
Sedan tycker jag ju om radio såklart, helst P1. Jag kan ofta komma på mig själv med att sitta kvar i bilen om det råkar vara något intressant. Och poddar som Värvet och Lilla Drevet. Jag kan erkänna att jag även lyssnar ibland på TV. Jag tittar extremt lite på TV, nästan inte alls men däremot kan jag lyssna mig igenom program som Skavlan. Nyligen lyssnade jag mig igenom Jävulsdansen.
Oj, när jag tänker efter så kanske du menade musik? I så fall är det ingen ordning där heller. Just precis nu lyssnar jag på gamla Lisa Ekdahl-spår. Mest för att jag för första gången i världshistorien har tittat på ”Så mycket bättre”. Fast jag har alltid tyckt om Lisa Ekdahl. Vet du, jag och min man såg henne på Gotland -90 det var innan hon blev känd. Det var på någon liten bar och vi tyckte att hon var så bra, sedan slog hon igenom 4 år sedan, och man kände igen rösten direkt.
Har du något bra tips du vill dela med dig av?
Såhär i juletid måste det väl ända vara att lägga allt på en lagom nivå liksom. Om man inte redan gjort det, så kan man kanske ställa sig frågan om vad som är mest värdefullt. Kanske räcker det långt med lite lugn och ro, levande ljus och en massa kärlek? Igår lekte vi spa. Tände tusen ljus, badade skumbad som luktade pepparkakor, käkade skumtomtar och lyssnade på radiojulkalendern. Jättejuligt faktiskt. Och inte det minsta julestressigt.
En viktig rutin för dig?
Jag är totalt kass när det kommer till rutiner. Alltså, jag har startat upp så många rutiner i mitt liv och gör dessutom alltid det pinsamma misstaget att berätta om dem till höger och vänster. Linn som jobbar med mig har hört typ tusen gånger om alla storstilade och superorganiserade rutiner som ska införas. Jag låter så övertygande om allt. Hur jag kommit på en idé om bättre struktur i allt från kvitto-helsiket och bokföring, sortera alla miljarder bilder, svara på mail och lära mig själv hyfs hur man svarar på instagram och blogg. Hur jag ska börja träna och kanske springa ett eller två maraton. eller laga mer raw food. Hur jag kommer på ett och annat städtrick eller ska dricka flera liter av blomstervatten med gurkmeja eller hur det nu var. Man skulle nog kunna påstå att jag är ide´- kläckare av rang när det kommer till rutiner. Men så kommer jag då till det pinsamma, att jag aldrig lyckas hålla dem. Aldrig någonsin.
Ditt liv tar en spännande vändning denna höst/vinter, eller hur? Butiken stängs och du kommer jobba mer kreativt. Kan du berätta lite om detta?
Då jag alltid jobbar med magkänslan först så har jag så länge velat fokusera på det jag verkligen brinner för när det kommer till jobb. Att stänga butiken var dock en seglivad process av olika skäl men nu är den ett minne blott. Nu kommer jag lägga all min jobbtid på fotografi, styling och kreativa uppdrag. Och det känns som en dröm.
Just nu är jag inne i en intensiv uppdragsperiod för ett franskt bolag som heter Numero 74. Ett uppdrag som ser ut som de allra flesta jobb jag gör. Att idé, rekvisitaskapande, styling och foto ligger hos mig. Jag älskar att jobba så, för mig är det väldigt inspirerande att ha den friheten. Och det är fantastiskt att få möjlighet att skapa unik rekvisita för varje typ av uppdrag. Nästan uteslutande letar vi rekvisita på loppis och nästan alltid gör vi remake av sakerna. Det kan handla om att måla, bygga om och hitta andra användningsområden än hur det var tänkt från början.
Jag jobbar nästan alltid i lite av en fantasivärld, det kan handla om ett göra barnrum på en åker, besöka en cirkusfamiljs övergivna hus, att bygga sin hetaste badrumsdröm eller låta barnen bosätta sig i en skog om hösten. Allt är såklart på låtsas fast känns ändå högst verkligt i samma stund som vi plåtar. Jag har liksom inga problem med linda in mig själv i fantasi för en stund.
Sedan är jag väldigt snabb att tacka ja till andra kreativa uppdrag. Under hösten har vi inrett ett ungdomscafé som ligger i gamla lokstallar här i Katrineholm. Lokalerna är magiska och vi jobbade nästan uteslutande med remake av saker vi hittade i huset i allt från att bygga belysning till att skapa bord av gamla industridelar. Just nu syr vi kostymer inför Katrineholms 100-årsjubileum, sex kostymer som tagna från Alice i Underlandet. Och det är megahattar täckta med discokulor, volanger och paljetter som om det inte fanns någon morgondag. Drömmigt värre!
Vad drömmer du om just nu?
Just för stunden drömmer jag om en fridefull jul. Full av iskristaller. Och en snäll värld på det.
Tack bästa Sofia för kloka och inspirerande rader från dig.
Du är en sann förebild för många ska du veta. Heja dig!
Följ Sofias blogg och Instagram och ta del av hennes magiska värld du också.