Månad: januari 2013

-Det är så bra att du är min mamma, för du lär mig så mycket om blommor, sa han till mig en dag när vi var ute och gick. Och jag tänker att den komplimangen värmer mig livet ut. Och sedan lite till. 

Jag har ställt flaskor med januariblommorna överallt i huset, målat naglarna gröna och klätt mig i byxdress med brodyr över bröstet. Kaffet är ljummet och skrivarro, vart är du?

Jag läser vad jag skrivit, långa meningar om förr och nu. Att jag hatar att handdiska och att hantera tonårsbråk. Men att livet är vackert nu.

För ingen kommer trycka ner dunkudden över ansiktet på mig ikväll och skratta åt paniken i min ryckiga kropp då det sista syrerika andetaget dragits.

Du ska veta. Allt är vackert nu och jag dukar med det bästa porslinet på mitt kalas. Blåser upp ballonger och planerar lekar.

Det drar kraftiga vindar över min lilla stad. Jag vill ner till havet, få salt i håret, andas liv och kasta sten ut i vågorna.

hej. önskar dig bästa dagen. och hejdå januari. 

Oj, vad jag känner mig stolt och smickrad över att så många otroligt kloka själar läser Krickelin. Stort tack för att ni delade med er av era tankar i mitt förra inlägg. Det var som en lång vacker saga att läsa dem. Och det verkar som om vi är många lite vilsna men drivande kvinnor. Många som vågar satsa på det de drömmer om och har förmågan att se det vackra i livet trots att det är bra skitigt ibland alltså…

 Tack!

Jag själv är oerhört stolt över min man som liksom alltid är grym på att allt han tar sig för, det lyser en extra stark stjärna över honom, helt säker på det. Som många andra har jag ingen aning om vart jag är på väg. Men framåt och uppåt, helt klart. Och det är både spännande och lite läskigt. Vackraste stället är alltid där mina barn skrattar. Annars ligger mitt växthus och en av Varbergs klippor nere vid havet varmt i mitt hjärta.

hej.

Jag äter kokos direkt från skalet och lyssnar på Håkan. Det smakar jord och jag har flyttat på den där kungsängsliljan fyra gånger nu och skickat post till Ryssland. Det hela känns så sorgligt och kanske har jag en släng av prestationsångest i livet just nu. 

Jag sa att jag skulle fösöka hitta hjärtat i krickelin igen och att jag bör leta i varje skrymsle och vrå. 

Så under tiden drar jag barnen närmre och bläddrar i frökataloger, börjar i pilates, dricker mer vatten, flätar håret löst och har ett kalas.

Och tills jag är tillbaka så undrar jag lite om dig.

1. Var är din vackraste plats?

2. Vart är du på väg?

3. Och vad gör dig stolt?

Om du har lust och har tid får du gärna lämna några rader. Kram så länge. 

hej.

Inom kort kommer jag sälja prints på min hemsida.  Det blir tre serier, de kommer tryckas på fineartpapper och hålla måtten A4 (210 mm × 297 mm) och A3 ( 297 mm × 420 mm). Himla spännande att se hur det blir och lite trixigt att välja bland mina favoriter. Man blir ju lätt så självkritisk…

I sommar är jag uppbokad på några bröllopfotograferingar som jag ser väldigt mycket fram emot. Barnfotograferingarna är också så himla roligt, speciellt nu till våren då man kan vara ute lite mer.  Fotot ovan är taget i min studio hemma och fler på den bedårande lilla gossen finns på kristinlagervist.com

ha en fin dag. 

Ja, jag vet, herregud vad jag springer runt i den där kimonon. Fast hela familjen har legat deckade i magsjuka i en vecka så då är det ju inte så konstigt att det blir lite sisådär med hårtvättningen, städningen och kläderna. Förresten har vi ingen klädsel i soffan just nu, den tvättas som allt annat i huset, och jag vill sanera både mitt inre och yttre men smörjar in mig med doftande handkräm istället eller handsprit…

Denna veckan har jag dock hunnit läsa en del. Jag har plöjt både Zlatan och de där Femtio nyanserna, som för övrigt var både motbjudande och ganska fängslande, våld mot kvinnor kommer aldrig kännas okej för mig. Nu är det dags för nästa, om jag nu hinner när vardagen gått tillbaka i vanlig lunk. Vad läser du?

Jag letade bland mina böcker och fann den här. Från 1915. Full av berättelser ur naturen och livet, romaner, skisser, dikter, läkeråd mm mm. Bra att ha helt enkelt, 1707 sidor…

Jag har bloggat om boken för flera år sedan på min gamla blogg. 

Den stod i en av hyllorna på loppis och för en tjuga bar jag med mig den hem. När jag bläddrade bland bladen fann jag en pressad gammal ros. Vilken överraskning.

Kanske nästan hundra år gammal…